Tre bra böcker om föräldraskap
Publicerad 2004-05-28 | Uppdaterad 2010-05-10
Bosse Parbring som är informatör vid Nationella sekretariatet för genusforskning tipsar om tre böcker. De handlar alla om synen på föräldraskap.
| 0 kommentarer
Tipsa
Fyll i e-postadressen till den person du vill tipsa om denna sida.
Kvinnan – föräldern med stort F
Man får välja – om föräldraskap och föräldraledighet i arbetsliv och familjeliv av Lisbeth Bekkengen (Liber)
Ska föräldraledigheten delas upp helt lika mellan föräldrarna? Pappaledigheten har setts som nyckeln till jämställdhet mellan kvinnor och män. Lisbeth Bekkengens studie ifrågasätter det eftersom villkoren för mammor och pappor fortfarande är så olika. Hon menar att diskussionen om mäns föräldraledighet handlar om rättigheter och möjligheter, inte om skyldigheter. Kvinnors föräldraledighet är däremot självskriven. Kvinnan blir därmed Föräldern (som tar ansvar) och mannen blir Pappan (som är närvarande).
Mäns livsberättelser
Män, familjeliv och föräldraskap av Lars Plantin (Boréa)
Läsaren får följa 30 mäns livsberättelser från den egna barndomsfamiljen, till vuxenblivandet, beslutet att vilja ha barn, upplevelsen av graviditeten och föräldraskapets utmaningar i vardagen när arbete och familjeliv ska kombineras. Männens röster är starka i Lars Plantins studie. Men han sätter dem ändå i ett sammanhang som är högst motsägelsefullt. Männen lever i en välfärdsstat som förespråkar ett jämställt föräldraskap samtidigt som arbetslivet premierar män.
I skuggan av pappa
I skuggan av pappa – familjerätten och hanteringen av fäders våld av Maria Eriksson (Förlags AB Gondolin)
Böcker om pappor handlar oftast om hur män ska bli mer närvarande i hemmet. Maria Eriksson diskuterar baksidan av den politiken. Vad händer efter en separation där mannen utövat våld mot kvinnan och barnen? Hennes forskning visar att försöken att skapa en jämställd fördelning av omsorgsansvaret fått oönskade konsekvenser. Männen kan fortsätta utöva våld eller hot gentemot kvinnorna genom deras rätt att umgås med sina barn. Barnens egna upplevelser undersöks inte i så hög grad. Även i detta sammanhang blir en närvarande pappa en tillräckligt bra förälder.