Vindarna vänder

Publicerad 2007-03-05 | Uppdaterad 2010-01-14

Ottar nr 1 2007
I Indien är majoriteten av alla äktenskap arrangerade. Men nu har ungdomarna börjat ifrågasätta den gamla ordningen. ”Det handlar inte längre om traditioner.
Det handlar bara om envishet”, menar Aditya Kapoor, som själv är något så ovanligt som sambo. Hanna Sistek har rest runt i landet och lyssnat in hur snacket går.

Kommentera | 2 kommentarer

Delhi, Indien. Det första som möter oss är hunden, som inte vet till sig av lycka. En tjock, Golden retriever-liknande sak som viftar frenetiskt på hela kroppen och krafsar, krafsar, krafsar.

– Nu får det vara nog, Cuddles! Aditya Kapoor och Inahita Sing bor ihop sedan åtta månader i en spartansk tvårummare med kalt, slitet stengolv och ett ombonat sovrum. Trasmattor, myslampor och små tavlor på väggarna. Fotot med dem båda på en MC med förälskade blickar finns uppsatt på anslagstavlan. De tillhör undantagen.

– Min mamma kunde bara inte förstå. ”Om ni ändå tillbringar all tid ihop, varför i all friden vill ni inte gifta er?” sa hon när jag berättade om våra planer på att bo ihop. Det tog ett helt år att övertala henne, säger Aditya Kapoor.

Aditya är 23 år, och har just jobbat sitt första halvår som fotograf i Delhi. Inahita är lika gammal och bokdesigner. De var tillsammans fyra år innan de bestämde sig.

– Det var jättesvårt att hitta en lägenhet, inga hyresvärdar ville hyra ut till ett ogift par. Vi tittade på 12-15 ställen innan vi äntligen fick ett ja, berättar Inahita.

Då var det av en ensamstående kvinna som förbarmade sig över dem, fast villkoret var att få träffa föräldrarna innan kontraktet signerades.

Inahitas föräldrar tog det hela coolare, mycket tack vare hennes äldre bror. Han hade flyttat ihop med sin fästmö några månader innan deras bröllop, och dessförinnan bodde de i hans pojkrum. Inahitas familj är ovanligt liberal.

Under en hösts vistelse i Indien har jag stött på otroligt få sambos. Samhället har tydliga kontrollmekanismer. Dagen efter att en killkompis hade sovit över hos mig hade mina grannar klagat hos hyresvärden, som bad mig att inte bjuda hem indiska killar igen. ”Du vet hur folk här är…”.

En del unga låter föräldrarna sköta kärleksbaletten, glada att slippa all huvudbry.

– Mamma och pappa skulle bli besvikna om jag valde hustru själv, det skulle vara som att jag inte litade på dem, säger Hasan. Han är muslim, 25 år och pluggar till ingenjör. Jobbar extra när han hinner och tillbringar merparten av helgerna hos familjen på landet. Vi slingrar oss fram genom Delhis gömda gränder på hans vespa.

– De känner mig ju bäst i hela världen, vem skulle kunna vara bättre lämpad att finna mig en fru? fortsätter han och tutar på några höns.

En som inte har lika stort förtroende för sina föräldrars goda omdöme är Sonali Mishra. Vi slår ihjäl åtta tråkiga timmar på flyget ihop. Hon är 31 år och har precis doktorerat i historia. När föräldrarna försökte matcha ihop henne med olika män bad hon att få välja själv.

– De slog ut med armarna och sa ”okej, gör som du vill Sonali”. Men det är så svårt att träffa folk, så jag bor fortfarande hemma med mamma och pappa, förklarar hon.

Omöjligt att dejta som singel

Hon är inte den enda jag pratar med som klagar på vanskligheten i att dejta. För att bli insläppt på nattklubbar måste man komma i par, vilket många tycker är fånigt. Och hur ska man kunna göra det, när man går dit för att man är singel?

Ja, det är inte alltid lätt att pröva förälskelsens vingar, särskilt inte om föräldrarna är konservativt lagda. Vi återvänder till svansviftande Cuddles.

– Många träffar varandra i smyg, i parker och hemma hos vänner, säger Inahita.

Fotografen jag har med mig, Sanjit, som hittills varit upptagen med kameran, utbrister uppbragt:

– Jag är så trött på att kompisar ringer och frågar om de får ta med en tjej hem till mig. Tror de jag driver ett motell, eller?

Polisen, som är genomkorrumperad, är inte sena att dra nytta av ungdomarnas prekära situation. Inte sällan stoppar de par som sitter och talar i bilar på kvällen, och undrar vad de gör och ifall de är gifta. Blir personerna nervösa kräver polisen mutor för att inte ta in dem för förhör.

Sanjit Das, fotografen, är 31 år. Hans första stora kärlek var muslim.

– Vi var jätteseriösa och tillsammans i tre år tills hennes pappa satte stopp för allt. Han sa att ”det kommer inte fungera med en hindu” och hon sa ”okej, pappa”. Jag blev så otroligt besviken, berättar han.

Kontaktannonser sista utvägen

Numera väljer en fjärdedel av alla karriärskvinnor i städerna sin egen partner och har även börjat gifta sig senare, mellan 26-30 år. Men de flesta tjejer som skaffar sig utbildning slutar ändå jobba med första barnet. Det går fem män på varje urban, arbetande kvinna, och då blir mannens inkomst väldigt viktig, vilket även speglas i kontaktannonserna. De finns i mängder, på nätet och i speciella söndagsbilagor till dagstidningarna. Lönen nämns alltid, och annonserna sköts oftast av föräldrarna.

– De flesta försöker först hitta någon själva och sedan prövar föräldrarna med folk de känner. Om inget funkar så sätter man in en annons, inflikar Inahita.

En som knappast behöver dylika hjälpmedel är Amit Agarwal. Han är 30 år, filmregissör och kvinnotjusare. Vi träffas på filmfestivalen i Goa och Amit kopplar genast på charmen. Han har haft en riktig kärlek, berättar han. Han tänker fortfarande på henne ibland, nu är hon olyckligt gift i ett arrangerat äktenskap.

– Sist vi pratade önskade hon sig långt bort från sin man och jag sa åt henne att skilja sig och gifta sig med mig istället. Men hon kommer aldrig att göra det, av hänsyn till föräldrarna, säger Amit bittert.

De med pengar kan välja själva

Han har försökt glömma henne och istället gett sig in i partysvängen. Men trots många one night stands är föräktenskapliga förhållanden fortfarande tabu för många.

– Tjejerna är rädda att föräldrarna ska få reda på att de har sexuella relationer. Jag läste just att 75 procent av de indiska männen fortfarande vill gifta sig med en oskuld, säger Amit.

Kvinnan han dejtar för tillfället låtsades inte känna honom när de sprang in i varandra på stan och hennes föräldrar var med. Enligt Amit är det inte ovanligt att föräldrarna bestraffar sina döttrar om de kommer på dem. Samtidigt menar han att kvinnor börjat få mer att säga till om i valet av partner.

– Tidigare fick de stå ut med vem som helst, men de som är ekonomiskt oberoende har en helt annan sits idag.

Det syns även på antalet skilsmässor, som ökat från 5 till 14 procent sedan 1980.

Vi är tillbaka hos Cuddles, som äntligen lagt sig till ro på dörrmattan.

– Alla i hela världen vill ha föräldrarnas samtycke till giftermål, men här i Indien måste vi kriga för det, säger Sanjit Das tankfullt.

Inahita har druckit upp sitt te och avslutar:

– Ingen av våra vänner vill ha ett arrangerat äktenskap. I storstäderna håller vinden på att vända.

Hanna Sistek

Bollywood: Ja till fixade förhållanden

Indiska dagstidningar har ofta flera sidor proppfulla av kontaktannonser där kvinnor och män söker efter en lämplig partner för att ingå äktenskap, innan det blir för sent. Tidningen Hindustan Times Magazine gav i januari i år ut en helgbilaga med tema ”Just Married – so what if Mummy- Papa fixed it? Gen Now is in love with arranged marriages”. I den tillfrågas bland annat indiska celebriteter om vad de tycker om arrangerade äktenskap.

Riya Sen, Bollywoodskådespelerska, fotomodell och sexikon

”Jag har inget emot att gifta mig med någon som mina föräldrar väljer. Jag litar på mina föräldrar – de känner mig tillräckligt väl och vet vad jag kommer gilla eller ogilla hos en man.”

Celina Jaitley, modell och Bollywoodskådespelerska, Miss India 2001

”Jag skulle inte ha något emot ett arrangerat giftermål. Trots allt har familjens bakgrund betydelse, och i slutänden är det viktigaste hur väl man kommer överens med killen.”

Ashmit Patel, Bollywoodskådespelare

”Jag har inga betänkligheter mot att gifta mig med den tjej mina föräldrar väljer. Man letar alltid efter någon som matchar inte bara ens egna, utan även familjens förväntningar. Hur som helst känner föräldrarna oss bättre.”

Shobhaa Dé, författare och kolumnist

”2000-talets version av det arrangerade äktenskapet är inget mindre än den mest praktiska sortens bekvämlighet. Det är en perfekt lösning som passar alla. Det är informellt och hotar ingen inblandad.”

Källa: Hindustan Times Magazine 14/1-07

 

Kommentarer

Visar alla 2.  Per sida 

@Peter
Hanna Sistek har skrivit den.

