Kvinnans yttre könsorgan

Kvinnans yttre könsdelar kallas inom medicinen för vulva, som är latin och betyder omslag eller hölje. Vulvan delas in i venusberget, yttre och inre blygdläppar, klitoris och mellangård.

Venusberget

Venusberget, blygdberget, är den framskjutande mjuka del som finns utanför blygdbenet och är i stort sett uppbyggt av fettvävnad. I puberteten börjar det växa hår på venusberget, hur mycket och vilken färg varierar hos olika kvinnor. Här finns även gott om nervändar som reagerar på tryck och beröring.

Yttre blygdläppar

De två yttre blygdläpparna börjar vid blygdbenet och följer sedan på varsin sida om de inre blygdläpparna och slidöppningen ner mot mellangården där de går samman och bildar ett hudveck. De yttre blygdläpparna skyddar mot nötning och stötar. Blygdläpparna har vanlig hud och består mest av fettvävnad men även ett tunt lager glatt muskulatur och svällkroppsvävnad. Här finns också gott om svettkörtlar, talgkörtlar och nervändar. I samband med puberteten får de yttre blygdläpparna ofta mörkare färg än huden på övriga kroppen och blir mer eller mindre håriga. Det är vanligt att blygdläpparna är olika stora. Om man masserar blygdläpparna och kvinnan blir kåt kan de fyllas med blod, svälla upp och få en ännu mörkare färg.

Inre blygdläppar

De två inre blygdläpparna sitter innanför de yttre. De ligger mot varandra och skyddar slidmynningen och urinröret. Blygdläpparna är tunna hårlösa slemhinneveck med känsliga nervändar, blodkärl, svällkroppsvävnad samt talg-, svett- och doftkörtlar.
De inre blygdläpparna möts vid klitoris och bildar det veck som kallas klitorishuvan och som skyddar klitoris ollon. I samband med puberteten växer blygdläpparna och färgen mörknar. Färgen kan variera från gulbrunt till violett eller rött. Det är vanligt att blygdläpparna är olika stora. När en kvinna blir kåt ökar blodflödet och blygdläpparna mörknar, sväller, ibland till flerdubbel storlek, och säras från varandra.

Klitoris

Klitoris är belägen där de inre blygdläpparna möts vid venusberget, strax ovanför urinrörsmynningen. Längst ut på klitoris finns ett ollon, som brukar synas under klitorishuvan. Därefter övergår klitoris i klitorisskaftet som förgrenas i två skänklar som ligger under huden och kan liknas vid ett upp och nervänt V. Om man för fingrarna från klitoris ollon utåt sidorna längs blygdbenets inre kant och trycker så kan man komma åt de inbäddade skänklarna. Masserar man skänklarna så kan det, även om det inte känns från början, väcka en sensation i hela klitoris. Klitoris är alltså mycket större än vad som syns på utsidan.
Klitoris består av svällkroppsvävnad och vid sexuell upphetsning får klitoris stånd – den blodfylls, styvnar och förstoras. I samband med puberteten växer klitoris till och mörknar i färgen. Storleken, som kan variera avsevärt mellan olika kvinnor, saknar betydelse när det gäller känslighet och förmåga till sexuell njutning. Klitoris ollon är så pass känslig att det kan upplevas smärtsamt om den berörs direkt och många kvinnor föredrar därför att beröra ollonet och skaftet via klitorishuvan. Klitoris enda kända funktion är att ge njutning och för många är stimulans av klitoris det enda sättet att få orgasm.

Fordyce körtlar

Fordyce körtlar sitter i vecket mellan de yttre och de inre blygdläpparna. Körtlarna producerar ett vitaktigt och krämliknande sekret, så att huden mellan blygdläpparna ständigt smörjs för att förhindra att blygdläpparnas ytor klibbar ihop eller sprickor uppstår. Produktionen brukar vara som rikligast i puberteten, för att minska i mängd hos den vuxna kvinnan.

Bartolinis körtlar

Bartolinis körtlar är två ärtstora körtlar som producerar ett genomskinligt sekret med mjukgörande funktion. De finns i bägge de yttre blygdläpparna ner mot mellangården. Två små kanaler från körtlarna mynnar på varsin sida om slidmynningen och i samband med sexuell stimulering brukar det komma ut en liten extra mängd sekret.

Mellangården

Mellangården är ett område mellan ändtarmsöppningen och platsen där de yttre blygdläpparna går samman. Eftersom de muskler som ligger innanför huden både är rika på nerver och blodkärl är mellangården ofta känslig för beröring.

Källa: Denna text är baserad på skriften Fittfakta av Tina Nevin/RFSU.