Riv murarna

Publicerad 2005-12-14 | Uppdaterad 2010-05-11

Sahar Mosle undrar varför samhället fortsätter att leka skyddad verkstad och varför funkisar inte vågar leva på riktigt.

Kommentera | 0 kommentarer

Varför mognar de flesta med funktionshinder senare än andra människor, både emotionellt och sexuellt? Varför lever många ensamma? Varför har åtskilliga alldeles för liten kunskap om sin kropp och sin sexualitet?

Många funktionshindrade är rädda – men för vad? Och vad beror det på?

En familj som får ett barn med ett funktionshinder känner sig ofta misslyckad, för ett funktionshindrat barn ingår inte i bilden av den ”normala familjen”. Många är rädda att barnet ska bli illa behandlat eller få ett svårt liv. Föräldrarna vill gärna skydda sitt barn, från allt! Men istället för att se barnet, ser de funktionshindret. Och den inställningen fortsätter även när barnet blir äldre.

Både samhället och många föräldrar behandlar funktionshindrade som ett särskilt slags människor, som om de är ständigt i behov av hjälp och måste skyddas från den farliga, farliga världen. Men det leder till särbehandling, och all särbehandling är lika med isolering. Och isolering leder till utanförskap. Till exempel fi nns det kollektivboenden som bara är till för funktionshindrade. Det finns färdtjänst, gymnasium för rörelsehindrade, fritidsgård och habilitering. Många funktionshindrade barn och ungdomar växer upp i halvslutna miljöer där de inte träffar andra människor utan funktionshinder annat än personal, assistenter och släktingar, och där deras egna behov alltid står i centrum. Vad ger det för bild av världen, och redskap för att möta den?

I mitt hemland Iran finns det inte lika mycket särbehandling, och då måste man ta sig fram ändå. Skillnaden i människors attityder mot i Sverige märks ganska tydligt. Om jag skulle åka buss där vore det till exempel flera som direkt hjälpte till, och tankar och diskussioner kom igång bland människor runt omkring mig om att det är svårt att leva som ”alla andra” i ett otillgängligt samhälle. Och att orsaken var att det inte fanns resurser, eller att frågan överhuvudtaget inte prioriterades.

-----

I Sverige är anledningarna till osynliggörandet av funktionshindrade nästan desamma: frågorna prioriteras inte och resurser läggs på särbehandling. Men det viktigaste är att debatten saknas, både bland folket och våra kära politiker. De skyddade miljöerna gör att funktionshindrade inte får kontakt med eller kommer nära andra människor – de som är ”normen” enligt den samhället skapat. Och orsakerna är samma vare sig det gäller diskriminering av invandrare, hbt-personer eller vilka andra minoriteter som helst – rädsla och okunskap.

Men självklart beror utanförskapet på andra saker också, typ som att man som funktionshindrad måste våga ta för sig, våga synas, skaffa sig en bra självkänsla och våga vara sexuell.

Har man ett funktionshinder så är det viktigt att acceptera sig själv för den man är, och inte göra något märkvärdigt av sitt funktionshinder. Då blir det också lättare för andra att acceptera det. Man måste försöka vara öppen med det man känner och gillar. Att bry sig om sitt utseende, att tänka på ansiktsuttrycket och kroppsspråket är jätteviktigt.

Att man skaffar sig erfarenheter som är nödvändiga för att kunna existera och ta sig fram i livet på samma villkor som alla andra.

Ett modernt samhälle ska vara jämlikt, rättvist och tillgängligt för alla oavsett läggning, ålder, ursprung eller hinder. Vi har till exempel en handikapptoalett för ”tredje könet” i stället för att bygga en tillgänglig toalett för alla, oavsett kön eller hinder.

-----

Det är 2005, och var ska vi börja? Vi måste förändra normen om den ”normala” människan, vi måste ge respekt åt alla sorts människor oavsett utseende. Självklart är att ansvaret ligger på oss alla. Det handlar om att våga kräva sina rättigheter och börja skava mot normen, ta plats och vara öppna för varandra. Att sträva efter ett samhälle utan kategoriseringar, förtryck och diskriminering.

Min erfarenhet från tio år i Sverige är att jag vill slippa de ständigt återkommande frågorna som möter mig som fl ata, invandrare och funktionshindrad, men som bara handlar om att de ser mitt utanförskap: Är mitt funktionshinder medfött? Har jag alltid varit flata? Förmår jag ha sex i alla sexuella ställningar? Kan jag ha kärleksrelationer med icke funktionshindrade? Och så vidare. Svaret på dessa ytliga och helt enkelt fördomsfulla frågor är: Våga vara intresserad av personen bakom! Våga lära känna olika sorters människor och ge respekt, då får du erfarenhet och respekt tillbaka.