Sagt av: Maria, webbredaktör 2010-04-28 10:59:21

Angående artikeln
Vem har skrivit artikeln Bollywood: ja till fixade förhållanden? Jag har nationellt prov i svenska och häftet ligger i skolan och jag vill gärna få reda på vem som har skrivit den här artikeln.

Sagt av: Peter Karlsson 2010-04-25 13:33:40

Skriv en kommentar

Jag har läst och godkänner användarvillkoren
Verifiering, upprepa koden till höger:  captcha

Mer från Ottar

Bild på Ottars webbplats

Upptäck nya Ottar.se

Ottar.se – sexualpolitiska reportage, essäer, intervjuer, nyheter och blogginlägg ett eget härligt hem på nätet! Information om tidningen Ottar finns även här på RFSU.se, men vill du ha mer gå till Ottar.se!

Gå till Ottar.se
 
Omslaget till Ottar nr 1 2012

Sjukt nummer

TEMA: SJUKT. Mödradöd och BDSM, tvångssteriliseringar och IVF - synen på vad som är sjukt och friskt avgör vad vi får för vård och vår tillgång till hälsa och liv. Ottar spritar händerna och dyker in i medicinskåpet, men finner mer politisk illvilja än baciller.

Nytt nummer av Ottar! Läs mer.
 
Del av omslaget till Ottar nr 3 2011.
 

Ottar nr 3 2011

TEMA GRATTIS OTTAR 30 ÅR – I det här extratjocka jubileumsnumret av Ottar firar vi segrar och klavertramp genom trettio år av sexualpolitik. Det går långsamt framåt. Kanske är det tur. För som en klok kvinna säger i detta jubileumsnummer: Motståndet har sin tjusning.

Del av omslag till tidningen.
 

Ottar nr 1 2011

TEMA: DET FETA NUMRET. Ottar satsar på en flottig uppladdning inför Beach 2011 och dyker in i fläskets och valkarnas värld. Det blir också reportage från Uganda, sexualpolitiska pionjärer, inifrån EU-parlamentet, sexualpolitikens skurkar, tantradagboken del 2, och mycket mer!

Del av omslaget
 

Ottar nr 4 2010

TEMA: FÖRVANDLING. Det rör på sig. Livet och lusten är en ständig våg som rör sig framåt, åt sidorna och i vissa fall, bakåt. Från en plats till en annan, en åsikt till en annan, en kropp till en annan. Vi är i ständig förvandling.

Del av omslaget till ottar nr 3 2010
 

Ottar nr 3 2010

Tema Oskuld och Manlighet: Häng med till bastuklubbar, göra’t igen efter långa relationer, minns tonårshetsen och möt den instängda längtan från dem som inte vågat eller kunnat. Dessutom ställer vi oss frågan om manlighet är den nya folksjukdomen.

Fler nummer av tidningen Ottar

  • Del av omslaget

    Ottar nr 3 2008

    Kan man se på någon när den personen är sexuellt mogen? Ottar nr 3 2008 fördjupar sig i diskussionen kring ålder, gränser och sexualitet.

    Del av omslaget

    Ottar nr 2 2008

    RFSU fyller 75 år 2008, och det firar Ottar med ett extra tjockt guldigt nummer fullmatat med lyxiga artiklar och bildreportage.

  • Del av omslaget

    Ottar nr 1 2008

    Rakat kön eller inte? Hår väcker starka känslor. Ottar har tittat i backspegeln och har fått span på hårigt som det nya rakade.

    Del av omslaget

    Ottar nr 4 2007

    Ottar goes kultur. Överallt finns skildringar av kärlek och sexualitet. Men vad är det för bilder som möter våra sinnen?

  • Del av omslaget

    Ottar nr 3 2007

    Vi tittar djupare på alkohol, droger och sexualitet. Vi pratar krogvåldtäkter, alkoholism, sexiga rocksluskar, bögars spritdränkta klubbliv, sexuell nykterhet och tonårens fullknull.

    Del av omslaget

    Ottar nr 2 2007

    Tankar om skuld, ansvar, rättigheter och skyldigheter. Har sexualitet något med fattigdomsbekämpning att göra?

  • Del av omslaget

    Ottar nr 1 2007

    Familj, tradition, heder. Att göra som släkten vill. Var går gränsen för när någon upplever sig tvingad in i ett äktenskap? Diskussionen om fri vilja och tvång.

    Del av omslaget

    Ottar nr 3 2008

    Kan man se på någon när den personen är sexuellt mogen? Ottar nr 3 2008 fördjupar sig i diskussionen kring ålder, gränser och sexualitet.

Läs mer och beställa gamla nummer av ottar på ottar.se
 

Hitta rätt