Zika belyser kränkningar av kvinnors mänskliga rättigheter i Latinamerika (Mänsklig säkerhet)

Publicerad 2016-05-02 | Uppdaterad 2016-05-02

Hanteringen av zikaviruset belyser kränkningar av kvinnors sexuella och reproduktiva rättigheter i Latinamerika och har återaktualiserat frågor kring rätten till sexualupplysning, preventivmedel och abort. Sverige bör verka drivande i responsen mot Zika för ett feministiskt genomslag i den utrikespolitiska dialogen enligt Mikaela Hildebrand, sexualpolitiskt sakkunnig på RFSU:s internationella enhet.

Kommentera | 0 kommentarer

De senaste månaderna har ett nytt hälsohot seglat upp på den globala agendan – zikaviruset. Sedan den första larmrapporten från Brasilien under hösten 2015 om ett ovanligt högt antal fall av mikrocefali – barn som föds med för små huvuden – och länken till zika, har viruset bekräftats i 35 länder i regionen.

Världshälsoorganisationen (WHO) verkar ha lärt sig en läxa av de katastrofala följderna som den långsamma reaktionen mot ebolautbrottet orsakade. WHO:s generaldirektör Margaret Chan rapporterade snabbt om den misstänkta kopplingen mellan zika och mikrocefali och andra neurologiska sjukdomar som en folkhälsokris av internationell betydelse. En strategisk plan för att hantera situationen är nu på plats, och regelbundna lägesrapporter publiceras på organisationens hemsida. Det är nu upp till bevis vilket genomslag planen får i berörda länder.

Zika och mikrocefali

Zika är ett virus som sprids av Aedesmyggan. Zika identifierades först i Uganda 1947 hos rhesusapan, och hos människor 1952 i Uganda och Tanzania. Under åren har utbrott dokumenterats från Afrika, Amerika och asiatiska Stillahavsregionen. Zika kan också smitta från gravid kvinna till foster. Ett fåtal fall av sexuellt överförd zika har även bekräftats. De flesta som smittas av zika uppvisar inga symptom medan ungefär en av fem får influensaliknande besvär så som feber, ögoninflammation, ledvärk och utslag.

Den av WHO nu bekräftade kopplingen mellan zika, mikrocefali och Guillain-Barré syndrom, en akut inflammatorisk sjukdom i perifera nerver, hade tidigare bara misstänkts under ett större utbrott i Franska Polynesien 2013. Mikrocefali är en mycket ovanlig fosterskada. Endast ett barn på flera tusen drabbas. Huvudet hos barn som föds med mikrocefali, är betydligt mindre jämfört med standardkurvan. Mikrocefali kan ibland även utvecklas efter födseln då barnets huvud slutar växa i normal takt. Till vilken grad barnet påverkas av mikrocefali varierar. Vissa barn utvecklar funktionsnedsättningar som CP-skador, epilepsi, inlärningssvårigheter, hörsel och synnedsättning medan andra barn inte påverkas alls.

Enligt den senaste WHO-rapporten har mikrocefali kopplat till zika även påträffats på Kap Verde, i Colombia, Franska Polynesien, Martinique och Panama under den pågående epidemin. Ytterligare två fall har rapporterats i Slovenien och USA, hos barn födda av kvinnor som vistats i Brasilien under graviditeten.

Kvinnor förnekas rätten att bestämma över sin egen kropp

Under våren har zika spridits lavinartat över den amerikanska kontinenten och osäkerheten har varit stor kring kopplingen mellan viruset och mikrocefali och andra fosterskador. I ett antal länder i Latinamerika, däribland Colombia, Dominikanska Republiken, Ecuador, El Salvador och Jamaica, uppmanade hälsomyndigheter kvinnor att fördröja graviditeten för att bland annat minska risken att föda barn med mikrocefali. El Salvador ombad kvinnor att vänta i upp till två år. Problemet är att långt ifrån alla kvinnor i Latinamerika ges möjlighet att själva bestämma över sin egen kropp och när de vill bli gravida. 33 procent av alla kvinnor i reproduktiv ålder i Sydamerika och Karibien, som själva uppger att de är i behov av preventivmedel, saknar tillgång.

