Vad är trans?

Vad betyder trans och ickebinär?

En transperson är en person som på något sätt bryter mot normer om könsidentitet och/eller könsuttryck och som ser sig själv som trans. Det kan handla om att man inte känner sig som det kön man tilldelades vid födseln eller att man väljer att klä sig på ett sätt som bryter mot samhället förväntningar. Trans handlar om könsidentitet och könsuttryck. Det är alltså inte en sexuell läggning. Transpersoner kan vara hetero-, homo-, bi-, och asexuella.

En ickebinär person är någon som varken identifierar sig som man eller kvinna, utan något annat. Man kan känna att man är mitt emellan eller inget kön alls – det går att vara ickebinär på många olika sätt. Ickebinär kan också vara en könsidentitet i sig. Ickebinära kan ingå i begreppet trans, men alla ickebinära ser sig inte som transpersoner. I denna text räknar vi in ickebinära i transbegreppet.

De personer som inte är transpersoner kallas för cispersoner. Att vara cisperson betyder att kropp, juridiskt kön och könsidentitet hänger ihop enligt normen. En person som föddes med snippa och fick "kvinna" registrerat i folkbokföringen och som alltid har sett sig själv som tjej/kvinna är till exempel en cistjej/ciskvinna. Många cispersoner uttrycker sig också på sätt som stämmer överens med det kön man blev tilldelad vid födseln. Till exempel med hjälp av kläder, hår eller kroppsspråk. Cis är inte en sexuell läggning, cispersoner kan vara hetero-, homo-, bi-, och asexuella.

Vad är kön, könsidentitet och könsuttryck?

Ordet kön på svenska kan ha flera betydelser. Det kan användas för att beskriva ett könsorgan eller ett kroppsligt/biologiskt kön, men det kan också användas som en synonym till ordet könsidentitet. I många språk används ordet genus eller gender för att beskriva könsidentitet och/eller könsuttryck.

Biologiskt och juridiskt kön

Kroppens kön är kopplad till flera olika saker både utanpå och inuti kroppen. Det kan handla om ditt könsorgan, men även ditt DNA (dina X- och Y-kromosomer) eller naturliga hormonnivåer i din kropp. De flesta har en kropp som enkelt kan sorteras in i två olika kategorier – man och kvinna. Men det gäller inte alla. Knappt två procent av alla människor i världen föds med en kropp som inte kan kategoriseras som man eller kvinna på grund av hur kroppen ser ut eller fungerar. Det brukar kallas att vara intersexperson, att ha en intersexvariation, eller att ha en diagnos inom DSD (differences in sex development). Läs mer om intersex här

Beroende på hur din kropp ser ut när du föds får du ett juridiskt kön. Eftersom det finns en norm i samhället att det bara finns två kön (både kroppsligt och hur du upplever det) finns det bara två juridiska kön: föds du med en snopp får du juridiskt kön man, och föds du med en snippa får du juridiskt kön kvinna. Personer som föds med en kropp som bryter mot normerna för kön får också ett juridiskt kön som man eller kvinna, det bestäms av läkare tillsammans med föräldrarna.

Könsidentitet och könsuttryck – upp till dig att avgöra

Könsidentitet beskriver hur du känner dig inuti: till exempel om du är kille, tjej, båda, inget av det eller något helt annat. Alla har en könsidentitet. För vissa är könsidentiteten samma genom hela livet, för andra kan den variera – att man ibland känner sig som tjej och ibland ickebinär, till exempel. Det är bara du själv som kan avgöra vilken könsidentitet du har.

Könsuttryck handlar om hur du uttrycker ditt kön. Det handlar till exempel om kläder, smink, smycken och frisyrer, men även vissa saker som ibland är svårare att bestämma över själv, till exempel röstläge och hårväxt. Alla människor har ett könsuttryck, och många experimenterar med olika stilar och uttryck genom livet. Ditt könsuttryck ska utgå ifrån vad som känns bäst för dig. Du kan bryta mot normer för könsuttryck oberoende av att vara transperson.

I samhället finns det ibland starka förväntningar på att vi ska klä oss på ett visst sätt och agera i enlighet med det kön andra uppfattar oss som. Många män har manligt kodade kläder, frisyrer, röstlägen och använder ord som anses vara manliga. På samma sätt finns det normer om hur kvinnor ska se ut, klä sig och tala på. Ickebinära förväntas ofta klä sig neutralt, “queert” eller blanda olika könsuttryck. Ditt könsuttryck och din identitet är dock två olika saker och du bestämmer själv hur du vill klä dig och uppträda socialt.

Könsdysfori – när könsidentiteten och kroppen skaver

En del transpersoner har könsdysfori. Det betyder att man mår dåligt över att kroppen inte stämmer överens med hur man identifierar sig eller hur den uppfattas av andra. Vissa transpersoner har därför behov av könsbekräftande vård, som till exempel hormoner eller operationer, som gör att kroppen stämmer bättre överens med den man är.

För att få könsbekräftande vård behöver man göra en utredning för att ta reda på om det är könsdysfori eller något annat man lider av. Utredningen utgår från ditt vårdbehov, inte din identitet – du kan alltså få tillgång till hormoner och ingrepp även som ickebinär. Alla transpersoner har inte könsdysfori och/eller behov av vård. En del personer påbörjar en utredning eller behandling, men väljer att pausa eller avsluta den av olika skäl.

Könsdysfori kan upplevas på olika sätt. Den kan vara kroppslig, en känsla av att kroppen inte känns rätt eller skaver eftersom den inte stämmer med ens könsidentitet. Den kan också vara social, eftersom det känns psykiskt jobbigt att andra inte ser och behandlar en som den man är. För vissa kan det också vara svårt att hitta sig själva i de ord, upplevelser och förväntningar på kön som finns i samhället.

Du som lider av könsdysfori kan få könsbekräftande behandling

Du som har fått en könsdysforidiagnos har rätt att få vård, som kan göra att du mår bättre. Idag är väntetiderna inom den könsbekräftande vården väldigt långa, ofta flera år. Under väntetiden är det viktigt att du får andra typer av stöd. En del kan må bättre av att experimentera med andra sätt att uttrycka sitt kön under tiden, till exempel att byta namn, utforska olika könsuttryck och att umgås med personer som bekräftar ens könsidentitet. Att känna en stark positiv känsla över sin könsidentitet och/eller könsuttryck kallas ibland för könseufori, som motsatsord till könsdysfori.

Det finns många olika sätt att behandla könsdysfori. Det går till exempel att ändra på kroppen så att den stämmer bättre överens med könsidentiteten. Sådana behandlingar kan vara till exempel:

• Hormoner
• Olika typer av kirurgi
• Hårborttagning
• Röst- och kommunikationsträning

Det heter könsbekräftande vård – inte "att byta kön"

Vissa använder ord som ”könskorrigering” eller ”att byta kön” om könsbekräftade behandling, men det är äldre begrepp som många tycker är missvisande.

En könsbekräftande behandling handlar inte om att byta kön eller könsidentitet. Istället innebär det att kroppen och det juridiska könet ska stämma överens med det man känner sig som, inuti. 

Vissa vill ändra juridiskt kön

Vissa transpersoner vill också ändra sitt juridiska kön. Idag kan du bara göra det om du har genomgått en utredning för könsdysfori. När din utredning är klar och du har en könsdysforidiagnos kan du skicka en ansökan till Socialstyrelsens rättsliga råd.

Du måste inte genomgå någon operation för att få ändra juridiskt kön, men för att få göra vissa typer av underlivsoperationer måste du först ha ändrat juridiskt kön.

RFSU och flera andra organisationer arbetar för att helt skilja den medicinska och juridiska processen åt. På sikt hoppas vi att ickebinära ska få tillgång till ett tredje juridiskt kön och att könstillhörighetslagen blir helt baserad på självbestämmande, det vill säga att du själv kan ändra juridiskt kön lika enkelt som du kan ändra förnamn.

Om du vill läsa mer om hur det går till att ändra juridiskt kön finns det information på RFSL Ungdoms och RFSL:s sajt Transformering.se

Transfobi – från små handlingar till våld

Transfobi betyder att någon behandlar dig som är transperson på ett negativt sätt på grund av att du är trans. Det kan vara små handlingar som social isolering eller nedlåtande skämt om transpersoner. Det kan också vara att någon diskriminerar dig, hotar dig med våld eller till och med utsätter dig för våld.

Att under lång tid utsättas för negativ behandling kan leda till psykisk ohälsa. Därför är det viktigt att våga agera när du eller någon annan utsätts för transfobi. Skolor och arbetsplatser har ett ansvar att förebygga och förhindra att transfobi sker. Om du har blivit utsatt kan du vända dig till polisen, en antidiskrimineringsbyrå eller Diskrimineringsombudsmannen.

Du som märker att någon blir utsatt kan alltid hjälpa till genom det som kallar för aktivt åskådarskap. Det handlar om att uppmärksamma situationer där du är orolig för att någon utsätts. Exempelvis kan du fråga vad som händer, hur personen mår eller be andra hjälpa dig att gå emellan. Om du ser någon bli utsatt för våld kan du ringa polisen.