Slut med mensproblem – bindor gav självkänslan åter

Publicerad 2006-09-04 | Uppdaterad 2010-04-27

Stank och infektioner i underlivet är vardag för många kvinnor världen över. Det är effekten av att inte ha tillgång till mensskydd – något som vi i väst tar för självklart. Sandra Dahlén berättar om ett lyckat bindprojekt.

Kommentera | 0 kommentarer
Bild från projektet, Sanda med några kvinnor.

Det är märkligt hur små saker kan förändra livet. Det man tänker sig är smått är kanske jättestort. Vad är det för vits med att vara rik om man inte riktigt vet om att man är rik och ser vilka privilegier man har?

I vår del av världen tänker vi på mensskydd som självklart – något som alltid är tillgängligt och en så självklar del av livet.

Men många tjejer, i bland annat Indien, har en helt annan relation till detta.

”... de får då använda gamla klädtrasor som inte kan tvättas eller torkas offentligt. Vid regnperioden blir de aldrig torra. Resultatet är ständig stank, sår och infektioner.”

Sexualupplysaren Janne Nordstedt insåg det efter att vi tillsammans hållit sex- och genuskurser för folk från olika organisationer, på uppdrag av RFSU. Med på kursen fanns organisationen NSKK (Nari – o – Sishu Kalyan Kendra/Kvinnors och Barns Utvecklingsorganisation) som Janne Nordstedt besökte våren 2004.

Senare samma år startades ”Bindprojektet” som lett till att 500 tonårstjejer regelbundet får tillgång till bindor och slipper på så sätt stank och infektioner.

NSKK är en gräsrotsorganisation som verkar i en landsbygdsregion utanför Calcutta. De har ett helhetsperspektiv på samhällsproblem och arbetar för att skapa förändring i fattiga människors liv. Ansträngningarna har hittills resulterat i att det finns vägar i flera byar och att alla poliovaccineras. De har ett ungdomscenter med bland annat tjej- och killgrupper där man talar om livets viktiga frågor och till exempel mänskliga rättigheter. Men framförallt arbetar de mycket med att förbättra flickors och kvinnors ställning i byarna – vilket de gör framgångsrikt. Via självhjälpsgrupper kan kvinnor låna pengar till små företag, bli självförsörjande och för första gången i byarnas historia tjäna egna pengar. NSKK har också sett till att det numera finns en skola i regionen där tjejer tillåts gå.

Menstrasor får inte torkas offentligt

NSK:s idoga arbete har lett till att unga tjejer får tjäna pengar, tala inför församlingar, ägna sig åt sång och drama – och många får vänta med att gifta sig tills de fyllt 18 år. Troligtvis en av få byar i det muslimska Indien där kvinnor har dessa rättigheter.

Fattigdomen och utsattheten är dock fortfarande stor och djup.

– Vårt största problem är ändå att vi inte har råd med bindor vid menstruation, sa en grupp tonårstjejer till Janne Nordstedt, när han besökte en av byarna.

Det faktum att de kunde prata om menstruation med en främmande man visar vilken styrka de ändå har och hur väl medvetna de är om sina rättigheter.

Men fattigdomen gör det omöjligt för flickor att köpa bindor och de får då använda gamla klädtrasor som inte kan tvättas eller torkas offentligt. Vid regnperioden blir de aldrig torra. Resultatet är ständig stank, sår och infektioner. Detta påverkar allt från deras fysisk som psykisk hälsa till möjligheterna att gå i skola, arbeta och tjäna pengar.

Syftet med ”Bindprojektet” är att samla in pengar så att tjejerna får tillgång till bindor. NSKK (som äger projektet) bidrar med nästan hälften av kostnaderna. De unga kvinnorna betalar halva priset för sina bindor – de som inte har råd får bindorna gratis. På så sätt räcker pengarna till för att hjälpa många och tjejernas egen delaktighet leder till att projektet blir mer självständigt. Projektet samlar sedan in den resterande summa pengar som behövs. Nu nås cirka 500 tjejer, men det finns ytterligare 300-400 unga kvinnor i det berörda området som behöver hjälp.

Företaget Libresse har nyligen skänkt några pallar med bindor men frakt till Indien återstår att lösa.

Ett år efter det att bindprojektet drog igång berättade tjejerna om ett nytt liv – om deras stärkta självkänsla och bättre position i familjen – om hur de inte längre känner sig begränsade av stank och infektioner.

Det som kan tänkas vara smått är jättestort!

Sandra Dahlén

FAKTA Fattiga regioner i Indien

  • 60% av alla invånare tjänar mindre än 1 dollar om dagen. Större delen av den vakna tiden går alltså åt att få ihop till en mål mat om dagen.
  • Medelkvinnan föder 6-7 barn, varav 4 barn överlever. På landsbygden föder man många barn och den urbana medelklassen föder få.
  • Arrangerade äktenskap är olagliga men snarare regel än undantag. Flickorna är ofta i 14-årsåldern när de gifts bort.
  • Det finns 929 kvinnor mot 1000 män. Är man rik kan man abortera bort flickfoster annars får man ha ihjäl ett nyfött flickebarn om det inte är önskat.
  • Kvinnor saknar vissa grundläggande formella rättigheter rörande arv och annat.
 

Kommentarer

Ingen har kommenterat sidan ännu.

Skriv en kommentar

Jag har läst och godkänner användarvillkoren
Verifiering, upprepa koden till höger:  captcha

Mer från 4/9 2006

Menskopp.

Har du mens eller?

Är det ok att sjukskriva sig för mensvärk eller PMS-besvär, eller är det inte att vara sjuk ”på riktigt”? Och varför kan det vara svårt att säga att...

Läs mer
 
 

Inte självklart att hivsmittad får doppa i dippsåsen

– Did you double dip? fräser servitören och spänner ögonen i mig på minglet i Toronto. MTV visar kortfilmer om hiv-positivas liv och de fördomar de...

 

När världen ska räddas glöms kvinnorna bort

”En nära nog total brist på genustänkande”. Så lyder omdömet om Räddningsverkets hjälpinsatser i en rapport från försvarshögskolan.

Hitta rätt