Sahar Mosle
Studerar genusvetenskap

Kommentarer

Ingen har kommenterat sidan ännu.

Skriv en kommentar

Jag har läst och godkänner användarvillkoren
Verifiering, upprepa koden till höger:  captcha

Mer från Ottar

Bild på Ottars webbplats

Upptäck nya Ottar.se

Ottar.se – sexualpolitiska reportage, essäer, intervjuer, nyheter och blogginlägg ett eget härligt hem på nätet! Information om tidningen Ottar finns även här på RFSU.se, men vill du ha mer gå till Ottar.se!

Gå till Ottar.se
 
Omslaget till Ottar nr 1 2012

Sjukt nummer

TEMA: SJUKT. Mödradöd och BDSM, tvångssteriliseringar och IVF - synen på vad som är sjukt och friskt avgör vad vi får för vård och vår tillgång till hälsa och liv. Ottar spritar händerna och dyker in i medicinskåpet, men finner mer politisk illvilja än baciller.

Nytt nummer av Ottar! Läs mer.
 
Del av omslaget till Ottar nr 3 2011.
 

Ottar nr 3 2011

TEMA GRATTIS OTTAR 30 ÅR – I det här extratjocka jubileumsnumret av Ottar firar vi segrar och klavertramp genom trettio år av sexualpolitik. Det går långsamt framåt. Kanske är det tur. För som en klok kvinna säger i detta jubileumsnummer: Motståndet har sin tjusning.

Del av omslag till tidningen.
 

Ottar nr 1 2011

TEMA: DET FETA NUMRET. Ottar satsar på en flottig uppladdning inför Beach 2011 och dyker in i fläskets och valkarnas värld. Det blir också reportage från Uganda, sexualpolitiska pionjärer, inifrån EU-parlamentet, sexualpolitikens skurkar, tantradagboken del 2, och mycket mer!

Del av omslaget
 

Ottar nr 4 2010

TEMA: FÖRVANDLING. Det rör på sig. Livet och lusten är en ständig våg som rör sig framåt, åt sidorna och i vissa fall, bakåt. Från en plats till en annan, en åsikt till en annan, en kropp till en annan. Vi är i ständig förvandling.

Del av omslaget till ottar nr 3 2010
 

Ottar nr 3 2010

Tema Oskuld och Manlighet: Häng med till bastuklubbar, göra’t igen efter långa relationer, minns tonårshetsen och möt den instängda längtan från dem som inte vågat eller kunnat. Dessutom ställer vi oss frågan om manlighet är den nya folksjukdomen.

Fler nummer av tidningen Ottar

  • Del av omslaget

    Ottar nr 3 2008

    Kan man se på någon när den personen är sexuellt mogen? Ottar nr 3 2008 fördjupar sig i diskussionen kring ålder, gränser och sexualitet.

    Del av omslaget

    Ottar nr 2 2008

    RFSU fyller 75 år 2008, och det firar Ottar med ett extra tjockt guldigt nummer fullmatat med lyxiga artiklar och bildreportage.

  • Del av omslaget

    Ottar nr 1 2008

    Rakat kön eller inte? Hår väcker starka känslor. Ottar har tittat i backspegeln och har fått span på hårigt som det nya rakade.

    Del av omslaget

    Ottar nr 4 2007

    Ottar goes kultur. Överallt finns skildringar av kärlek och sexualitet. Men vad är det för bilder som möter våra sinnen?

  • Del av omslaget

    Ottar nr 3 2007

    Vi tittar djupare på alkohol, droger och sexualitet. Vi pratar krogvåldtäkter, alkoholism, sexiga rocksluskar, bögars spritdränkta klubbliv, sexuell nykterhet och tonårens fullknull.

    Del av omslaget

    Ottar nr 2 2007

    Tankar om skuld, ansvar, rättigheter och skyldigheter. Har sexualitet något med fattigdomsbekämpning att göra?

  • Del av omslaget

    Ottar nr 1 2007

    Familj, tradition, heder. Att göra som släkten vill. Var går gränsen för när någon upplever sig tvingad in i ett äktenskap? Diskussionen om fri vilja och tvång.

    Del av omslaget

    Ottar nr 3 2008

    Kan man se på någon när den personen är sexuellt mogen? Ottar nr 3 2008 fördjupar sig i diskussionen kring ålder, gränser och sexualitet.

Läs mer och beställa gamla nummer av ottar på ottar.se
 

Hitta rätt