Sexualitet - mer än kroppsliga funktioner

Publicerad 2004-05-29 | Uppdaterad 2010-01-29

Sexuella problem kan sällan lösas med bara mekanik. Det handlar lika mycket om synen på sig själv och hur man uppfattas av andra. Det menar Birgitta Hulter, en av Sveriges få auktoriserade sexologer och specialiserad på frågor som rör funktionshinder.

Kommentera | 0 kommentarer

Intervjun med Birgitta Hulter sker i lobbyn på Royal Viking Hotel i centrala Stockholm. En sober miljö där många människor passerar och bor tillfälligt. Birgitta Hulter resonerar kring vilka sexuella möten som kan ske på rummen. Någon kanske påbörjar en livslång relation, en annan har en skön tillfällig upplevelse, medan en tredje blir utnyttjad, kanske till och med våldtagen.

– Sex är så oerhört komplext. Vår önskan är att det bara ska vara någonting fint. Men så är ju inte verkligheten. Det kan vara livgivande, men det kan också vara någonting fult och dödande.

Birgitta Hulter tror att den här komplexiteten gör att många handikapporganisationer undviker frågan. Det blir så svårt. Dessutom är sexualiteten kopplat till människors integritet. Birgitta Hulter arbetar som konsulterande sexolog på Neurocentrum vid Akademiska sjukhuset i Uppsala och på neurologiska kliniken vid Huddinge universitetssjukhus. I sitt arbete träffar hon många människor med funktionshinder som behöver hjälp med sexuella problem. Tre teman återkommer ständigt. Duger jag? Hur kan jag fungera sexuellt trots funktionshindret? Hur ser omgivningen på mig?

Den första frågan, om identiteten, gäller både för dem som har ett funktionshinder sedan tidig ålder och de som råkar ut för någonting senare i livet.

– Det tydligaste exemplet är ju en man eller kvinna som hamnar i rullstol. Kommer jag att duga som man? Kommer jag att duga som kvinna?

Identiteten handlar inte bara om det som är direkt kopplat till sexuella funktioner. Det handlar om saker runt omkring.

Birgitta Hulter menar att det är viktigt att människor får prata om sina känslor kring den egna identiteten. En förutsättning för att andra ska se på en som sexuell varelse är att man själv gör det.

– Enligt WHO, Världshälsoorganisationen, är det vanligaste sexuella dilemmat ensamhet – att man inte har någon att dela sin sexualitet med. Man kan uppleva sexuell ensamhet också i äktenskap och andra parförhållanden. Om man har ett funktionshinder är det lätt att tänka att det bara beror på funktionshindret ifall man inte vågar bryta sin ensamhet och visa sitt intresse för en relation.

Det finns alltid möjligheter att fungera sexuellt. Det är Birgitta Hulters utgångspunkt.

– Om en person råkar ut för en stroke och förlorar talförmågan, då hittar man andra sätt att kommunicera. Det är samma sak med sexualitet. När det blir annorlunda får man hitta andra vägar att fungera. Sexualitet handlar om så mycket mer än kroppsliga funktioner. Det handlar om vad som händer här, säger Birgitta och pekar på sitt huvud.

Samtidigt vill hon absolut inte förmedla någon käckhet om att allt ordnar sig. Hon har i sitt arbete stött på många män som lider oerhört av att inte längre kunna få stånd.

– De känner att livet inte längre har någon mening. De är helt värdelösa. Första gången jag träffade en man som blivit impotent så sa han till mig att han inte längre kunde fatta beslut. Självkänslan var så starkt kopplad till hans penis. Det här kan vara väldigt svårt för kvinnor att förstå. Utgångspunkten i Birgitta Hulters arbete är människors egna önskemål. Några tycker att samlaget är viktigt. Andra längtar bara efter att få vara nära en annan människa.

– Det går inte att ge generella råd. Man måste lyssna på vad varje person önskar sig.

För en del människor kan den sexuella upplevelsen bli bättre sedan de fått ett funktionshinder. Det har till exempel visats i en undersökning av ryggmärgsskadade som Agneta Sjösten har genomfört. Fyra år efter skadan var många nöjda med sitt sexliv, och vissa var mer nöjda än innan. Birgitta Hulter har själv skrivit en avhandling om kvinnor med neurologiska sjukdomar, bland annat MS, och deras sexualitet. När sjukdomen förvärrades hade de sex mer sällan, men behållningen blev större. Birgitta Hulters förklaring är att människor omvärderar i takt med att omständigheterna förändras.

– Om man har möjlighet att vidga sin föreställning om vad ett sexuellt möte kan vara och inte är fast i en uppfattning om hur det ska vara, då går det också att njuta i den nya situationen. För män som sitter i rullstol kan det till exempel kännas bra att inte längre ha kravet på sig att man måste ta alla initiativ och prestera hela tiden.

Louise Hertzberg

Fakta: Birgitta Hulter är doktor i medicinsk vetenskap, och auktoriserad sexolog.

Kommentarer

Ingen har kommenterat sidan ännu.

Skriv en kommentar

Jag har läst och godkänner användarvillkoren
Verifiering, upprepa koden till höger:  captcha

Mer från Sex och fysisk skada

 

"Är man 16 år så är man, oavsett eventuellt funktionshinder"

För Stefan Balogh är funktionshindrade människor inte annorlunda än övriga människor. Men de behöver annorlunda lösningar. Till exempel i...

 

Sexualitet – mer än kroppsliga funktioner

Sexuella problem kan sällan lösas med bara mekanik. Det handlar lika mycket om synen på sig själv och hur man uppfattas av andra. Det menar Birgitta...

 

Om man älskar varandra finns det alltid lösningar

Rikard har en svår muskelsjukdom. Det bäddar inte för tillfälliga ragg på krogen, men är däremot inte något hinder för långa...

 

Kan man inte vifta på ändan får man använda blicken

Anette Bohm är ryggmärgsskadad. På tjejkurser diskuterar hon sex och samlevnad. – Det gäller att ha ett bra självförtroende. Det är först när man...

Funkis och sexualitet

Omslaget till Ottar nr 4 2005

Tidningen Ottar, nummer 4 2005, hade tema Funkis och ställde sig frågan varför det finns  så många fördomar och tabun kring sex och funktionshinder? De fysiska hindren finns där, men hur påverkar det där andra – fördomarna – allas vår syn på kärlek och sexualitet?

Banner för Frågelådan
 

Hitta rätt