”Äntligen börjar vi prata om barns sexualitet!”

Publicerad 2012-01-16 | Uppdaterad 2013-01-16

Kull med tema kroppen, livmoderskoja och ordlekar. Det finns många sätt för förskolelärare att närma sig det tabufyllda ämnet: barns sexualitet.

Kommentera | 4 kommentarer
Lekplats

Barn har en sexualitet, de onanerar och de utforskar sina egna och varandras kroppar. Barn har också frågor och tankar kring sin egen och vuxnas sexualitet och RFSU anser att det är viktigt att inte tysta ner eller skambelägga detta.

En förskolelärare i Sturefors utanför Linköping bokade nyligen in RFSU Linköpings informatör Charles Åkerblom Roskvist för att lära personalen mer om barns sexualitet. Utbildningen har funnits med i RFSU Linköpings erbjudande ett tag, men Stureforsförskolorna är de första som nappat.

I fyra timmar fick pedagogerna lära sig mer, diskutera och reflektera.

”Det gav många en aha-upplevelse av att barn faktiskt är sexuella individer de med.”Charles Åkerblom Roskvist

- Jag inledde med att säga att jag inte är någon expert på barn. Pedagogerna sitter ofta själva inne med många av svaren. Det gäller bara att hjälpa dom att formulera frågorna, säger Charles.

Han inledde utbildningen med en övning som går ut på att jämföra barns och vuxnas sexualitet. På ett blädderblock skrev han först upp de ord deltagarna förknippade med barn: kramar, Pussar, doktorslekar, stånd, snopp och snippa. Därefter skrev han upp ”vuxenorden”: Kuk, fitta, hångel, pryd.

- När vi sedan jämförde såg vi att mycket var lika, även om en del kanske utvecklats så att t.ex puss blir hångel, blyg blir pryd, snippa blir fitta o.s.v. Det gav många en aha-upplevelse av att barn faktiskt är sexuella individer de med.

En annan sak som diskuterades under dagen var benämningen på könsorganen. För många av deltagarna är snopp helt vedertaget, medan snippa fortfarande inte är lika etablerat. En yngre pedagog frågade de äldre vad de sa om flickors könsorgan tidigare och fick veta att de ofta inte benämndes med ett konkret ord alls utan bara ”där nere”.

Enhetschefen deltog i utbildningen och tyckte att övningen som handlade om att ta reda på varför man ska tala om, reflektera över och arbeta kring barns sexualitet var viktig. Resultatet kommer att bakas in i verksamhetsplanen och hon lyssnade på pedagogernas önskemål om vidare utbildning och inköp av mer könsneutrala leksaker.

- Några av deltagarna kom fram till mig i fikapausen och sa att det var så skönt att äntligen börja prata öppet om det här och komma fram till ett gemensamt förhållningssätt personalen emellan.

Slutligen visade Charles några lekar som pedagogerna senare kan göra tillsammans med barnen. Det var t.ex kullekar med tema kroppen eller tema kärlek.

- Jag visade också hur man kan förklara hur ett barn blir till genom att göra en koja till livmoder och en liten krypgång under några stolar till vägen ut för barnet. För barnen blir det mycket lättare att förstå än om man bara säger att de kommit ut ur mammas snippa.

Nu får pedagogerna klara sig själva ett tag och börja använda sina nya kunskaper. I maj kommer Charles på återbesök och då görs en utvärdering av vilken nytta de haft av utbildningen och vilka frågor som dykt upp under tiden.

Foto: sxc.hu

Kommentarer

Visar 1-3 av 4.  Per sida 

Håller med Monica...
Förtroendet för utomstående att prata sex med våra barn är långt ifrån självklar hos alla föräldrar. Hur vuxenvärlden handskas med sexualiteten i det offentliga rummet inger inte respekt idag utan tvärtom skapar rädsla.
Vem värnar exempelvis om barn och unga som vill vänta med sex tills de själva känner sig mogna för det? Att utgå från det kollektiva i pedagogiken kring sexualundervisningen kan också för någon kännas som ett tvång och blir därigenom en form av övergrepp.

