Besök på RFSU kliniken
Ditt besök inleds med ett samtal om anledningen till besöket, utifrån det bestäms om en undersökning ska utföras eller inte. En undersökning är inte alltid ett måste men det är ett viktigt hjälpmedel för att kunna upptäcka gynekologiska infektioner eller andra förändringar.
En gynekologisk undersökning innebär för en del kvinnor en känsla av utsatthet. Extra känsligt kan det vara om det gäller kvinnans första gynekologundersökning eller om kvinnan uttrycker eller signalerar speciellt stark rädsla, som kan förekomma om kvinnan varit utsatt för någon form av övergrepp. Den som undersöker, alltså personalen på mottagningen, är mycket lyhörd för detta.
Undersökningen
Innan undersökningen måste kläderna på underkroppen tas av och eventuell tampong tas ut. Kjol och strumpor kan behållas på.
Undersökningen sker i en speciell stol. Stolen har benstöd så att kvinnan ligger med benen isär och den som undersöker kommer åt att se och känna.
Om det är första undersökningen informeras du före själva undersökningen om hur allt går till och du får se de instrument som ska användas. Instrumenten, spekulum och depressor, ser stora ut men endast ett par cm förs in i slidan.
Den som undersöker säger till när undersökningen startar och vad han/hon gör och när eventuella prov tas.
Vid undersökningen inspekteras först de yttre könsdelarna. Den som undersöker tittar efter förändringar i slemhinnan, till exempel utslag, sår eller vårtor som kan vara tecken på infektion eller annan förändring.
Därefter förs instrumenten in i slidan och slidans slemhinnor bedöms. Den som undersöker studerar slemhinnornas färg, flytningar i slidan och livmodertappen. Eventuell provtagning görs och därefter tas instrumenten ut.
Sist görs en så kallad manuell palpation, vilket innebar att den som undersöker för in två fingrar i slidan samtidigt som hon/han håller en hand utanpå magen och känner på livmodern mellan händerna. Här undersöks hur livmodern ligger och dess storlek dessutom kan ömhet /smärta och annat avvikande upptäckas. Även äggledare och äggstockarna undersöks på detta sätt.
Ingen del av undersökningen gör ont.
Hur går provtagning på kvinnor till?
Vanligaste anlending till provtagning är misstanke om könssjukdom, eller att patienten vill försäkra sig om att hon inte har någon könssjukdom.
Klamydiaprov
Detta prov tas av patienten själv. Du får med dig ett rör och en bomullspinne in på toaletten. Pinnen för du upp några cm i slidan och så snurrar du den några varv utefter slidväggen. Sen tar du ut pinnen och stoppar ner den i röret. Bryt av pinnen och sätt på locket. Därefter tar du med sig röret in till barnmorskan/läkaren. För att provresultatet ska vara helt säkert är det viktigt att det har gått 7-10 dagar från eventuellt smittotillfälle (sexuell kontakt). Det går att ta klamydiaprov även när du har mens men då görs det med ett urinprov. Då är det viktigt att du inte kissat på minst en timme.
Gonorréprov
Tas på samma sätt som för klamydia. Om du testar dig efter något speciellt tillfälle (sexuell kontakt) ska det ha gått 7-10 dagar efter detta tillfälle för att provresultatet ska vara helt säkert.
Har du haft oskyddat analt samlag är det viktigt att även ta prov från ändtarm. Detta görs med hjälp av en pinne.
Om du har haft oskyddat oralsex kan det ibland behövas tas prov för gonorré i halsen.
Hiv
Hiv-testet är ett blodprov som tas från ett blodkärl i armvecket. För att provresultatet ska vara säkert är det viktigt att det har gått 3 månader från eventuellt smittotillfälle.
Syfilis
Syfilisprovet är ett blodprov och tas på samma sätt som ett hiv-test. Om du söker med sår som misstänks vara orsakade av syfilis kan man ibland även ta prov direkt från såret. För att provresultatet ska vara säkert är det viktigt att det har gått 3 månader från eventuellt smittotillfälle.
Kondylom/könsvårtor
För kondylom finns det idag inget allmänt prov. Eventuell förekomst av könsvårtor konstateras genom undersökning.
Direktprov
Prov kan tas direkt från den flytning som finns i slidan vid misstanke på obalans eller infektion, sekret strycks ut på ett objektsglas och blandas med koksalt. Sen studeras provet i ett mikroskop.
Cellprov (smear)
Från det att du är 23 år blir du som kvinna kallad för cellpårov vart tredje år. Förutom den organiserade provtagningen kan cellprov behövas tas vid en gynekologisk undersökning, för att undersöka oklara blödningar eller förändringar på livmodertappen.
Prov tas från livmodertappen, skrap görs från tre ställen och stryks ut på objektsglas och skickas för analys på laboratorium.
Provtagningen kan ibland upplevas obehaglig, men i de allra flesta fall är den inte smärtsam.
* Med kvinna menas biologisk kvinna, gäller resten av texten.