Carin Jämtin: Vi måste vara taktiska

Publicerad 2004-03-05 | Uppdaterad 2010-05-10

Kommentera | 0 kommentarer

Man hör sällan regeringen prata om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Prioriterar ni frågorna?

– Ja. För den svenska regeringen står dessa frågor högt på dagordningen och jag tar upp dem i nästan alla sammanhang. Men jag tror nog att vi faktiskt lyft fram dem för lite i Sverige. Generellt sett så är den här typen av frågor inte särskilt kontroversiella i Sverige vilket kan bidra till att intresset för dem inte är så stort. Det kan vara en anledning till att det är svårt att komma ut i media.

Varför är det du och inte Laila Freivalds som driver frågor om SRHR?

– Jag hamnar ofta i sammanhang där jag träffar företrädare för utvecklingsländer. Jag möter också biståndsministrar och har därmed ofta större möjlighet än Laila att påverka vad gäller pengar och synen på SRHR kopplat till dessa länder. Hon jobbar med frågorna på annat sätt. SRHR ska också lyftas i EU.

Kommer du att jobba för att EU ska göra ett samlat uttalande som stöd för det som kom fram vid befolknings- och utvecklingskonferensen i Kairo för tio år sedan?

– Ja. Det är viktigt att vi försöker ha en gemensam linje. Och om vi inte tycker att den blir tillräckligt bra så får vi köra en nationell linje eller ihop med några länder.

Blir det svårare för Sverige att göra sin röst hörd i dessa frågor när de nya länderna träder in i vår?

– Jag har tänkt mycket på det där. Det är tio länder som kommer in nu och av dem har Polen och Malta en stark katolsk kyrka som är väldigt konservativ på det här området. I andra länder har kvinnor haft en stark ställning som generellt har gått tillbaka sedan muren föll. Jag kan tänka mig att politikerna vill ha deras röster. Kvinnor vill ha ett arbete igen och kunna styra över sina liv som de gjorde tidigare. Därför är jag inte helt säker på att det blir negativt. Men å andra sidan är jag inte heller helt övertygad om att det kommer in åtta länder som starkt förespråkar SRHR- frågorna.

Är Vatikanen en maktfaktor att räkna med i Bryssel?

– Nej. Däremot den katolska kyrkan och där har naturligtvis Vatikanen stort inflytande. Men det är inte så att jag känner Vatikanens hand över ministermötena. Det beror också på hur stor vikt man lägger vi deras ord. Det viktiga är att det är nationerna själva som beslutar i de här frågorna. Och det är de nationella politikerna som själva måste ta i frågorna. De påverkas framför allt av den katolska kyrkan hemma, inte av att Vatikanen har en plats i Bryssel. Nyligen var det en fråga i riksdagen med anledning av att barnmorskor i Portugal fängslats för att ha utfört aborter. Freivalds svar var att abortlagen är Portugals ensak.

Vad tycker du om det?

– Hon kunde inte svara på annat sätt. I EU är abort en nationell fråga och vi har ingen rätt att kräva att det ska vara en rättighet i alla länder. Det enda vi kan göra är att använda en bred syn på de mänskliga rättigheterna och allas rätt till hälsa och att bestämma över sitt eget liv. Man kan också argumentera att det kostar mindre att ha legala aborter än illegala. Annars har vi inga bra påtryckningsverktyg, vilket jag kan beklaga. Mona Sahlin har tydligt sagt att tillgång till säkra aborter är en mänsklig rättighet.

Vad tycker du?

– Jag vet inte om man kan säga så generellt. Visserligen är det en mänsklig rättighet att kunna leva sitt liv med god hälsa. Och pratar man om säkra aborter så hänger ju det ihop med hälsa. Men jag har inte tänkt på abort på det viset. Jag måste nog fundera lite på det.

Men är inte SRHR mänskliga rättigheter?

– Jo, men man gör avvägningar i alla förhandlingar. Man måste fundera på hur man tar upp frågorna på olika sätt och vara taktisk om det nu skulle göra att beslutsfattarna förstår sakfrågan. Abort till exempel är också en hälsofråga. FN rekommenderar att fyra procent av biståndet ska gå till sådant som rör sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. RFSU vill att tio procent ska gå dit.

Vad tycker du?

– Det vill jag inte säga. Det är svårt att mäta hur mycket som egentligen går till olika frågor. Men vi kommer att fortsätta att satsa på SRHR i biståndet men jag tror det viktigaste är att vi fortsätter att tjata om det på policynivå. För i längden måste länderna själva ta ansvar för frågorna.