Sagt av: Tage 2013-10-12 18:43:34

Alla barn har inte föräldrar som kan prata kropp
Monica,
vad fint att du fixat att prata kropp med dina barn! Det är inte alla föräldrar som gör det - och inte heller alla barn som vill prata om det med dem. För dessa barn är det ju en trygghet att det finns andra vuxna i deras närhet som utifrån vetenskap kan berätta om kroppens utveckling, känslor, rätt och fel i ett integritetsperspektiv osv. För barn har massor med frågor och funderingar kring det och många av deras lekar - varav självklart en stor del sker på förskolan - är en del i det utforskandet. Varför tabubelägga frågor om kroppen? Varför göra just det så himla stort? All personal i skolor och förskolor som engagerar sig i ämnet är guld värda!

Sagt av: Anna 2012-01-17 15:27:49

Hjälpmedel, inte pekpinnar.
Det är svårt att redovisa i en text, alla de saker som diskuterades och togs upp under dessa 4 timmar jag var hos förskolorna.

Förskolelärarna och pedagogerna hade mängder med frågor om hur man ska (re)agera/inte (re)agera om de kommer på ett barn som till exempel onanerar i, låt oss säga, kuddrummet. Frågorna som jag fick handlade inte om hur lärarna ska ta upp ämnen som hur man blir till och onani med barnen, utan hur man ska svara på det om ett barn frågar/utövar det.

Alla lärarna jag träffade var öppensinnade och vill verkligen alla barn väl.
De vill kunna besvara barnens frågor på ett sätt som inte är för detaljerat, konstigt, felaktigt eller kan göra att föräldrarna kan känna obehag om barnen tar upp ämnet/svaren/frågorna i hemmet.
Jag var där mer som ett bollplank än en expert, vilket jag även sa direkt efter att jag presenterat mig. Lärarna har oftast svaren på sina egna frågor, men eftersom detta är ett känsligt ämne som man "inte får" prata om så vet de oftast inte själva vad de ska göra.
Jag kom med mer motfrågor än svar på deras egna frågor och det i sin tur lockade ur dem svar som de inte visste att de hade, svar som inte på något sätt tar över föräldrarnas roller i barnens uppväxt.

På plats var det förskolelärare som har jobbat i allt från 3 år till 25~30 år.
Jag hörde även några lärare samt enhetschefen läsa igenom skolplanen, och där i står det tydligt att förskolan ska ta upp dessa saker vi pratade om.

Sagt av: Charles Åkerblom Roskvist 2012-01-17 15:04:52

Sida:

Skriv en kommentar

Jag har läst och godkänner användarvillkoren
Verifiering, upprepa koden till höger:  captcha

Mer från Sex genom livet

Bild på en flicka som gungar.

Barns sexualitet

Barn har frågor om sexualitet, kropp och känslor. Frågor som förtjänar bra svar från vuxna i deras närhet.

Läs mer
 

När barn undrar om sex

Barns sexualitet

Vad gör man när sexåringen vill köpa en leopardbikini eller onanerar på dagis? Praktiska tips kring hur du pratar med barn om sexualitet på ett respektfullt sätt.

Barns sexualitet - en vägledning kring barns beteenden

Barn har rätt att få svar på sina frågor och att utforska sin sexualitet på egen hand. RFSU har släppt en vägledning för tex. föräldrar, förskolepersonal och lärare som tycker att det kan vara svårt att prata med barn om sexualitet, kroppsintegritet och relationer.

"Äntligen börjar vi prata om barns sexualitet!"

Bild på barn som leker

Läs om hur det gick till när RFSU Linköping bjöds till en förskola för att prata om barns sexualitet, lekar och frågor om kroppen.

Låt barnen leka sex

Anna Kosztovics på RFSU Malmö var en av dem som lanserade ordet snippa för små flickors kön. Hon tycker att dagis också har ett ansvar för att bejaka barns sexualitet – inte minst inför föräldrarna. Läs artikeln från tidningen Ottar nr 2 2005 med tema barns sexualitet.

Ska barnen få känna på mammas snippa?

Barn och sexualitet. Orden känns kanske provocerande ihop för dig som förälder. Hur ser egentligen barns sexualitet ut, och hur ska man förhålla sig? Läs artikeln från tidningen Ottar nr 2 2005 med tema barns sexualitet.

Tio tips till föräldrar

Tio tips till föräldrar som har funderingar kring barns sexualitet. Läs artikeln från tidningen Ottar nr 2 2005 med tema barns sexualitet.

Hitta rätt