Sverige
Politisk påverkan
RFSU arbetar för att bidra till förbättringar gällande sexualfrågor i den svenska politiken samt i bistånds- och utrikespolitiken. Påverkansarbetet är långsiktigt och vi för en löpande dialog på alla nivåer. Politiker, tjänstemän, statsråd, myndigheter och andra intresseorganisationer samt media och allmänheten är alla viktiga i förändringsarbetet. Vi tar fram underlag och argumentationspapper, vi skriver utkast till riksdagsmotioner, riksdagsfrågor, debattartiklar och tal och vi är rådgivare inför möten och delegationer. Vi svarar på remisser och är med i referensgrupper när policyområden diskuteras.
Vad gör Sverige?
Sverige lyfts ofta fram som ett föregångsland när det gäller stödet till sexuell och reproduktiv hälsa och kvinnors rättigheter. 2006 antog den svenska regeringen som det första landet i världen en policy för det internationella SRHR-arbetet. Policyn beskriver hur sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter ska genomsyra den svenska utrikespolitiken på alla nivåer. Att sänka mödradödligheten och arbeta för tillgång till säkra aborter är två av de prioriterade frågorna i den svenska SRHR-policyn.
RFSU arbetar med att följa upp det svenska genomförandet av policyn i beslut och finansiering här hemma och på utlandsmyndigheternas kontor i fält. Vi har bland annat tagit fram ett material tillsammans med utrikesdepartementet som syftar till att förbättra kommunikationen om bland annat mödradödlighet och osäkra aborter hos svensk biståndspersonal.
RFSU har gjort en granskning av det svenska biståndet mellan 2006 och 2010 och sett att andelen som går till SRHR minskar med knappt två procent. Detta trots att man prioriterar SRHR i såväl policy som i internationella förhandlingar.
Svenska ministrarnas ansvar
Statsministern har ett övergripande ansvar. Flera andra ministrar har inflytande över hur politiken utformas.
Utrikesminister Carl Bildt (1)reser runt och träffar ledare för länder som har möjlighet att sätta kvinnors rättigheter på dagordningen. Carl Bildt måste ta sitt ansvar och agera för kvinnors rättigheter.
Biståndsminister Gunilla Carlsson (2) är ansvarig för biståndspolitiken. Hon bör agera för att förmå sina kollegor i EU att också satsa på kvinnors rättigheter, säkra aborter och mödrahälsovård som en förutsättning för fattigdomsbekämpning.
Jämställdhetsminister Nyamko Sabuni (3)är ansvarig för jämställdhetspolitiken. Mödradödlighet är ett av de yttersta tecknen på ojämställdhet och ministern måste agera för att jämställdhetsarbete uppvärderas i alla länder.
EU-minister Birgitta Ohlsson (4) är ansvarig för att synliggöra Sveriges arbete i EU. Sidas satsning för att minska mödradödligheten och den svenska hållningen vad gäller kvinnors rättigheter och rätten till säkra och lagliga aborter måste få mer plats i EU.
Utbildningsminister Jan Björklund (5) är ansvarig för den svenska skolan. I dialog med ministrar i andra länder måste han belysa vikten av sexuell upplysning eftersom det är nyckeln till att människors ska få möjlighet att bestämma över sin kropp och bekämpa övergrepp och mödradödlighet.
Finansminister Anders Borg (6) är ansvarig för Sveriges ekonomi och har möjlighet att påverka hur mycket Sverige ska lägga på att arbeta mot mödradödlighet. Anders Borg är även med och bestämmer om EUs budget och internationella institutioner som Världsbanken.
Försvarsminister Sten Tolgfors (7) ansvarar för försvarspolitiken. Sverige, EU och FN har kommit överens om att öka kvinnors deltagande i freds- och konfliktarbete samt att arbeta för att minska sexuellt våld i konflikter. Sten Tolgfors bör agera för att alla länder efterlever dessa överenskommelser och räddar kvinnors liv.
