Varför är mödradöd ett problem?
Bristande sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter är en av de största dödsorsakerna i utvecklingsländerna. Bland flickor mellan 15 oh 19 år är mödradödlighet den vanligaste dödsorsaken. 35 procent av kvinnorna som blir gravida i utvecklingsländer får ingen hälsovård alls under graviditeten.
Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) beror mödradödlighet på att kvinnor i utvecklingsländer saknar tillgång till säkra aborter och mödrahälsovård. Komplikationer som uppstår vid förlossningen har ofta dödlig utgång. Förblödning, blodförgiftning och sårinfektion (sepsis), försvårad förlossning på grund av för trångt bäcken och blodtryckssjukdomar som havandeskapsförgiftning är några av de vanligaste dödsorsakerna. Osäkra aborter enbart, resulterar varje år i att 47 000 kvinnor död. Med modern mödra- och förlossningsvård kan dödsfallen undvikas.
Kunskapen om vad som behöver göras finns, men trots det händer inget. Endast hälften av de 123 miljoner kvinnor som föder barn varje år har tillgång till mödrahälsovård och vård för nyfödda. I de allra fattigaste områdena i Afrika föder endast 25 procent av kvinnorna på sjukhus eller annan klinik. I Asien är siffran 27 procent. Bristfällig hygien ökar risken för infektioner och andra komplikationer avsevärt. Utanför klinikernas förlossningsrum är hygienen ofta minst sagt otillräcklig.
Övergrepp
Våldtäkt och sexuella övergrepp leder ofta till oönskade graviditeter. En kvinna som blivit gravid efter en våldtäkt utsätts förutom fysisk och psykisk smärta ofta för social utfrysning. Att få tillgång till vård är ofta svårt och brottet leder därför sällan till rättslig prövning eller påföljd. På grund av skam och skuldkänslor över att ha blivit våldtagen lämnas kvinnan till sitt eget öde.
Utvecklingsstrategier som dominerar den internationella biståndsagendan har ofta ekonomiskt tillväxt som främsta mål. Men social utveckling inklusive jämlikhet och rättigheter har minst lika stor betydelse både för social och ekonomisk utveckling. Därför är hälsofrågor och tillgång till preventivmedel oerhört viktiga. Männens ansvar för att kvinnor får den sexuella och reproduktiva information de behöver är avgörande. Därför är det viktigt att jämställdhetsprojekt inte bara involverar kvinnor utan även riktas till män.
Krig och konflikt
I en kris eller krigssituation, eller för människor som befinner sig på flykt, är kvinnors sexuella rättigheter det första som sätts ur spel. Sexuellt våld och våldtäkt är effektiva vapen, i synnerhet om kvinnan blir gravid.
80 procent av världens flyktingar är kvinnor och barn. Miljontals befinner sig i väpnade konflikter runtom i världen.
Exempel på hur det kan se ut finns i rapportering från Amnesty. I det konfliktdrabbade Kongo anmäldes 5000 våldtäkter i Uviraregionen under 2002. Det är ungefär 40 stycken om dagen. Under folkmorden i Rwanda 1994 våldtogs 20 procent – 500 000 stycken – av kvinnorna.
Brist på preventivmedel
UNFPA har bestämt att tillgång till reproduktiv och sexuell hälsoservice är ett elementärt mänskligt behov. Trots det så saknar 200 miljoner kvinnor tillgång till preventivmedel. Andelen gravida tonåringar är mindre i länder där ungdomar har tillgång till sexualundervisning, relevant information och kliniker. Enligt Breaking Through – A Guide to Sexual and Reproductive Health and Rights från 2004 är ämnet kontroversiellt i många delar av världen. När FN förhandlar i internationella sammanhang stöter de ofta på protester. Motståndarna vill inte ge ungdomar sexuella rättigheter och tillgång till preventivmedel, information eller vård och behandling. Det ska vara upp till föräldrarna att bestämma över de unga. I dag finns det en miljard ungdomar i världen.
Användandet av preventivmedel i utvecklingsländer, bland gifta kvinnor i åldern 15-49, har gått upp med 6 procent mellan 1990 och 2004. Alltså inte särskilt mycket. Såhär ser användandet ut runtom i världen:
- Afrika 21 procent
- Asien 62 procent
- Latinamerika 65 procent
Ökad användning är direkt kopplad till ett minskat antal oönskade graviditeter.
Säkra aborter räddar liv
22 miljoner osäkra aborter utfärs varje år. En osäker abort innebär att den utförts av någon som inte har kunskapen som krävs. 47 000 av kvinnorna dör. Det utgör 13 procent av mödradödligheten årligen. Mörkertalet för hur många osäkra aborter som genomförs antas vara mycket större eftersom statistik saknas.
Bland kvinnor som inte får göra abort på en klinik och tvingas att ta saken i egna händer förekommer rent desperata metoder. Att använda innanmätet i en bläckpenna, äta krossat glas eller äta stora mängder klorokin (malariamedicin) är sätt som används.
Enligt Guttmachers nya rapport Adding it Up utförs mer än 95 procent av alla osäkra aborter i utvecklingsländer. Det är ungefär hälften av alla aborter i världen. 14 procent av dem genomförs av kvinnor mellan 15 och 19 år. I södra Afrika är den siffran 25 procent.
