Klimatdebatten har spårat ur
Publicerad 2009-12-17 | Uppdaterad 2010-01-26
Förslag på kinesisk ettbarnspolitik som en tvångslösning på klimatkrisen visar att debatten spårat ur. En global satsning på moderna preventivmedel är en bättre väg att gå, skriver Åsa Regnér, generalsekreterare RFSU, på GP:s debattsida.
| 0 kommentarer
Tipsa
Fyll i e-postadressen till den person du vill tipsa om denna sida.
Expressen publicerade nyligen en artikel av den kanadensiska ekonomen Diane Francis som påstår att klimatfrågan bara kan lösas om världens länder lagstiftar om förbud mot fler än ett barn per familj. Francis hyllar den kinesiska ettbarnspolitiken men säger ingenting om de övergrepp den fört med sig.
Diane Francis säger heller ingenting om det faktum att de länder som har snabbast befolkningsökning bara står för några ynka procent av de ökade koldioxidutsläppen. Länderna i Afrika söder om Sahara stod mellan 1980 och 2005 för 18,5 procent av världens befolkningstillväxt men bara för 2,4 procent av de ökade utsläppen. Kina stod för 44,5 procent av de ökade utsläppen. USA för 12,6 procent.
Det centrala i den här diskussionen borde vara människors behov: av de sexuellt aktiva kvinnor i världen som inte vill bli gravida saknar 215 miljoner tillgång till effektiva preventivmedel. Orsakerna till detta är flera, bland annat höga priser, dålig tillgång och kvinnors låga status.
Detta ska förstås i relation till den fara en graviditet innebär för kvinnor i stora delar av världen. Varje år dör över en halv miljon kvinnor bara för att de blivit gravida. Enbart osäkra aborter kostar cirka 70 000 kvinnor livet varje år.
Ingen av dessa faktorer skulle påverkas av en global ettbarnsregel. Det skulle däremot en global satsning på moderna preventivmedel göra. Enligt FN skulle antalet oönskade graviditeter minska med 72 procent om alla som efterfrågar moderna preventivmedel och andra resurser för familjeplanering fick tillgång till dem. Det skulle rädda miljoner människors liv och enligt FN kosta i sammanhanget blygsamma 3,6 miljarder dollar extra om året.
Som en bieffekt skulle en sådan satsning dessutom kunna bromsa befolkningsökningen och minska jordens uppskattade befolkningsmängd år 2050 med en halv miljard till 8,64 miljarder människor.
RFSU tar inte ställning till hur stor befolkning jorden ska ha, vi vill bara att människor ska få möjlighet att själva bestämma om de vill ha barn, när och hur många. Ett flertal internationella rapporter visar att de allra flesta kvinnor och män i världen väljer att planera sin fertilitet om de får makt och möjligheter att göra det. I länder där sexuella och reproduktiva rättigheter efterlevs – där preventivmedel, sexualupplysning, mödrahälsovård och säkra aborter finns tillgängligt – föder kvinnor färre barn.
Samtidigt är det ett faktum att klimatförändringar oroar världens ledare – eftersom det också är ett hot mot de rika delarna av världen. Trots det har allt mindre resurser satsats på att säkerställa människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter under samma tidsperiod som klimathotet blivit en realitet.
En förändring där tack, inte fler befolkningsbegränsande experiment baserade på tvångsåtgärder.
Åsa Regnér, generalsekreterare
Senast uppdaterad: 2010-01-26