Ska samtycke skrivas in i lagen? Fullsatt när RFSU arrangerade seminarium om samtyckesfrågan

Publicerad 2008-11-06 | Uppdaterad 2010-01-06

Uppemot 100 personer kom till anrika Nalen den 5 november för att höra jurister, politiker och forskare diskutera om ett krav på samtycke ska skrivas in i sexualbrottslagen.

Kommentera | 0 kommentarer
Bild från seminariet

2007 anmäldes nästan 5 000 våldtäkter i Sverige och statistiken visar att endast 12 procent av polisanmälningarna leder till åtal, och 22 procent av åtalen läggs ner i brist på bevis. Om samtycke införs i sexualbrottslagstiftningen, skulle det förändra situationen och leda till fler fällande domar?

  • JA, menar vissa, samtyckeskrav skulle komma åt de fall som enligt dagens lagstiftning inte når fällande domar, eftersom våldtäktslagstiftningen idag slår fast att det måste ha förekommit hot, våld eller att offret befunnit sig i hjälplöst tillstånd. Eftersom ord ofta står mot ord i rättegången skulle ett krav på samtycke sätta mer fokus på förövaren när försvarsadvokaten måste bevisa att sexet skedde ömsesidigt och frivilligt. Om så inte är fallet är det våldtäkt.
  • NEJ, säger andra, det är inte lagstiftningen vi har idag som är dålig, det är rättstillämpningen. En samtyckesklausul skulle inte få fler förövare fällda. Det behövs bland annat fler specialiserade poliser, bättre stöd till de målsägande, mer fokus på de åtalade och mindre på offret under rättegången, och bättre förundersökningar.

Medverkade gjorde RFSU:s generalsekreterare Åsa Regnér, ledarskribenten Maria Abrahamsson, juristen och forskaren Eva Diesen, riksdagsledamot Johan Pehrson, (fp), advokaten och jämställdhetspolitisktalesman Claes Borgström (s), miljöpartiets språkrör Peter Eriksson, och samtalet leddes av journalisten Ulf B Andersson.

Bild på panelen.

RFSU:s generalsekreterare Åsa Regnér, ledarskribenten Maria Abrahamsson, miljöpartiets språkrör Peter Eriksson, riksdagsledamot Johan Pehrson (fp), forskaren Eva Diesen och Claes Borgström, jämställdhetspolitisk talesman (s).

Mycket i diskussionen kom att handla om samtyckeskravets eventuella normerande funktion, som ett sätt att förändra attityder i samhället och en signal som säger vad som är okej, att sex är något ömsesidigt.

– Vi kanske bör ha en normerande lagstiftning på det här området, sa Maria Abrahamsson, som menade att Sverige redan har många symbollagar:

– Men vi ska i så fall vara väldigt medvetna om att det inte kommer få fler förövare fällda. Att säga det vore att ljuga, sa hon.

– Det normativa är det viktiga här, jag har dock svårt att se att något skulle förändras rent rättsligt med en samtyckeslag, sa Johan Pehrson, som enlig ett förslag folkpartiet lagt i riksdagen vill skärpa lagstiftningen runt ”särskilt utsatta situationer”.

– Det finns hål i lagstiftningen som behöver täppas till, sa Peter Eriksson som menade att en skrivning om ”frivillighet”, enligt miljöpartiets förslag till riksdagen, skulle hjälpa till att nå fällande domar i vissa komplicerade fall.

– Normen i samhället säger att sex ska ske frivilligt och vara ömsesidigt, och det måste avspeglas i lagstiftningen, fortsatte han.

Varning för övertro på strafflagstiftning

– Målet är att förändra samhället i grunden, sa Claes Borgström, som menade att sexuella övergrepp är ett av många symptom på ett ojämlikt samhälle, och det är problemet vi måste jobba med. Borgström varnade också för en övertro på strafflagstiftning, om samtycke skulle införas, men har inte tagit ställning i frågan.

– Miljöpartiets utredning och förslag till en ändrad sexualbrottslagstiftning var ett effektivt sätt att föra upp debatten på agendan och försöka komma vidare i frågan, sa Åsa Regnér, som menade att samtyckesfrågan – tillsammans med många andra frågor som rör sexuella övergrepp – måste fortsätta att debatteras livligt.

Regeringens utredning kritiserades

Regeringen tillsatte i höst en ny utredning som ska utvärdera och följa upp sexualbrottslagen från 2005, och den ska vara klar 2010. Att utredningen ska läggas fram först nästa mandatperiod kritiserades av panelen.

– Det är en orimligt lång utredningstid, menade Claes Borgström.

De flesta var överens om att fler och mer omfattande förebyggande åtgärder är det som i längden skulle kunna ta oss närmare målet – att minska antalet sexualbrott. Men om samtycke eller frivillighet ska skrivas in i lagen råder fortsatt delade meningar.

Text och bild: Carolina Hemlin

Kommentarer

Ingen har kommenterat sidan ännu.

Skriv en kommentar

Jag har läst och godkänner användarvillkoren
Verifiering, upprepa koden till höger:  captcha

Mer från 6/11 2008

Bild på nakna män med Ur funktion-skylt

Penisproteser utan funktion

Från och med 1 januari kan transsexuella män i Stockholm få tillgång till penisproteser utan kostnad via landstinget. Det finns bara ett problem –...

Läs mer
 

Artilkar/reportage/notiser

Hitta rätt