Abortförbud
Internationellt sett är abort ingen mänsklig rättighet. 26 procent av världens länder – 68 stycken – har ett totalförbud mot abort. Oftast gör de undantag om graviditeten innebär att kvinnan kommer att dö. Men det går inte att räkna med det eftersom abort inte är en rättighet ens i detta extrema fall.
Trots lagförbud så sjunker inte antalet aborter – kvinnor gör det ändå och riskerar sitt liv. I Ottar nummer 1 2009 skriver Joyce Mulama om hur det ser ut i Kenya. Abort är förbjudet och en studie som regeringen gjorde 2004 visar att cirka 300 000 aborter genomförs varje år. Det leder till att 20 0000 kvinnor och flickor skadas och hamnar på sjukhus.
Ett förslag om att ändra lagen och tillåta abort finns nu – men motarbetas aktivt av bland annat landets vicepresident och starka religiösa lobbygrupper. När Sydafrika liberaliserade sin abortlag 1997 så minskade exempelvis antalet infektioner i samband med en graviditet.
FN och världen lyckas inte minska mödradödligheten
Det är 40 år sedan FN bestämde att familjeplanering är en mänsklig rättighet. Trots det dör 1000 kvinnor varje dag i samband med graviditet. Till detta tillkommer 11 000 dödfödda barn och 8 000 dödsfall bland nyfödda. Varje dag skördas alltså omkring 19 000 liv.
År 2000 satte FN upp åtta stycken mål – de så kallade millenniemålen. Ambitionen är att de ska vara uppfyllda till 2015. Mål nummer ett är en halvering av världens fattigdom och hunger. Nummer fem är att minska mödradödligheten med 75 procent. 2005 hade man lyckats med en 6 procentig minskning. Utvecklingen går långsamt framåt. Man räknar med att det kommer att bli mycket svårt att uppnå målen framförallt i Afrika söder om Sahara och Sydasien.
Enligt Staffan Bergström som är gynekolog och läkare och professor vid Karolinska Institutet dör varje år fler människor, kvinnor och spädbarn, på grund av graviditetskomplikationer än i aids, malaria och tuberkulos tillsammans. Graviditet är inte ens en sjukdom.
Världens farligaste länder
Vid 42 procent av alla graviditeter uppstår komplikationer, vid 8 procent är de livshotande. Vilka chanser kvinnor har att överleva skiljer sig kraftigt åt mellan rika och fattiga länder. Och även mellan de rika och fattiga i många länder enligt rapporter från organisationen Women Deliver som jobbar med att bekömpa mödradödlighet.
Världshälsoorganisationen presenterar i rapporten Women and health från 2009 en kartläggning som gjordes 2005 av vilka länder som är hårdast drabbade. Överallt är de allra fattigaste värst utsatta.
Så här skiljer sig risken att dö i samband med en graviditet runtom i världen:
- Niger 1 av 7,
- Afghanistan 1 av 8,
- Tchad 1 av 11,
- Liberia 1 av 12,
- Kongo 1 av 13,
- USA 1 av 4 800
- och i Sverige 1 av 11 400.
Läs om riskerna i resten av världen i Women and Health – Today’s Evidence Tomorrow’s Agenda, World Health Organization 2009.
Vad kostar det att rädda kvinnors liv?
Guttmacher Institutet har meddelar i sin senaste rapport att kostnaden för modern förlossningsvård och preventivmedel till alla i världen kostar 24,6 miljarder dollar. För att ge alla kvinnor det behövs ytterligare 11,8 miljarder dollar. Det är en fördubbling av dagens kostnad.
Att enbart uppfylla behovet av preventivmedel skulle kosta 3,6 miljarder dollar. 2008 räddades 230 000 kvinnor från att dö för att de hade tillgång till preventivmedel och därmed slapp bli ofrivilligt gravida. Mödravård och preventivmedel till alla kvinnor är det mest kostnadseffektiva alternativet. Det skulle minska mödradödligheten till 160 000 per år, jämfört med dagens 550 000. Antalet osäkra aborter skulle minskas med 73 procent från 20 miljoner om året till 5,5 miljoner (förutsatt att dagens abortlagar inte ändras). Mängden kvinnor som behöver vård för komplikationer som uppstått i sviterna av en osäker abort skulle minska från 5 miljoner till 2 miljoner.
Eftersom behoven är som störst i de allra fattigaste områdena är det viktigt att finansieringen kommer från både internationellt och nationellt håll.
Sverige måste agera, RFSU trappar upp
I det fortlöpande arbetet driver vi opinion i Sverige, EU (världens största biståndsgivare) och i världen. Vi driver flera egna långsiktiga projekt tillsammans med partners i världen. Eftersom RFSU strävar efter ett jämlikt och jämställt samhälle är vårt mål att detta avspeglas i våra samarbeten.
Vi försöker förändra lagar och attityder genom att:
- Påverka opinionsbildare
- Sprida information och kunskap
- Förändra attityder genom sexualundervisning och samtal
- Utbilda lärare, sjukvårdspersonal och ungdomar
Mödradödlighet kan inte enbart betraktas som en biståndsfråga, utan måste ses som en internationell katastrof som drabbar kvinnor och barn. Statsminister Fredrik Reinfeldt är ytterst ansvarig, men flera andra ministerposter har stort inflytande och kan jobba för förändring.
Bild överst: bigandsharp/flickr/CC BY-NC 2.0