RFSU:s ordförande Kristina Ljungros om surrogatmödraskap på SvT Debatt.
| 0 kommentarer
Tipsa
Fyll i e-postadressen till den person du vill tipsa om denna sida.
”Lagstiftningen om ofrivillig barnlöshet är en sörja av motsägelsefullhet där otidsenliga regler och moralism krockar med teknikens möjligheter och människors önskemål”, skrev fyra moderater på SvD häromdagen. RFSU kan inte annat än att hålla med.
När nu också Maria Abrahamsson gjort ett bra inlägg om surrogatmoderskap på Newsmill blir det tydligt att partiet är splittrat i dessa frågor. Men det är hög tid att alla partierna i Sveriges regering ser över sin familjepolitik, inte bara moderaterna.
RFSU har under flera år drivit frågor om familjebildning och genom vår Sverigebarometer vet vi att reglerna för till exempel insemination skiljer sig åt beroende på var man bor i landet. I vissa landsting är maxåldern för en kvinna att få tillgång till insemination 37 år, i andra 41 år. På vilka grunder beslutar landstingen om åldersgränserna? Även kostnaden för par som behöver assisterad befruktning skiljer sig åt, liksom antalet försök som bekostas av landstingen.
Det finns också stora skillnader i regler vid assisterad befruktning mellan samkönade par och olikkönade par. Ett exempel är att samkönade par i Västernorrland och Västerbotten måste söka privat vård och bekosta inseminationen själv. En kostnad som ligger på cirka 12 000 kronor per försök, samtidigt som olikkönade par betalar vanlig patientavgift, 300 kronor. Det är oacceptabelt att personers sexuella läggning ska påverka möjligheterna till vård.
För att få en tydlig politik som ger alla människor samma rättigheter oavsett relationsstatus, hoppas vi att regeringen tar ett samlat grepp om frågor som rör sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR). RFSU vill se en nationell SRHR-policy som kan skapa bättre, och likvärdiga, förutsättningar människors sexuella och reproduktiva rättigheter i Sverige. Kanske kan detta vara något som Moderaterna tar initiativ till?
Det finns också finns fler motsägelsefulla och ologiska regler. En bra förälder ger sina barn kärlek, omsorg, och trygghet. Detta är förmågor som inte hänger ihop med kön, sexualitet eller samlevnadsform. Trots det diskrimineras barnlösa ensamstående kvinnor i Sverige idag. Som ensamstående kvinna har du möjlighet att adoptera men inte att inseminera lagligt. Den rätten har endast hetero- och homosexuella kvinnor som är sammanboende och/eller de som ingått äktenskap eller partnerskap.
Varför får ensamstående möjlighet att prövas som adoptivföräldrar men inte möjlighet till insemination? Det finns inget bra svar på den frågan, ännu märkligare blir det eftersom det råder stor enighet i riksdagen om ensamståendes rätt till insemination.
RFSU driver också på för att regeringen ska utreda frågan möjligheten att tillåta surrogatmoderskap. Precis som Maria Abrahamsson påpekar i sin text på Newsmill är det på många sätt komplex fråga. Men att som den moderata partistyrelsen avfärda förslaget om utredning med hänvisning till komplexiteten är absurt. En utrednings syfte skulle ju vara just att reda ut de svåra frågor som finns.
Moderaterna håller partistämma i Örebro i helgen. Det finns då möjlighet för partiet att anta Stockholm stads motion om att utreda frågan om surrogatmoderskap, liksom att visa framfötterna i andra frågor om familjebildning. Ta den chansen.
Kristina Ljungros, förbundsordförande RFSU