I hundratals år har ord med sexuell anspelning använts för att kränka kvinnor. Män har istället kränkts med ord som förminskar deras manlighet. En del ord försvinner med tiden och andra tillkommer men stereotyperna som hjälper till att forma skällsorden består.
| 0 kommentarer
Tipsa
Fyll i e-postadressen till den person du vill tipsa om denna sida.
En förolämpning kan berätta mycket om ett samhälles syn på hur en kvinna och en man ska uppföra sig. Hora är ett av de äldsta skällsorden för en kvinna och säger en del om synen på kvinnlig sexualitet. Det menar Margareta Svahn, vikarierande professor i nordisk filologi vid universitetet i Åbo. I boken Den liderliga kvinnan och den omanlige mannen skriver hon om hora och andra känslomässigt laddade skällsord.
Ordet hora var enligt Margareta Svahn nedsättande redan då det bildades. ”Min tes är att ordet utgår från ett adjektiv med ungefärlig betydelse ’lysten’”, skriver hon i sin bok och fortsätter: ”Ordet hora torde ha avsett varje kvinna som hade sexuell förbindelse med en man som hon inte var bunden till på ett erkänt sätt, via någon form av avtal eller vigsel”.
Uppsjö av skällsord
Margareta Svahn har funnit en uppsjö av ord från olika tidsepoker och upptäckt att det, genom att titta på orden, är möjligt att frilägga djupare kulturmönster som säger något om värderingarna i samhället. Dessutom menar hon att skällsorden tydliggör de egenskaper som är önskvärda hos kvinnor och män. Hon har hittat ett antal negativa stereotypa kvinno- och mansbilder som i sin tur genererar skällsord.
Kvinnans tänkta tillgänglighet i sexuellt avseende är det som oftast gett upphov till ett skällsord för en kvinna, därefter kommer egenskapen arg. Flest skällsord för män är kopplade till manlighet, och därefter fet/klumpig.
– Synen på kvinnligt och manligt har inte förändrats särskilt mycket sedan bondesamhället, säger hon. Fortfarande lever samma stereotyper kvar, kvinnan är underställd mannen, hon ska vara vänlig och hennes sexualitet kontrollerad. Mannen däremot ska vara viril, muskulös och manlig i största allmänhet.
Oskuld till giftermålet
I bondesamhället skulle flickorna vara oskuld fram till giftermålet, en attityd som än idag genomsyrar synen på flickors sexualitet, enligt Margareta Svahn.
– Nu är det är okej för en kvinna att ha sex före äktenskapet men det måste ske inom vissa ramar, säger hon. Det är inte okej för en 17-åring att byta partner på varje party, då blir hon Horan. Däremot är det, och har alltid varit, status för killar att ha flera sexpartners.
Men skällsorden kommer och går, och i takt med att synen på manlighet och kvinnlighet förändras kommer också skällsorden att bli andra, tror Margareta Svahn. Ända in på femtiotalet var till exempel ordet oäkting ett skällsord men när allt fler födde barn utan att vara gifta så blev ordet ointressant att använda. Men det finns en viss eftersläpning och dagens skällsord avspeglar kanske inte verkligheten, men med tiden kommer förändringen.
– Trots att det är politiskt korrekt att vara hemma med barn så finns det föräldralediga pappor som blir kallade velourpappor. Jag känner en man som tagit fruktansvärt illa vid sig för att någon kallat honom för det. Därför tror jag att det är oerhört viktigt med politiska ställningstaganden, till exempel vad gäller pappaledighet och partnerskapslagen. Då visar samhället tydligt vad som borde ses som norm.
Enligt Margareta Svahn vet de flesta vad som är normen för hur vi ska bete oss. Motsatsen till det önskvärda beteendet blir ett skällsord. Som hora. Ett vanligt skällsord bland ungdomar, men också ett av de värsta, tycker hon. Att det skulle ha tappat sin laddning som hävdas av en del har hon svårt att acceptera, för visst biter det om någon ropar hora efter en på jobbet eller i skolan.
Sociala skillnader
Det går att göra vissa generaliseringar vad gäller bruket av skällsord, menar Margreta Svahn. Hon räknar skällsord som en form av slang som vissa grupper använder oftare än andra. Klasstillhörighet är en viktig faktor, personer från lägre socialgrupper använder skällsord i större utsträckning än personer från högre. Ungdomar tar lättare till sig skällsord liksom män gör det i större utsträckning än kvinnor.
– Det fula språket har alltid varit del av ungdomskulturen och fortfarande är det killarna som styr den, säger hon. Att vara tuff som killarna är eftersträvansvärt. En del tjejer tar till sig det som tidigare varit typiskt killigt beteende, som rökning och användandet av ett fult språk, för att skaffa sig status.
Men när en tjej hälsar sin kompis med ”hej din gamla klamydiakossa”, så är det inte negativt laddat för dem som är inblandade, de känner av en skillnad i ordets betydelse beroende på vem som säger det och hur det sägs. Att på det sättet själv använda ord som är sexistiska och negativt laddade är ett uttryck för att visa att man känner varandra bra inom gruppen, tror hon. Hon drar en parallell med ordet bög. Bög har länge använts som skällsord gentemot en man för att tala om för honom hur omanlig han är. Men nu, när bögarna själva kallar sig för bögar så har det tappat sin laddning.
– Fast det är samma sak här, säger hon. En homosexuell man känner om ordet är positivt eller negativt laddat när någon säger det. Om någon skulle skrika bög på stan så kanske det inte är lika positivt laddat som när hans bästa kompis använder det.
Fittstim – underbart!
Senast i raden för ordomvändelse är Fittstim. Ett underbart ord, tycker Margareta Svahn, som redan när hon hörde det första gången blev förtjust. Hon berättar att hon jublade när boken med samma namn kom ut. ”Här kommer vi i stim, och vi ska visa att vi finns”, tänkte hon.
– Fittstim borde vara obligatorisk läsning för alla på högstadiet eller gymnasiet. Tjejer måste få veta att de inte behöver underordna sig.
För Margareta Svahn är språket en källa till kreativitet, och språket har en potential att vara explosivt, tycker hon.
– Sexistiska skällsord är aldrig bra men om valet står mellan att klippa till någon och säga något så väljer jag ordet, säger hon. Jag tycker att tjejer måste ge igen verbalt och inte låta sig tryckas ner av killar som kallar dem horor. Man blir faktiskt mindre ledsen om man säger tillbaka.
Naturligtvis har Margareta Svahn några favoritord som hon tycker klingar extra bra. Pincett-balle och Bull-knull-dog, Fittstim så klart, och Klamydia-kossa.
– När jag blivit nedtryckt i skorna och funnit mig i min underordning känner jag mig alltid ledsen. Men så säger jag Pincettballe tyst för mig själv och det funkar, ledsenheten försvinner faktiskt.
Silvia Sjödahl