Hur ser ditt parti på konfessionella friskolor?

Publicerad 2006-06-12 | Uppdaterad 2010-05-12

Kommentera | 0 kommentarer

Sofia Larsen, centerpartiet

Vi jobbar för fler friskolor. Konfessionella friskolor är en del av de allmänna friskolorna och samma sak gäller för dem. Det viktigaste är att de följer läroplanen vad gäller demokrati och alla människors lika värde. Vi vill ha en tydlig uppföljning i alla skolor.

Lennart Gustavsson, vänsterpartiet

Vi vill inte ha dem. Utgångspunkten är att skolan ska vara en mötesplats för alla. Vi anser att de konfessionella friskolorna har en segregerande effekt. Vi är också kritiska till hur läroplanen är skriven, att skolans grund är kristna värderingar och västerländsk humanism.

Inger Davidsson, kristdemokraterna

Kristdemokraterna är positiva till friskolor, inklusive konfessionella friskolor. Varför? Därför att det är viktigt med pluralism i samhället.

Mats Pertoft, miljöpartiet

Vi vill framför allt stärka kontrollen av dem. Att förbjuda dem kan vi inte eftersom vi är bundna av Europakonventionen. Vad vi kan göra är att dra in pengarna, men det som händer då är att de blir privata och utan insyn.

Nils Lundgren, junilistan

I vårt nuvarande partiprogram, oktobermanifestet, har vi ingen enhetlig linje. Det är upp till varje enskild kandidat att ta ställning. Men min uppfattning är att det finns en mycket stor skepsis mot konfessionella friskolor.

Sofia Karlsson, feministiskt initiativ

Vi är emot dem. Vi tycker att utbildningsväsendet ska ha en vetenskaplig och inte en religiös grund. Det är viktigt för demokratin och jämställdheten att inte låta sig styras av religiösa föreställningar.

Göran Hedberg, sjukvårdspartiet

Vi har inget emot friskolor. Huruvida de är religiösa eller inte spelar ingen roll så länge de uppfyller kraven som finns. Det handlar om valfrihet. Att du ska kunna välja, helt enkelt.

Sten Tolgfors, moderaterna

De friskolor som uppfyller kvalitetskraven ska få startas och drivas. Sedan kan de ha olika inriktningar, men det viktiga är att de bedriver en saklig och allsidig undervisning. Friskolor ger en valfrihet för elevers möjlighet till pedagogisk mångfald. Valfriheten leder också till en sund konkurrens.

Jan Björklund, folkpartiet

Sverige har skrivit på konventioner om att de ska få finnas, däremot måste man dra en stenhård gräns mot all form av extremism. Vi är inte för eller mot – de skolor som söker och uppfyller kraven får tillstånd. Om föräldrarna vill välja friskolor med konfessionell inriktning är det helt ok.

Ibrahim Baylan, skolminister, socialdemokraterna

Jag är tveksam till konfessionella friskolor. Det är inte bra att barn ska delas upp efter sina föräldrars religion. Det spär på risken för att fördomar och motsättningar ökar. Om barn och ungdomar från olika etniska och religiösa grupper däremot möts, är chansen mycket större att de lär sig att man kan vara olika men ändå lika mycket värd.

Kommentarer

Ingen har kommenterat sidan ännu.

Skriv en kommentar

Jag har läst och godkänner användarvillkoren
Verifiering, upprepa koden till höger:  captcha

Mer från Ottar

Bild på Ottars webbplats

Upptäck nya Ottar.se

Ottar.se – sexualpolitiska reportage, essäer, intervjuer, nyheter och blogginlägg ett eget härligt hem på nätet! Information om tidningen Ottar finns även här på RFSU.se, men vill du ha mer gå till Ottar.se!

Gå till Ottar.se
 
Omslaget till Ottar nr 1 2012

Sjukt nummer

TEMA: SJUKT. Mödradöd och BDSM, tvångssteriliseringar och IVF - synen på vad som är sjukt och friskt avgör vad vi får för vård och vår tillgång till hälsa och liv. Ottar spritar händerna och dyker in i medicinskåpet, men finner mer politisk illvilja än baciller.

Nytt nummer av Ottar! Läs mer.
 
Del av omslaget till Ottar nr 3 2011.
 

Ottar nr 3 2011

TEMA GRATTIS OTTAR 30 ÅR – I det här extratjocka jubileumsnumret av Ottar firar vi segrar och klavertramp genom trettio år av sexualpolitik. Det går långsamt framåt. Kanske är det tur. För som en klok kvinna säger i detta jubileumsnummer: Motståndet har sin tjusning.

Del av omslag till tidningen.
 

Ottar nr 1 2011

TEMA: DET FETA NUMRET. Ottar satsar på en flottig uppladdning inför Beach 2011 och dyker in i fläskets och valkarnas värld. Det blir också reportage från Uganda, sexualpolitiska pionjärer, inifrån EU-parlamentet, sexualpolitikens skurkar, tantradagboken del 2, och mycket mer!

Del av omslaget
 

Ottar nr 4 2010

TEMA: FÖRVANDLING. Det rör på sig. Livet och lusten är en ständig våg som rör sig framåt, åt sidorna och i vissa fall, bakåt. Från en plats till en annan, en åsikt till en annan, en kropp till en annan. Vi är i ständig förvandling.

Del av omslaget till ottar nr 3 2010
 

Ottar nr 3 2010

Tema Oskuld och Manlighet: Häng med till bastuklubbar, göra’t igen efter långa relationer, minns tonårshetsen och möt den instängda längtan från dem som inte vågat eller kunnat. Dessutom ställer vi oss frågan om manlighet är den nya folksjukdomen.

Fler nummer av tidningen Ottar

  • Del av omslaget

    Ottar nr 3 2008

    Kan man se på någon när den personen är sexuellt mogen? Ottar nr 3 2008 fördjupar sig i diskussionen kring ålder, gränser och sexualitet.

    Del av omslaget

    Ottar nr 2 2008

    RFSU fyller 75 år 2008, och det firar Ottar med ett extra tjockt guldigt nummer fullmatat med lyxiga artiklar och bildreportage.

  • Del av omslaget

    Ottar nr 1 2008

    Rakat kön eller inte? Hår väcker starka känslor. Ottar har tittat i backspegeln och har fått span på hårigt som det nya rakade.

    Del av omslaget

    Ottar nr 4 2007

    Ottar goes kultur. Överallt finns skildringar av kärlek och sexualitet. Men vad är det för bilder som möter våra sinnen?

  • Del av omslaget

    Ottar nr 3 2007

    Vi tittar djupare på alkohol, droger och sexualitet. Vi pratar krogvåldtäkter, alkoholism, sexiga rocksluskar, bögars spritdränkta klubbliv, sexuell nykterhet och tonårens fullknull.

    Del av omslaget

    Ottar nr 2 2007

    Tankar om skuld, ansvar, rättigheter och skyldigheter. Har sexualitet något med fattigdomsbekämpning att göra?

  • Del av omslaget

    Ottar nr 1 2007

    Familj, tradition, heder. Att göra som släkten vill. Var går gränsen för när någon upplever sig tvingad in i ett äktenskap? Diskussionen om fri vilja och tvång.

    Del av omslaget

    Ottar nr 3 2008

    Kan man se på någon när den personen är sexuellt mogen? Ottar nr 3 2008 fördjupar sig i diskussionen kring ålder, gränser och sexualitet.

Läs mer och beställa gamla nummer av ottar på ottar.se
 

Hitta rätt