Till sidans huvudinnehåll
En grupp kvinnor från Pakamus kvinnogrupp i Uganda lyssnar på föreläsning om familjeplanering. En föreläsande kvinna står i mitten och håller upp en kondom.

Vad betyder SRHR?

RFSU arbetar med SRHR i världen, men vad betyder det egentligen? Jo, SRHR står för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter.

Sexuell och reproduktiv hälsa är livsnödvändigt. Utan en god sådan är det svårt för många människor i världen att överleva. Tusentals människor dör varje dag för att de saknar tillgång till hälsovård, mödravård, säkra aborter, preventivmedel, information eller makt att förändra sin livssituation. 

På många håll saknar människor rätt och frihet att bestämma över den egna sexualiteten, över med vem eller vilka man vill ha sex och över sin reproduktion.

Konsekvenserna av denna brist på makt är mycket allvarliga. Fattigdomen ökar när människor inte kan bestämma om och när de vill ha barn eller får den hälsovård de behöver.

Definitioner av SRHR

Sexuell hälsa

Sexuell hälsa kan i enlighet med WHO:s definition beskrivas som "ett tillstånd av fysiskt, känslomässigt, mentalt och socialt välbefinnande i förhållande till sexualiteten" – vilket inte bara innebär avsaknad av sjukdom och skada. Sexuell hälsa kräver en positiv och respektfylld inställning till sexualiteten och sexuella förhållanden, såväl som möjligheten att ha njutbara och säkra sexuella upplevelser, som är fria från tvång, diskriminering och våld.

Reproduktiv hälsa

Reproduktiv hälsa kan i enlighet med WHO:s definition beskrivas som:

  • Möjlighet till ett tillfredsställande och tryggt sexualliv utan oro för sjukdom
  • Förmåga till fortplantning
  • Frihet att planera sitt barnafödande
  • Tillgång till effektiva och acceptabla metoder för familjeplanering
  • Tillgång till en god hälso- och sjukvård så att kvinnor kan genomgå graviditet och förlossning i trygghet och att föräldrar ges bästa möjlighet att få friska barn

Sexuella rättigheter

Sexuella rättigheter ingår i de mänskliga rättigheterna. Det innebär att människor oberoende av kön, etnisk tillhörighet, funktionshinder, könsidentitet, sexualitet och ålder har rätt att bestämma över sin kropp och sin sexualitet. Detta utan att bli utsatta för diskriminering, kränkningar och våld.

Sexuella rättigheter har dock inte definierats i internationella överenskommelser på grund av att de inte erkänns av många stater och anses mycket kontroversiella.

Reproduktiva rättigheter

Till de reproduktiva rättigheterna hör bland annat kvinnors rätt att bestämma om antalet barn och om hur lång tidsrymden mellan graviditeterna ska vara. Dit hör även tillgång till preventivmedel samt till sexuell upplysning och utbildning.

SRHR-begreppets historia

1994 definierades första gången reproduktiv hälsa som en mänsklig rättighet. Det var under den internationella befolkningskonferensen i Kairo (ICPD). Där antog de 179 deltagande länderna ett handlingsprogram, Program of Action (PoA), med 243 rekommendationer där individers sexualitet och reproduktion stod i centrum.

SRHR omfattar kunskap, skydd och vård

Kairodeklarationen slår fast att reproduktiv hälsa gäller alla människors samlevnad, relationer och sexualliv. Den täcker hela livscykeln och begränsas inte till den fertila tiden i en människas liv. Begreppet omfattar kunskap om sexualitet och reproduktion, skydd mot hiv och andra sexuellt överförda infektioner, tillgång till preventivmedel och vård under graviditet och förlossning, och vård av nyfödda. Tillgång till säker abort tillförsäkrades också, men enbart där abort är lagligt.

På FN:s fjärde kvinnokonferens 1995 i Peking antogs en gemensam handlingsplan (Beijing Platform for Action) av 189 länder, med åtgärder inom tolv kritiska områden där kvinnor diskrimineras. Det handlar om fattigdom, utbildning, hälsa, våld, inflytande, mänskliga rättigheter med mera.

Handlingsprogrammet slår fast att kvinnors sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter är en förutsättning för att de aktivt ska kunna delta i samhällets alla delar. 62 länder reserverade sig dock mot olika paragrafer i dokumentet. De flesta reservationer gällde kvinnors sexuella rättigheter, frågan om aborter och flickors arvsrätt.

Både Kairo- och Pekingdeklarationen är viktiga milstolpar i arbetet för sexuella och reproduktiva rättigheter och har fått fortsatt mandat att gälla som handlingsplaner i arbetet för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter.