Sex i Sverige

Publicerad 2010-01-29 | Uppdaterad 2010-03-23

Såg svenskarnas sexliv annorlunda ut 1967 jämfört med idag? Vad har hänt på 40 år? Ganska mycket, enligt de stora sexualvaneundersökningar som gjorts.

Kommentera | 0 kommentarer

”Vad har staten med mitt sexualliv att göra?” frågade några av de personer som ombetts att vara med i den första svenska sexualvaneundersökningen 1967. Ja, varför ska staten veta hur ofta vi gör det? Eller med vem vi gör det? Enligt Hans L. Zetterberg, som genomförde den första nationella undersökningen 1967, handlade det om att staten jobbar med upplysning och service kring sexualitet, därför har den intresse av att veta så mycket som möjligt om medborgarnas sexualliv. På så sätt skulle arbetet underlättas.

Rapporten, Om sexuallivet i Sverige, publicerades som ett delbetänkande från Utredningen rörande sexual- och samlevnadsfrågor i undervisnings- och upplysningsarbetet. Det var också denna utredning som beställt undersökningen. 1 952 personer intervjuades och fick svara på en enkät. Vad fick vi veta?

Bland annat visade studien att det verkade ha skett en förändring vad gällde användning av preventivmedel. Zetterberg skriver: ”Vi kan dra slutsatsen att den nya normen om preventivmedel efterlevs i stor utsträckning, och efterlevs enligt sakkunskapens rekommendationer. Men en minoritet ignorerar dem. De utsätter därmed sig själva, sin partner och sin omgivning för risker som är lika stora som onödiga.” Zetterberg visar också att det moraliska förbudet mot föräktenskapliga sexuella förbindelser i praktiken upplösts 1967.

1996 gjordes den andra stora sexualvaneundersökningen. Gisela Helmius är docent i sociologi vid Uppsala universitet och var med och genomförde den. 2 810 personer intervjuades och fick svara på en enkät. En stor skillnad från studien 1967 är att man nu inte bara fick svar på när, var och hur ofta utan också hur vi gör när vi uttrycker vår sexualitet.

– När hiv-epidemin bröt ut började man tala om att vi måste förändra vårt sexuella beteende, men vi visste inte från vad. Det fanns ingen aktuell kunskap om hur svenskarna hade sex. Ska man kunna arbeta förebyggande måste man veta det. Folkhälsoinstitutet beställde helt enkelt en ny nationell sexualvaneundersökning för att få veta hur vårt sexuella beteende påverkade vårt välbefinnande och vår hälsa.

Yngre svenskar har oftare sex utan kärlek

I rapporten Sex i Sverige (Folkhälsoinstitutet 1998:11) finns massvis med siffror och tabeller och i förordet skriver redaktör Bo Lewin: ”Trots omfånget på denna rapport kan den inte ses som annat än ett första skummande på ytan av den stora mängd uppgifter som nu finns om hur vi lever med vår sexualitet.”

– Vår förhoppning var att materialet skulle analyseras ytterligare men så verkar inte ha skett, säger Gisela Helmius. Ur folkhälsoaspekt skulle det vara väldigt nyttigt eftersom man kan se hur folk beter sig vad gäller smittvägar till exempel.

Studien visar bland annat skillnader i beteende relaterat till ålder och kön. Personer under 50 år har mer varierat sexliv än personer över. Debutåldern för onani och orgasm är lägre för unga män än för unga kvinnor.

Debutåldern för samlag är lägre för unga kvinnor än för unga män och bland kvinnor i den äldsta åldersgruppen har hälften aldrig onanerat. En annan skillnad hittade forskarna i attityder till sex och kärlek. Yngre svenskar hade i större utsträckning både sex utan kärlek och kärlek utan sex.