Även om andelen kvinnor som använder preventivmedel i Latinamerika generellt är relativt hög, så är tillgängligheten för fattiga, unga, lågutbildade, marginaliserade kvinnor samt kvinnor på landsbygden fortfarande låg. Det är även de här kvinnorna som har svårast att skydda sig mot zika.

Sexuellt våld är utbrett i regionen och länderna har bland de tuffaste abortlagstiftningarna i världen. Sju länder förbjuder abort under alla omständigheter, även när det handlar om att rädda den gravida kvinnans liv. En majoritet (95 procent) av alla aborter som genomförs i regionen är osäkra, det vill säga att aborten som utförs av personer som inte har nödvändiga kunskaper och/eller i en miljö med bristfälliga medicinsk standard. Informationen till allmänheten har dessutom främst handlat om sätt att skydda sig mot myggbett. Få länder har inkluderat sexualupplysning med fokus på möjligheterna att skydda sig mot oönskade graviditeter som en del i sin riskkommunikation.

När medvetenheten om riskerna att bli gravid under zikaepidemin ökar, samtidigt som möjligheterna att skydda sig mot oönskade graviditeter saknas, finns det en stor risk att antalet osäkra aborter ökar. I Honduras publicerades till exempel generella riktlinjer till hälsopersonal angående zika i december 2015 utan att nämna preventivmedelsrådgivning. Inga officiella uttalanden har heller gjorts angående preventivmedel. Sorgligt nog är Honduras även ett av de länder som totalförbjuder abort.

Möjligheten för kvinnor som, på grund av oro för att deras barn ska födas med mikrocefali, skulle vilja välja att skjuta på eller avsluta sin graviditet är alltså mycket begränsad. En tydlig samordning mellan nationella strategier för reproduktiv hälsa och riskupplysning om zika, är nödvändig för att säkerställa att den ökade efterfrågan på preventivmedel kan mötas i kölvattnet av epidemin.

Feministiskt genomslag i den utrikespolitiska dialogen

Zikaepidemin har återaktualiserat frågor kring rätten till sexualupplysning, preventivmedel och rätten till abort, frågor som många utav RFSU:s partnerorganisationer i Latinamerika aktivt arbetar och kämpar för.

Zikaviruset kommer att stå på agendan vid den sextionionde Världshälsoförsamlingen, som hålls mellan den 23-28 maj i Genève. Då Socialstyrelsens generaldirektör Olivia Wigzell sitter i WHO:s styrelse, och Sveriges folkhälsominister Gabriel Wikström leder delegationen till församlingen, har Sverige i samband med mötet och den bilaterala dialogen möjlighet att lyfta kopplingen mellan zika och sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Särskilt bör Sverige fokusera på kallade ”motvindsfrågor” såsom sexualupplysning, tillgång till preventivmedel samt rätten till säker och laglig abort, vilka i flera länder väcker starkt politiskt motstånd. Livsavgörande frågor som Sverige tillsammans med ett fåtal länder runt om i välden vågar prata om.

Sverige, tillsammans med progressiva länder i regioner, bör genom WHO driva på för en respons mot zika i berörda länder som säkerställer:

  • kvinnors rätt och möjlighet att bestämma över sin egen kropp och reproduktion oavsett zika epidemin
  • stöd och råd till gravida kvinnor och kvinnor som trots risken väljer att bli gravida för att minska risken att smittas med zika
  • tillgång till laglig och säker abort för kvinnor då det finns risk för ökat antal osäkra aborter
  • tillgång till rådgivning för sexuell och reproduktiv hälsa och preventivmedel, inklusive dagen-efter-piller och kondomer
  • socialt och medicinskt stöd till de barn som föds med funktionsnedsättningar som ett resultat av zikainfektion, särskilt barn som föds med mikrocefali och andra neurologiska sjukdomar
  • ekonomiskt och socialt stöd till föräldrar vars barn föds med funktionsnedsättning
  • att zikaresponsen finansieras fullt ut, och med särskilt fokus på tillgång till sexualupplysning, preventivmedel och säker och laglig abort.

Detta borde vara ett självklart led i den feministiska utrikes- och säkerhetspolitiken.

Mikaela Hildebrand

Foto: Pan American Health Organization-PAHO

Kommentarer

Ingen har kommenterat sidan ännu.

Skriv en kommentar

Jag har läst och godkänner användarvillkoren
Verifiering, upprepa koden till höger:  captcha

Hitta rätt