Foto: Björn Dalin
EU
EU – världens största biståndsgivare
EU-kommissionen och de 27 medlemsstaterna är tillsammans världens största biståndsgivare. Under 2007 uppgick EUs samlade bistånd till totalt 40 miljarder euro, alltså ca 400 miljarder kronor. 7,6 miljarder euro av dessa kommer från medlemsstaterna. Sverige bidrar med ca 150 miljoner euro per år till EU:s gemensamma bistånd. Det är cirka 6 procent av Sveriges totala bistånd. Dessa summor kan jämföras med de 54 miljarder euro som EU lägger på jordbruksstöd till unionens medlemmar.
EU har kommit överens om att sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter är nödvändigt för att nå en varaktig fattigdomsbekämpning. FN:s millenniemål, Europakonventioner och andra internationella överenskommelser ligger till grund för EU:s arbete med frågan.
EU-kommissionens gemensamma budget för det program där sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter ingår sjönk från 18 miljoner euro per år mellan 2003 och 2006 till 12 miljoner euro per år under perioden 2007-2013, vilket gör det omöjligt att uppnå millenniemål nummer fem.
Mellan 2005 och 2006 sjönk EU:s hälsobistånd med 7,8 procent. I en genomgång från 2007 kom det fram att hälsa är lågt prioriterat. I endast 2 av 61 utkast till bilaterala landstrategier för de länder där mödradödligheten är som störst var hälsa en fokussektor.
EU-kommissionens bistånd är till stor del decentraliserat och EU-delegationerna i fält är ansvariga för genomförandet av insatser för att minska mödradödligheten. Däremot visar utvärderingar att EU-delegationerna i fält ofta saknar personal med kompetens inom hälsosektorn. Även kompetensen i kommissionen centralt om hur arbetet i fält ska följas upp brister.
EU har svårt att komma överens
I tre av EU:s medlemsländer är abort olagligt – Polen, Malta och Irland. Detta har, förutom konsekvenser för kvinnor i dessa länder också konsekvenser för hur EU som regional röst agerar i FN för att stärka kvinnors rättigheter. Vid flera tillfällen har EU:s medlemsländer misslyckats med att komma överens om viktiga skrivningar om framförallt kvinnors rättigheter. Istället har alla medlemsstater förhandlat för sig själva.
Så påverkar RFSU i EU
RFSU jobbar på olika sätt för att påverka EU som global aktör. Vi arbetar med att påverka beslut i EU-parlamentet, påverka rådslutsatser genom att uppmärksamma svenska politiker och tjänstemän, höja tjänstemännens kompetens i kommissionen och även med att genom våra svenska ambassader påverka EU-delegationerna i fält.
För att kunna driva frågor om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter framåt i medlemsländer och direkt riktat mot EU-parlamentet, kommissionen och rådet samarbetar vi med organisationer i Sverige och Europa.
Under det svenska EU-ordförandeskapet ingick RFSU tillsammans med flera svenska organisationer i 09-nätverket och arbetade med att lyfta bland annat frågan mödradödlighet i EU.
Countdown 2015 Europe består av flera internationella organisationer. RFSU är en av dem. Samarbetar går ut på att få EU att öka biståndet till SRHR-frågor. Preventivmedel och kondomer och relaterade materiel för att säkerställa att alla får tillgång till rådgivning och information för att skydda sig mot oönskade graviditeter. Materiel för säkra aborter, säkra förlossningar och hiv-medicin.
I oktober 2009 anordnade RFSU tillsammans med Countdown 2105 Europe en konferens om vikten av att investera i sexuell och reproduktiv hälsovård, som preventivmedel, mödrahälsa- och akut förlossningsvård i konflikt- och katastrofområden. Människor i kris och/eller på flykt har generellt sämre tillgång till preventiva insatser och sjukvård än vanligt. Under konferensen presenterades en historisk överenskommelse mellan FN:s befolkningsfond (UNFPA) och Världshälsoorganisationen (WHO) om att sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter ska ingå som en viktig del i katastrofbistånd.
RFSU är även medlem i Concord Sverige som är den svenska plattformen för det större biståndsnätverket Concord Europa. Concord samlar cirka 1600 biståndsorganisationer från EU-länder och arbetar för att gemensamt påverka EU:s bistånd.
