Kap 11 - Sex och risktagande

Tidigare | Nästa sida

Finns det teoretiska modeller som kan förklara sexuellt risktagande?

I texten använder jag begrepp såsom risk, sexuellt risktagande eller hivrisktagande för att beskriva oskyddade samlag. Jag vill redan nu flagga för att detta riskbegrepp är problematiskt, eftersom det krävs mer kunskap om de specifika individerna och de specifika sexuella situationerna för att kunna kategorisera en sexuell handling som riskfylld eller inte. Mer korrekt är att benämna handlingarna såsom oskyddade samlag eller oskyddat sex, eftersom denna benämning inte innehåller ett ställningstagande gällande den potentiella risk som individen utsatt sig för.

Eftersom de flesta av de studier som jag åberopar använder just begreppen risk eller osäker sex har jag i min genomgång valt att behålla de benämningar som forskarna själva använder.

Jag kommer mot slutet att problematisera riskbegreppet och ta upp en diskussion om ett annat begrepp som, enligt min uppfattning, mer adekvat beskriver ett förhållningssätt till risker för att smittas med hiv eller andra sexuellt överförda sjukdomar.

Förklaringsmodeller

Trots att mycket beteendevetenskaplig forskning har genomförts så har inte någon tydlig modell framträtt som på ett bra sätt lyckas förklara sexuellt risktagande. Detta betyder dock inte att det saknas försök att i en sammanhållen modell försöka förklara varför vissa individer utsätter sig för sexuella risker och andra inte. När man studerar amerikansk litteratur framträder vissa förklaringsmodeller som mer dominanta när det gäller att förklara just sexuellt risktagande. Dessutom används dessa modeller ofta för att utforma hivpreventiva insatser.

Jag har valt att presentera två av dessa modeller, the Health Belief Model samt Social Cognitive Theory. Det finns andra teoretiska modellbyggen, såsom Theory of Reasoned Action och Theory of Planned Behavior, som på ett liknande sätt som Health Belief Model försöker att förklara sexuellt handlande. The Health Belief Model får i denna text representera den typen av förklaringsmodeller, eftersom de i mångt och mycket är uppbyggda på liknande sätt med kausala sambandskedjor. Social Cognitive Theory skiljer sig från de andra teoretiska modellerna på så sätt att den inte försöker förklara risktagandet, utan istället försöker visa på vilket sätt man framgångsrikt kan arbeta preventivt. Vi kommer även att redogöra för den kritik som riktats mot dessa förklaringsmodeller. En väsentlig del av den forskning som gjorts på hivrisktagande är gjord bland män som har sex med män (förkortas ofta i det hivpreventiva arbetet till MSM). Trots att denna forskning främst inriktat sig på just män som har sex med män så har den giltighet i förståelsen av sexuellt risktagande generellt.

The Health Belief model

Amerikanska psykologer utvecklade på 1950-talet en teoretisk modell för att förstå och förklara varför individer inte tog till sig preventiva budskap gällande ohälsa, eller varför man inte sökte vård trots att man uppvisade sjukdomssymtom. Modellen kallas The Health Belief Model och har använts i ett flertal studier för att förklara olika slags riskbeteenden. Modellen har även applicerats på hivriskbeteende samt används för att utforma hivpreventiva insatser. The Health Belief Model (HBM) består av två faktorer som används för att förklara riskbeteende. Den första faktorn är upplevd sårbarhet och den andra är upplevda förväntningar. Den upplevda sårbarheten är beroende av hur individen bedömer risken att drabbas av sjukdomen samt hur allvarlig sjukdomen uppfattas vara. Den upplevda sårbarheten kan således skilja mellan individer. Om man finns i ett sammanhang där man upplever att sjukdomen inte kan drabba en själv eller om man är socialt och geografiskt distanserad från sjukdomen, så kan man uppleva sig som mindre sårbar för sjukdomen. Unga heterosexuella ungdomar kan till exempel uppleva sig mindre sårbara för hiv, eftersom det är relativt få heterosexuella ungdomar i Sverige som drabbats av hiv. En homosexuell medelålders man som har vänner som drabbats av hiv, kan däremot uppleva sig själv som mer sårbar för att få sjukdomen. Således kan det faktum att det finns personer som är lik en själv som är drabbade av sjudomen påverka hur sårbar man upplever sig vara. Förutom närheten till sjukdomen så påverkas sårbarheten av hur allvarlig man upplever sjukdomen vara. Är sjukdomen livshotande eller något som man kan leva med eller enkelt bota? När det gäller sexuellt överförda sjukdomar kan vissa botas med antibiotika medan andra är mer svårbehandlade eller till och med obotliga. Detta torde påverka hur allvarlig man upplever just denna sjukdom. När det gäller hiv kan faktorer som kombinationsbehandlingar och sjunkande dödstal komma att påverka hur pass allvarligt man upplever att hiv är. Dessutom så är det en lång tid från det att man smittas till att man uppvisar symtom, vilket också kan påverka inställningen.

Den andra faktorn i modellen, de upplevda förväntningarna, handlar om de hälsobefrämjande handlingar som individen kan utföra för att minska riskerna för att drabbas av sjukdomen. De upplevda förväntningarna av de hälsobefrämjande handlingarna påverkas dels av individens tro på att man kan komma att utföra handlingarna, dels en vägning av fördelar och nackdelar av detta beteende. Individens tro på sig själv att klara av att skydda sig mot sexuellt överförda sjukdomar genom att använda kondom, är delvis beroende av de erfarenheter man har av tidigare situationer. Har man klarat av att använda kondom när man egentligen velat det? De fördelar och nackdelar som är förbundet med att utföra de hälsobefrämjande handlingarna kan påverkas av fysiska, psykologiska och finansiella faktorer.

Enligt den här teoretiska modellen bör fördelarna överväga nackdelarna för att individen skall utföra de hälsobefrämjande handlingarna. När det gäller sexuellt överförda sjukdomar så finns det fördelar och nackdelar med att till exempel använda kondom vid samlag. Fördelen är naturligtvis att det skyddar mot dessa sjukdomar. De negativa konsekvenserna kan vara att man upplever en mindre fysisk sensation och att det skyddade samlaget medför en mindre känsla av intimitet.

Tidigare | Nästa sida