I sexualitetens tjänst

Publicerad 2008-11-06 | Uppdaterad 2010-01-06

Hon har en brinnande iver för frågor om lust och äldres sexualitet, och var med och startade Sveriges första mottagning för våldtagna. Efter 32 års arbete i sexualitetens och RFSU-klinikens tjänst går Marianne Göthberg i pension. Men hon har inte slutat jobba.

Kommentera | 0 kommentarer
Bild på Marianne

Sedan Marianne Göthberg började på RFSU 1976 – i sluttampen av den sexuella revolutionen – har mycket hänt: via upptäckten hiv/aids-panik till en nutid där snart sagt alla massmedier håller sig med egna sexualupplysare och där västerlandet formligen dränks i nakna kroppar och reklam som anspelar på sex.

Ändå är frågeställningarna från dem som vänder sig till RFSU-kliniken desamma som för 32 år sedan.

– Frågorna har förvisso ändrat karaktär, till exempel är det mycket vanligare att människor söker hjälp för att de är beroende av sex numera. Men de vanligaste frågeställningarna är fortfarande problem att uppnå orgasm, eller få erektion, och att ha sexuella behov som man inte kan uttrycka i en relation eller prata om med sin omgivning.

Marianne Göthbergs första kontakt med RFSU skedde passande nog genom att hon själv sökte råd och hjälp. Hon arbetade som kurator på en pojkskola i Helsingfors och när hon behövde hjälp inför den kommande sexualundervisningen vände hon sig till RFSU.

Två år senare flyttade hon till Sverige, sökte – och fick – jobb som klinikföreståndare på RFSU-kliniken i Stockholm, de senaste åren har hon arbetat där som terapeut och utbildare.

Bristande lust vanligt problem

Marianne Göthberg berättar att det nuförtiden också är lika många män som kvinnor som söker hjälp på kliniken för brist på sexuell lust, något nästan bara kvinnor gjorde förut.

– Det är en stor förändring, att män numera känner att det är tillåtet att tala om bristande lust – att man kan ha erektion men sakna lust.

En annan grupp som blivit allt mer synlig är äldre kvinnor som träffat en ny partner på äldre dagar, som kanske inte har haft sex på många år och som söker råd och stöd angående såväl tekniska hjälpmedel som huruvida de vågar träffa någon de mött på en dejtingsajt på nätet i verkliga livet.

– Det är fler pensionärer som blir passionerade i dag, säger Marianne Göthberg.

Sexualiteten rör både kroppen och själen

Frågor kring äldre och sexualitet är något hon arbetat mycket med under sina år på RFSU-kliniken:

– Äldre människor är en grupp som alltid sökt sig till kliniken, särskilt äldre män innan Viagra kom. Det är mycket som händer i kroppen när man åldras, plötsligt fungerar den inte på samma sätt som man är van vid. Man kanske har stela leder och värk, drabbas av sjukdomar eller upplever att den inte ”lyder” sexualiteten som den gjorde förr, säger hon.

På 1980-talet började RFSU sälja erektionspumpar och pubesringar, hjälpmedel som funnits länge men tidigare sålts i mer ljusskygga sammanhang.

På den tiden samarbetade Marianne Göthberg med en urolog och männen som sökte hjälp för erektionsproblem rekommenderades att besöka de bägge eftersom, som hon säger, sexualiteten rör både kroppen och själen.

Efter viagra är det lättare att skaffa sig en erektion, men oron och funderingarna kring hur man ska ta upp sina behov av hjälpmedel med sin partner kvarstår, berättar Marianne.

– Det kan upplevas som svårt och kanske lite genant och bökigt att behöva berätta att ens kropp inte fungerar som den än gång gjort.

Anhöriga till våldtagna måste också få stöd

Till kliniken kommer också både sexualbrottsoffer och förövare. 1977 startade RFSU landets första våldtäktsklinik, där Marianne Göthberg snart insåg behovet av att även erbjuda stöd och hjälp till närstående till brottsoffret. Hon märkte att många våldtagna kvinnor berättade att deras mammor grät eller att deras partner antingen ville ge sig ut och slå ihjäl förövaren eller inte klarade av att ha sex efter våldtäkten.

– Att de anhöriga mår dåligt försvårar läkningsprocessen och därför är det jätteviktigt att även de får hjälp att bearbeta det som hänt.

Till en början väckte arbetet med våldtäktsoffer både uppmärksamhet och motstånd. När kliniken lanserades slogs det upp stort i tidningarna och Marianne Göthberg och hennes kolleger fick ta emot en del hot.

– På den tiden var det ingen självklarhet att tala om våldtäkt, och det var heller ingen rusning av hjälpsökande kvinnor. RFSU har alltid väckt debatt, och det är också en av våra uppgifter.

Med åren har våldtäktsdebatten förändrats och numera finns en mottagning för våldtagna på Södersjukhuset i Stockholm, ett sjukhus som för övrigt hänvisar anhöriga till våldtäktsoffer till RFSU-kliniken.

– Det är det som har varit så fantastiskt med det här jobbet, att man har fått vara pionjär och att det kliniska arbetet har utvecklats hela tiden. Arbetet på kliniken har drivits framåt av erfarenheter som gjorts, inte minst genom möten med alla de som varit i kontakt med kliniken eller deltagit i våra utbildningar.

Vidare mot nya utmaningar

Trots att Marianne Göthberg talar om sitt tidigare yrke med en entusiasm som är få förunnat efter 32 års arbete på samma ställe valde hon att gå i pension vid 62 års ålder. Fast egentligen har hon inte slutat jobba än.

Marianne arbetar fortfarande som utbildare på RFSU:s internationella projekt. För tillfället är en grupp från Mellanöstern på kurs i Stockholm, i november åker Marianne och en kollega till Bangladesh för att inleda en utbildning om ungdomars sexualitet.

– Det ska bli väldigt spännande. Bangladesh är ett pionjärland för oss.

Anna Hellgren
Bild: Maria Gullmark

Kommentarer

Ingen har kommenterat sidan ännu.

Skriv en kommentar

Jag har läst och godkänner användarvillkoren
Verifiering, upprepa koden till höger:  captcha

Mer från 6/11 2008

Bild på nakna män med Ur funktion-skylt

Penisproteser utan funktion

Från och med 1 januari kan transsexuella män i Stockholm få tillgång till penisproteser utan kostnad via landstinget. Det finns bara ett problem –...

Läs mer
 

Artilkar/reportage/notiser

Hitta rätt