RFSU har många europeiska samarbetspartners, dessa är några av dem:
- International Planned Parenthood Federation European Network (IPPFEN), Bryssel
- German foundation for World Population (DSW), Tyskland
- Equilibres et populations, Frankrike
- European Parliamentary Forum on Poplulation and Development (EPF), Bryssel
- Interact Worldwide, Storbrittannien
- Marie Stopes Internationsal, Brussels Office (MSI), Bryssel
- Sex og Samfund, Danmark
- World Population Foundation (WPF), Nederländerna
- Väestöliitto, Finland
- Österreichische Gesellschaft für Familienplanung (ÖGF), Österrike
- Sensoa, Belgien
- Irish Family Planning Association (IFPA), Irland
- Italian Association for Women in Development (Aidos), Italien
- Norwegian Association for Sexual and reproductive health and rights (NSRR), Norge
- Associação para o Planeamento da Familia (APF), Portugal
- Federación de Planificación Familiar Estatal (FPFE), Spanien
- Fondation Suisse pour la santé sexuelle et reproductive (PLANES), Schweiz
Svenska politiker i EU
EU-parlamentet är EU:s folkvalda organ. Parlamentet har medbestämmanderätt på ett antal av de områden där EU tar beslut. De är till exempel med och beslutar om EU:s budget. EU-parlamentet är också en opinionsbildande plattform där frågor som gäller kvinnors rättigheter, abort och mödradödlighet diskuteras. 2008 antogs en resolution i parlamentet där kommissionen och rådet uppmanas att vidta åtgärder för att skynda på utvecklingen av millenniemål 5 om minskad mödradödlighet. En resolution i parlamentet är på intet sätt juridiskt bindande, men är en rekommendation till kommissionen och rådet att agera.
Arbetet i EU-parlamentet bygger inte på vilket land parlamentarikerna kommer från utan parlamentarikerna är indelade i politiska grupper. Svenska socialdemokrater sitter till exempel i samma grupp som spanska och tyska diton. För tillfället finns sju politiska grupper. Alla ledamöter tillhör inte någon grupp.
Gruppen för Europeiska folkpartiet (kristdemokrater) (EPP). Det är den största gruppen. I denna ingår svenska Moderaterna och Kristdemokraterna.
Gruppen progressiva förbundet av socialdemokrater i Europaparlamentet (S&D) är den näst största gruppen. I denna ingår svenska Socialdemokraterna.
Gruppen Alliansen liberaler och demokrater för Europa (ALDE). I denna gupp ingår svenska Folkpartiet och Centerpartiet.
Gruppen De Gröna/Europeiska fria alliansen (Gröna/EFA). I denna grupp ingår svenska Miljöpartiet och Piratpartiet.
Gruppen Europeiska enade vänstern/Nordisk grön vänster (GUE/NGL). I denna grupp finns svenska Vänsterpartiet.
I gruppen Frihet och demokrati i Europa (EFD) finns inga svenska partier representerade.
För övrigt finns 17 ledamöter som är grupplösa.
Viktiga utskott i parlamentet
Parlamentarikerna är precis som de svenska riksdagsledamöterna indelade i utskott som ansvarar för olika politiska frågor. Sedan 2004 finns 20 stycken ständiga utskott.
Följande utskott är viktiga för frågor som rör sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter.
Utskottet för utrikesfrågor
- Alf Svensson (KD)
- Göran Färm (S)
- Anna Ibrisagic (M)
Utskottet för utvecklingsfrågor
- Alf Svensson (KD)
- Isabella Lövin (MP)
- Åsa Westlund (S)
Utskottet för budgetfrågor
Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män
- Ordförande: Eva Britt Svensson (V)
- Lena Ek (C)
På gång i EU
Ministerrådets ordförande Barosso har utsett en ny kommission. 27 nya ledamöter tar över under de kommande dem åren. Sveriges Cecilia Malmström blir migrationsminister.
FN
Mänskliga rättigheter
FN har tydligt mandat för att arbeta för kvinnors rättigheter och minskad mödradödlighet. FN har i en mängd olika deklarationer, konventioner och resolutioner slagit fast att mödradödligheten är oacceptabelt hög och att alla länder är skyldiga att arbeta för att sänka mödradödligheten. FN:s millenniemål om att minska mödradödligheten med tre fjärdedelar till 2015 är det mål som är allra längst ifrån uppfyllelse.
