Att arbeta med genus
Publicerad 2009-12-02 | Uppdaterad 2010-01-28
Genus är det man brukar kalla socialt kön och handlar om de förväntningar och föreställningar som både individer och samhälle har på hur människor bör vara och uppträda utifrån sitt biologiska kön.
Tipsa
Fyll i e-postadressen till den person du vill tipsa om denna sida.
Till vardags tänker vi kanske inte så mycket på det – inte förrän någonting bryter mot det vi förväntar oss. Exempel på sådana brott mot det förväntade kan vara när en tjej ofta drar snuskiga skämt, när en 13-årig kille sminkar sig, eller kanske ännu tydligare när en 50-årig man gör det.
Dessa föreställningar och förväntningar finns från första början i våra liv och de påverkar givetvis också hur vi tänker och uttrycker sexualitet och relationer. Om det finns en uppfattning om att killar ska vara våghalsiga kanske de struntar i att använda kondom. Om en tjej struntar i att föreslå kondom, därför att hon är rädd för att uppfattas som ”lösaktig” – ja, då är det genus vi talar om.
Negativa uttryck om homosexualitet hänger bland annat samman med hur man uppfattar att killar och tjejer ”ska” vara, för att uppfattas som ”riktiga” tjejer och killar. En del menar att homofobi (rädsla för eller negativ syn på homosexualitet/homosexuella) i själva verket är en ”transfobi”, i bemärkelsen negativ syn på sådant som avviker från normerna för kön. Bland många pojkar i 12-15-årsåldern finns till exempel en rädsla att uppfattas som bög eller att man ska ha ett bögigt beteende, vilket i pojkarnas föreställningsvärld betyder ”mindre manlig” – något man absolut inte bör vara. Att då diskutera frågor som hur vi får vara som pojkar och flickor blir också ett sätt att arbeta med homo-, bi och transfrågor, utan att det är det som är huvudtemat.
Enligt läroplanen har skolan ett uppdrag att verka för jämställdhet mellan kvinnor och män. Läroplanen anger bland annat att skolan ”har ett ansvar för att motverka traditionella könsmönster” och skolan ”skall aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter”. Läroplanen tar även upp att förväntningar man har på flickor och pojkar och hur de bemöts och bedöms, hjälper till att forma hur eleverna uppfattar vad som är ”kvinnligt” och ”manligt”.
På senare år har det kommit ganska mycket litteratur dels om genus och skola mer generellt, dels om hur man konkret kan jobba med genus. Inte minst inom förskolan har det som ibland kallas genuspedagogik utvecklats. Men det handlar inte bara om att jobba specifikt med genus, utan också att ha det som ett perspektiv på hela undervisningen.
För genus har en självklar plats i sex- och samlevnadsundervisningen. Synen på genus påverkar oss i det mesta. Här har vi samlat artiklar och material som kan inspirera och underlätta undervisningen.
Vi har även sammanställt två genusövningar att ladda ner som pdf-filer här nedan.