– Att kärleksideologin brett ut sig och blivit mer allmänt accepterad är viktigt att påpeka, säger Gisela Helmius. Idag pratar vi så mycket om att samhället sexualiseras men studien visar tydligt att samhället också ”kärlekiserats”; man blir oftare kär utan att kärleken bums måste uttryckas i sexuell samvaro. Och över 90 procent av alla i studien hade haft sitt senaste samlag inom ramen för en kärleksrelation.

I 1967 års undersökning uppmärksammas också kärleksideologin. ”Romantisk kärlek – föreställningen att man kan (och ofta bör) avvika från den traditionellt återhållsamma moralens krav förutsatt att man är förälskad – har blivit inte bara säkerhetsventilen som löser de spänningar som en strikt sexualmoral kan skapa utan också signalen till en friare sexualmoral.” Zetterberg tolkade alltså förekomsten av kärleksideologin som en protest mot den stränga sexideologin.

– I 1996 års studie kan vi göra en annan tolkning, säger Gisela Helmius. Idag kan man tillåta sig att bli kär utan att hindras av graviditetsskräcken eftersom vi kan styra vår fertilitet på ett helt annat sätt än 1967. Istället för graviditetsskräcken är det kärlek som fungerar som ett kontrollinstrument för sexualiteten, särskilt vad gäller unga människors sexuella beteenden.

Sex inleder ofta en relation – så var det inte 1967

Har svenskarna förändrat sitt sexuella beteende sedan 1967? Ja, på flera sätt. Bland annat uppgav sig kvinnor i undersökningen från 1967 i högre utsträckning än män ha erfarenhet av att ha varit förälskade och väntat med samlag tills de gift sig. I 1996 års undersökning har skillnaden försvunnit och erfarenheten är lika ovanlig bland kvinnor som bland män.

– Och, säger Gisela Helmius, nu är samlag ofta inledningen till en parrelation, en initiationsrit. Tidigare var det en bekräftelse på relationen, en konfirmationsrit.

Kommer det fler undersökningar för att se hur svenskars sexliv förändras över tid?

– Jag vet inte det. En tanke vi hade var att vårt arbete skulle följas upp med ytterligare undersökningar, vart tionde år till exempel, nu när det finns ett så väl genomarbetat intervjuformulär. Men vi får väl se, det är svårt att hitta finansiering till sånt här, trots att vi i Sverige påstår oss ha en större öppenhet kring sexualitet än man har i många andra länder. Själv kan jag inte annat än häpna över att det fortfarande är så märkligt svårt för våra myndigheter att bejaka sexualiteten som en aspekt av folkhälsoarbetet.

Silvia Ernhagen

Texten publicerades ursprungligen i boken
Sex – en politisk historia som kom ut 2003
(RFSU/Alfabeta Anamma).

Kommentarer

Ingen har kommenterat sidan ännu.

Skriv en kommentar

Jag har läst och godkänner användarvillkoren
Verifiering, upprepa koden till höger:  captcha

Mer från Sex genom livet

Bild på en flicka som gungar.

Barns sexualitet

Barn har frågor om sexualitet, kropp och känslor. Frågor som förtjänar bra svar från vuxna i deras närhet.

Läs mer
 

15-årsgränsen - vad gäller?

Oron kring 15-årsgränsen för sex har vuxit, märker vi på RFSU. Orsaken är förmodligen den skärpta lagen för sexualbrott 2005 och domar som uppmärksammats i media. Dagens Nyheter har intervjuat Maria Bergström om detta i artikeln Kärlek eller brott?

Förälder till en tonåring?

Föräldrar

Följ med när RFSU träffade fjorton föräldrar och pratade om hur man kan närma sig de laddade frågorna om sex och kroppen.

Sex under 40 år

Unga idag är mer toleranta och mer öppna för att ha sex utan kärlek. Såg svenskarnas sexliv annorlunda ut 1967 jämfört med idag?

Sexualitet är en del av dig - överallt!

RFSU kämpar för att din rätt att välja vem du vill ligga med. Hur du vill. Om du vill. Se filmen om oss, det tar en minut.

bannar rfsu-kliniken
 
banner för frågelådan
 

Hitta rätt