FN upprepar gång på gång att mödradödligheten är en högt prioriterad fråga. 2010 lanserade FNs generalsekreterare Ban Ki Moon ett initiativ för att mobilisera politiskt och finansiellt stöd till barns och kvinnors hälsa genom kampanjen Every woman, every child (http://everywomaneverychild.org/) och handlingsplanen Global Strategy for Women´s and Children´s Health.
“We now have an opportunity to achieve real, lasting progress – because global leaders increasingly recognize that the health of women and children is the key to progress on all development goals.”
De överenskommelser som ligger till grund för FN:s arbete med att minska mödradödligheten är:
- Kvinnokonventionen CEDAW. CEDAW-konventionen från 1979 är till för att avskaffa all slags diskriminering av kvinnor och kom till sedan man konstaterat att de överenskommelser på mänskliga rättigheter-området som fanns, inte räckte till för att försäkra kvinnors rättigheter.
- International Conference on Population and Developement, ICPD. Vid FN:s befolkningskonferens i Kairo 1994 beslutade 179 länder om en handlingsplan som fastställde alla människors rätt till sin kropp och sexualitet. Handlingsplanen från ICPD var banbrytande i sin syn på sexualitet och rättigheter.
FN:s fjärde kvinnokonferens i Peking. 1995 antog 189 av världens länder den så kallade Peking-handlingsplanen. Handlingsplanen bekräftar besluten tagna vid ICPD, men fastslår också att kvinnors sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter är en förutsättning för jämställdhet och deltagande i samhällslivet. - Millenniemålen. År 2000 antog FN:s medlemsländer Millenniedeklarationen. Deklarationen är en gemensam agenda för global fattigdomsbekämpning och för att genomföra deklarationen utformades åtta tidsbundna millenniemål med delmål och indikatorer.
Mål nummer fem är att minska mödradödligheten. Delmål 1 är att sänka mödradödligheten med tre fjärdedelar. Delmål 2 är att alla kvinnor ska få tillgång till reproduktiv hälsa. Millenniemål 5 är det mål som är längst ifrån måluppfyllelse. - Resolution 1325, 1820 och 1888 om kvinnor, fred och säkerhet. Konflikt och katastrofsituationer utgör oerhörda ansträngningar på kvinnors liv och hälsa. Sexuellt våld leder till oönskade graviditeter och det är oftast ännu svårare för kvinnor i dessa situationer att få tillgång till säkra aborter, mödrahälso- och förlossningsvård. En tredjedel av alla mödradödlighet sker i katastrof- och konfliktområden.
År 2000 beslutade FN:s säkerhetsråd att anta resolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet. Resolutionen syftar till att öka kvinnors deltagande i arbetet med att förebygga, hantera och lösa konflikter i världen.
2008 tillkom resolutionen 1820 om sexuellt våld mot civila i konflikter. FN erkände i och med resolutionen att systematiska våldtäkter kan utgöra ett hot mot internationell säkerhet. 2009 antogs resolution 1888 som föreskriver utnämning av bland annat en särskild representant som ansvarar för att motverka sexuellt våld i konflikt och andra åtgärder inom FN-systemet.
Så jobbar RFSU inom FN
RFSU arbetar med att påverka den svenska regeringen att driva frågor om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter i olika FN-sammanhang. Vid internationella toppmöten som Kvinnokommissionens och Befolkningskommissionens årliga möten brukar RFSU vara med som en del i den svenska delegationen och bidra med kunskap när Sverige förhandlar om nya texter. RFSU var mycket aktiva i att arbeta in delmålet om att alla måste ha tillgång till reproduktiv hälsa (mål 5b) i millenniemål 5.
På gång i FN
Inför 20-årsmarkeringen av FNs internationella konferens om befolkning och utveckling som ägde rum i Kairo 1994 (ICPD) kommer en stor utvärdering att göras av hur långt länder har kommit och hur mycket som finns kvar att göra för att alla människor ska få tillgång till sexuell och reproduktiv hälsa. FNs befolkningfond UNFPA är det FN-organ som är ansvarigt för utvärderingen. Förberedelserna för utvärderingen har börjat och RFSU arbetar tillsammans med andra organisationer runt om i världen för att se till så att länderna tar utvärderingen på allvar och rapporter såväl framgångar som brister i arbetet med sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter så att de rekommendationer som kan tas fram efter utvärderingen speglar de behov som finns i olika länder.