Silvia Sjödahl

Kommentarer

Ingen har kommenterat sidan ännu.

Skriv en kommentar

Jag har läst och godkänner användarvillkoren
Verifiering, upprepa koden till höger:  captcha

Mer från Ottar

Bild på Ottars webbplats

Upptäck nya Ottar.se

Ottar.se – sexualpolitiska reportage, essäer, intervjuer, nyheter och blogginlägg ett eget härligt hem på nätet! Information om tidningen Ottar finns även här på RFSU.se, men vill du ha mer gå till Ottar.se!

Gå till Ottar.se
 
Omslaget till Ottar nr 1 2012

Sjukt nummer

TEMA: SJUKT. Mödradöd och BDSM, tvångssteriliseringar och IVF - synen på vad som är sjukt och friskt avgör vad vi får för vård och vår tillgång till hälsa och liv. Ottar spritar händerna och dyker in i medicinskåpet, men finner mer politisk illvilja än baciller.

Nytt nummer av Ottar! Läs mer.
 
Del av omslaget till Ottar nr 3 2011.
 

Ottar nr 3 2011

TEMA GRATTIS OTTAR 30 ÅR – I det här extratjocka jubileumsnumret av Ottar firar vi segrar och klavertramp genom trettio år av sexualpolitik. Det går långsamt framåt. Kanske är det tur. För som en klok kvinna säger i detta jubileumsnummer: Motståndet har sin tjusning.

Del av omslag till tidningen.
 

Ottar nr 1 2011

TEMA: DET FETA NUMRET. Ottar satsar på en flottig uppladdning inför Beach 2011 och dyker in i fläskets och valkarnas värld. Det blir också reportage från Uganda, sexualpolitiska pionjärer, inifrån EU-parlamentet, sexualpolitikens skurkar, tantradagboken del 2, och mycket mer!

Del av omslaget
 

Ottar nr 4 2010

TEMA: FÖRVANDLING. Det rör på sig. Livet och lusten är en ständig våg som rör sig framåt, åt sidorna och i vissa fall, bakåt. Från en plats till en annan, en åsikt till en annan, en kropp till en annan. Vi är i ständig förvandling.

Del av omslaget till ottar nr 3 2010
 

Ottar nr 3 2010

Tema Oskuld och Manlighet: Häng med till bastuklubbar, göra’t igen efter långa relationer, minns tonårshetsen och möt den instängda längtan från dem som inte vågat eller kunnat. Dessutom ställer vi oss frågan om manlighet är den nya folksjukdomen.

Fler nummer av tidningen Ottar

  • Del av omslaget

    Ottar nr 3 2008

    Kan man se på någon när den personen är sexuellt mogen? Ottar nr 3 2008 fördjupar sig i diskussionen kring ålder, gränser och sexualitet.

    Del av omslaget

    Ottar nr 2 2008

    RFSU fyller 75 år 2008, och det firar Ottar med ett extra tjockt guldigt nummer fullmatat med lyxiga artiklar och bildreportage.

  • Del av omslaget

    Ottar nr 1 2008

    Rakat kön eller inte? Hår väcker starka känslor. Ottar har tittat i backspegeln och har fått span på hårigt som det nya rakade.

    Del av omslaget

    Ottar nr 4 2007

    Ottar goes kultur. Överallt finns skildringar av kärlek och sexualitet. Men vad är det för bilder som möter våra sinnen?

  • Del av omslaget

    Ottar nr 3 2007

    Vi tittar djupare på alkohol, droger och sexualitet. Vi pratar krogvåldtäkter, alkoholism, sexiga rocksluskar, bögars spritdränkta klubbliv, sexuell nykterhet och tonårens fullknull.

    Del av omslaget

    Ottar nr 2 2007

    Tankar om skuld, ansvar, rättigheter och skyldigheter. Har sexualitet något med fattigdomsbekämpning att göra?

  • Del av omslaget

    Ottar nr 1 2007

    Familj, tradition, heder. Att göra som släkten vill. Var går gränsen för när någon upplever sig tvingad in i ett äktenskap? Diskussionen om fri vilja och tvång.

    Del av omslaget

    Ottar nr 3 2008

    Kan man se på någon när den personen är sexuellt mogen? Ottar nr 3 2008 fördjupar sig i diskussionen kring ålder, gränser och sexualitet.

Läs mer och beställa gamla nummer av ottar på ottar.se
 

Hitta rätt