Sex som könsstympad kvinna – hur funkar det?

Publicerad 2007-04-04 | Uppdaterad 2010-04-20

Smärtor, lidande och korrigerande operationer. Den senaste tiden har kvinnlig könsstympning åter hamnar i fokus. Vid det årliga FN-mötet för kvinnokommission i mars fördömde könsstympning återigen. Men vart tar sexualiteten och lusten vägen för de drabbade kvinnorna?

Kommentera | 0 kommentarer
Tina Nevin.

Ottar Rapport ringde Tina Nevin, barnmorska och projektledare i Afrikanska kvinnors nätverk, som vill lyfta sexualitet i samband med könsstympning. Kan du berätta mer?

– Ja, men vilken sorts könsstympning menar du? Det finns fyra olika sorters sätt som kvinnor kan bli könsstympade på.

Vilka då? Berätta.

– Dels finns den mildaste varianten där man bara prickar lite med en nål på klitoris för att det ska komma blod, som en slags rituell handling. Det är denna form av könsstympning som man nu försöker få föräldrar att gå tillbaka till. Många som bor i väst praktiserar denna form av könsstympning, medan de kan säga att de skulle bli tvungna att göra den mer radikala varianten om de flyttade tillbaka till hemlandet. Sen finns varianten där man skär bort en bit av klitoris förhud, och ytterligare en där man skär bort toppen på klitoris samt de inre blygdläpparna. Och så slutligen har vi den allvarligaste varianten där man tar bort ännu mer av klitoris, de inre blygdläpparna och så att säga ”skalar av” de yttre blygdläpparna och fäster ett rör i slidan så urinrör och slida bildar en tömningskanal. På en del flickor binder man sedan samman benen tills såret har läkt.

Det är svårt att ta in.

– Ja.

Hur ser en könsstympad kvinnas kön ut?

– Vid den allvarligaste sorten, som är det jag sett, är könet liksom alldeles slätt.

Som på en barbiedocka?

– Ja det kan man kanske säga.

Försvinner könsbehåringen?

– Ja, om man tar bort allt så gör den det. Det som finns kvar är ärrvävnad.

Blir huden liksom stum då?

– Det är nog olika. Men nej, så behöver det inte vara. Ingreppet görs ju på mycket små barn och de läker fort, så man ser ofta inte att det är fråga om ärrvävnad.

Kan man ha ett bra sexliv även fast man är könsstympad?

– Det viktiga är att lyfta fram att mycket finns kvar. Man tar ju inte bort skänklarna på klitoris till exempel (de som löper inuti kroppen, längs blygdens båda sidor, reds. anm.), eller g-punkten. Ja, på ett sätt är det kanske tur att många bara har vetat om klitorisollonet…

Ibland finns klitoris kvar också under de sammanväxta vävnaderna. Klitoris blöder så mycket om den skärs bort. Och om allt för många barn förblöder så får kvinnorna som utför övergreppen inga fler jobb. Därför händer det att klitoris får vara kvar men täcks över. När könsstympade kvinnors kön ska återställas i vuxen ålder så har kirurger kunnat se att vävnaderna ofta finns kvar under.

Orgasm då, kan man få det?

– Ja det är klart. Inte alla, men ofta går det. Dessutom; dåligt sexliv kan bero på andra saker, att man lever under taskiga patriarkala förhållanden till exempel och inte tillmäts något värde, och det har ju inte med själva könsstympningen att göra. Och – orgasm, vad är det? Herre Gud. Det finns kvinnor som får orgasm i sömnen. Det behövs inte kontakt med klitoris för det.

Korrigerande operationer på könsstympade kvinnor utförs i dag, och ofta rätt framgångsrikt, på bland annat Akademiska sjukhuset i Uppsala. Hur går det till?

– Man visar kvinnan hur hennes kön ser ut nu och hur det kommer att se ut sen. Det viktiga är att informationen om att hjälp finns kommer ut. Och att kvinnorna får veta att det går att operera tillbaka en hel del!

– Sen tycker jag vi borde fokusera mer på likheterna mellan kvinnor som är och inte är könsstympade, för de finns. Det handlar om samma slags folkbildning som Ottar (Elise Ottesen Jensen, RFSU:s grundare, reds. anm.) ägnade sig åt en gång: Man visar ”det här finns kvar”, ”det här kan man upptäcka”. Tänk vad bra det vore med en praktika med tips för könsstympade kvinnor som beskriver hur kroppen ser ut.

Du har lagt en motion till RFSU:s kongress i maj, om vadå?

– Jag anser att det inte bör utföras några kirurgiska ingrepp alls på barns kroppar, annat än när det är medicinskt motiverat. Det gäller könsstympningar förstås, och då tänker jag även på pojkar, men också intersexuella barn. I stället ska man fokusera på föräldrarna och stödja dem så de klarar av att stå emot trycket från omgivningen. Peta inte på barns kön.

Du har även arbetat aktivt med uppsökande sexualpolitisk verksamhet i relation till invandrade kvinnor från bland annat Afrika och Asien i och runt Stockholm sedan 2000. Vad har förvånat dig under de här åren?

– Att det är så lätt att prata om sexualitet med kvinnor från andra länder. Mycket lättare än med många svenskfödda kvinnor. Det trodde jag inte. Många kvinnor är väldigt öppna och personliga och delar generöst med sig av sina erfarenheter och berättelser.

Kristina Hultman
Foto: Pelle Ullholm

Kommentarer

Ingen har kommenterat sidan ännu.

Skriv en kommentar

Jag har läst och godkänner användarvillkoren
Verifiering, upprepa koden till höger:  captcha

Mer från 4/4 2007

Tina Nevin.

Sex som könsstympad kvinna – hur funkar det?

Smärtor, lidande och korrigerande operationer. Den senaste tiden har kvinnlig könsstympning åter hamnar i fokus. Vid det årliga FN-mötet för...

Läs mer
 
 

En västafrikansk framgångssaga – Senegal har vinnande koncept för att avskaffa könsstympning

Där lagstiftning – liksom otaliga organisationer – gått bet, har föreningen Tostan lyckats. De har sedan starten 1997 fått mer än 1600 byar i...

 

Imamer mot kvinnlig könsstympning

KENYA. Religiösa ledare i nordvästra Kenya har börjat tala om farorna med kvinnlig könsstympning, så kallad FGM (Female Genital Mutilation) på...

Artiklar och reportage

Hitta rätt