Batmanpappor och sprinter-Barbie

Publicerad 2010-01-25 | Uppdaterad 2010-01-25

Kristina Henkel tror att den stora, fluffiga jämställdheten skulle må bra av att tas isär i mindre delar – som lekfull och kroppslig jämställdhet. Tillsammans med Marie Tomicic släpper hon nu handboken "Ge ditt barn 100 möjligheter istället för 2 – om genusfällor och genuskrux i vardagen".

Kommentera | 0 kommentarer

Varför skrev ni den här boken?

– För att vi själva hade velat ha en sådan när vi fick barn. Vi ville ta reda på vad man gör när man står där i vardagen och märker att ens barn blir ojämställt bemött. Marie som jag skrev boken med hade tröttnat på stereotypa barnböcker och startat eget barn

boksförlag, och jag arbetar med jämställdhetsutbildning på förskolor och skolor och har hämtat en del därifrån. Sedan har vi intervjuat föräldrar, klädföretag och leksakstillverkare. Och förstås tjuvlyssnat en del på stan.

Kan du ge några praktiska tips på hur man kan bemöta barn jämställt?

– Vi har jobbat med tre strategier. Den första handlar om antalet, att visa barnet en jämn representation, till exempel genom att ändra på karaktärerna i det man läser för barnet. Den andra strategin går ut på att göra om innehållet och den tredje på att välja bort vissa saker helt, för att man tycker att de är för stereotypa. Ungefär som att man väljer bort socker för sitt barn för att man tycker det är dåligt.

– Att göra om innehållet kan till exempel innebära att Batman också kan få vara Batmanpappa. Man kan fråga var Batbarnen bor, är de i Batgrottan? Och Batmobilen, kan man köra till förskolan med den? Kanske finns det speciella Spindelmannenpannkakor som är extra goda. Och Barbie kan få ha en kort och snabb springkjol på sig. För barn är det inget konstigt, de är väldigt fantasifulla i sin lek och så öppna som vi vuxna tillåter dem att vara.

– Ofta ställs saker emot varandra i debatten, som om prinsessklänningar alltid är bra eller dåligt. Ens son kanske kan ha en klänning på sitt genusdagis, men inte när han träffar släkten om det blir till en negativ situation för barnet. Vi kallar det genuskrux just för att det inte finns några enkla lösningar som alltid funkar.

I boken lanserar ni flera olika typer av jämställdhet: språklig, känslomässig, lekfull och utseendemässig bland annat. Varför då?

– För att jämställdhet lätt blir så stort. Vad innebär det att alla ska ha lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter? Vi har aldrig haft jämställdhet, så det blir väldigt abstrakt. Vi ville få in lite ny energi i diskussionen genom att ta ner begreppet på en vardaglig nivå. Då blir det lättare att föreställa sig jämställdhet och arbeta för det.

Kan du beskriva de olika typerna av jämställdhet?

– Kroppslig jämställdhet är att alla ska få en positiv bild av sin kropp och sitt kön och ha rätt att bestämma över sin kropp. Lekfull jämställdhet innebär att barnen ska få öva sig på många roller och känna sig trygga i olika situationer. De ska få öva sin grov- och finmotorik, brottas och kramas. Vuxna lägger ofta en värdering på barns lek och säger att det är bättre att gå på upptäcktsfärd ute i världen, men för barn kan hemmet vara ett lika stort äventyr.

– Utseendemässig jämställdhet handlar om att visa barnen att de är bra som de är och se dem som personer i stället för att uppmärksamma deras utseende. En flicka som ofta får höra att hon är söt kan till exempel göras till subjekt i stället för objekt genom att man frågar hur många prickar hon har på klänningen. Språklig jämställdhet är att alla barn ska få lära sig att både lyssna och ta plats. Det handlar också om att inte alltid peka ut barn som tjejer eller killar utan i stället använda ordet barn.

– Känslomässig jämställdhet betyder att barn ska få känna alla känslor. En tjej som är arg kanske får ut det genom att gråta eftersom det är det hon har lärt sig att tjejer gör, medan en kille som är ledsen kan reagera med ilska när han egentligen skulle behöva ha tillgång till sina tårar. Vänskaplig jämställdhet har med heteronormen att göra. Idag leker barn ofta könsuppdelat och om en kille och en tjej leker förväntar man sig att de är kära. Vi vill att barn ska se alla som möjliga kompisar.

Intervju: Cajsa Unnbom

Mer om boken

Omslag Ge ditt barn 100 möjligheter istället för 2Kristina Henkel är statsvetare med genusinriktning och arbetar särskilt med jämställdhet i förskola och skola. Marie Tomicic driver Olika förlag och undervisar i ledarskap och kreativitet. Boken "Ge ditt barn 100 möjligheter i stället för 2" innehåller också ett kapitel om förskolan, med tips på hur förskolepersonal och föräldrar kan kommunicera. Vad säger man till exempel till en pappa som inte vill att förskolan ska jobba med jämställdhet eftersom han inte vill att hans son ska bli bög?

 

Kommentarer

Ingen har kommenterat sidan ännu.

Skriv en kommentar

Jag har läst och godkänner användarvillkoren
Verifiering, upprepa koden till höger:  captcha

Mer från Att arbeta med genus

Bild på Jessica Hansson som håller i ett fittfakta-pass

Fittfakta på schemat

Följ med på ett lektionspass om solosex, kåtvätska, slidkransar och blygdläppar. Fittfakta helt enkelt.

Läs mer
 
Marcus Svensson
 

Låt oss prata om sex!

Marcus Svensson, gymnasielärare i Trollhättan och medlem i RFSU, skriver om ett projekt han drivit om genus och jämställdhet. Läs och inspireras.

Sandra Dahlén
 

Låt kvinnor definera sin egen sexualitet

Ta för dig, experimentera och våga göra fel. Det säger sexualupplysaren Sandra Dahlén. Hon uppmanar samtidigt unga tjejer att genomskåda de normer i...

 

Kåta pojkar och problematiska flickor

– En queerfeministisk analys av åtta biologiböcker för högstadiet 1977-1995

 

De sexuella orden

I hundratals år har ord med sexuell anspelning använts för att kränka kvinnor. Män har istället kränkts med ord som förminskar deras manlighet. En...

 

Batmanpappor och sprinter-Barbie

Kristina Henkel tror att den stora, fluffiga jämställdheten skulle må bra av att tas isär i mindre delar – som lekfull och kroppslig jämställdhet....

 

Genus - vårt sociala kön

Genus är det man brukar kalla socialt kön, och handlar om de förväntningar och föreställningar som både individer och samhälle har på hur man bör...

 

Var en fin tjej nu! Unga muslimska tjejer i Stockholm tänjer gränser

Elizabeth Swayze har i en masteruppsats intervjuat muslimska tjejer i Stockholm för att höra vad de tycker om sexualupplysningen de fick i högstadiet. Här är en sammanfattning av vad hon kommit fram till.

Renita Sörensdotter
 

I normens öga

Skolsajten träffade Renita Sörensdotter, projektledare för ”Genus och HBT i skolan” hos Friends, för att prata om det nya metodmaterialet I normens...

Hitta rätt