Hbt-certifierad elevhälsa i Karlstad

Staffan Sjölund (skoldirektör), Kathrin Mörtel (verksamhetschef) och Christer Alnebratt (gymnasienämndens ordförande).

RFSU medverkade vid en utbildningsdag som Elevhälsan anordnade. Då mötte vi Kathrin Mörtel, verksamhetschef skolhälsovården och verksamhetsutvecklare för Elevhälsan, som tog initiativet till hbt-certifieringen.

Ni ska hbt-certifiera elevhälsan i Karlstad. Det är vad jag vet den första kommunen i landet som ska göra det. Vad innebär det och hur ska ni gå tillväga?

– Vi har precis tagit beslutet om att hbt-certifiera elevhälsan, så vi har inte hunnit ta ställning till exakt hur processen ska se ut. RSFL har en strukturerad manual för hur certifieringsprocess går till och vi kommer att lägga upp arbetet tillsammans med Anette Sjödin på RFSL, enligt dessa kriterier. Jag har förhoppning om att processen kan påbörjas i samband med en fortbildningskonferens för elevhälsan i mitten av maj.

Elevhälsan i Karlstad består av ca 50 personer. Här arbetar skolläkare, skolsköterskor, kuratorer, specialpedagoger och studie- och yrkesvägledare. En rad andra stödfunktioner finns också för eleverna, som speciallärare, elevkonsulenter och kommunikationspedagoger.

Bakgrunden till beslutet är att vi under samarbetet med RFSL kring den hbt-utbildning för gymnasiet som vi påbörjat fick kunskap om att det fanns en möjlighet att certifiera en verksamhet.

Vi insåg att det är självklart att Elevhälsan på våra gymnasieskolor ska vara hbt-certifierad, särskilt med tanke på kommunens ”hbt-målsättning”. Vår skoldirektör Staffan Sjölund, vår förvaltningsledningsgrupp samt vår nämndsordförande Christer Alnebratt har alla ställt sig positiva till förslaget. Nämnden tog beslutet idag, den 24 mars 2010.

Vi anser att det är viktigt att eleverna vet vart de kan vända sig med sina frågor och funderingar. Vårt mål är att både elever och personal i skolans verksamheter kan känna sig trygga med, och lita på, att få ett professionellt och respektfullt möte med Elevhälsan.

Elevhälsan har också i uppdrag att värna om miljön i skolan, både den fysiska och den psykosociala. Ju högre kompetens som finns inom Elevhälsan desto skarpare ”glasögon” kan användas för att se brister och förbättringsområden i hela skolmiljön.

Ni har också påbörjat en satsning på all personal på gymnasieskolorna i Karlstad. Hur går den till?

– Karlstads kommun har alltså fattat beslut om att bli en av Sveriges 10 främsta hbt-kommuner enligt RFSL:s årliga rankning. Som ett första steg i det arbetet beslutade kommunstyrelsen att alla anställda och alla förtroendevalda i kommunen skulle genomgå en hbt-utbildning.

Hbt-utbildningen inom gymnasieförvaltningen riktar sig till ca 750 personer.

Kunskapsskillnaderna inom och mellan personalgrupperna är väldigt stora. Detta gör att personalens utbildningsbehov ser olika ut.

Vi beslutade därför att lägga upp utbildningen i tre steg.

Del 1, allmän information
En första del som skulle hållas relativt allmängiltig och som skulle ge en bild av:

• varför en hbt-utbildning är viktig
• belysa konsekvenserna för ungdomar som lever i en värld full av hinder och dagliga kränkningar
• hur skolan konkret kan arbeta för att bli bättre för alla

Del 2, studiecirklar i arbetslagen.
Arbetet formas utifrån den nivå/kunskapsgrund som finns i den aktuella arbetslagsgruppen. Rektor är gruppledare. Arbetslagen beställer material själva med utgångspunkt från uppdrag och tidigare kunskaper. Materialförslag till olika grupper delas ut. Formen på studiecirklarna är strukturerade för att säkra att relevanta områden har genomlysts och diskuterats i grupperna.

Del 3, utvärdering
En skriftlig utvärdering från varje anställd lämnas till respektive chef. Med utgångspunkt från utvärderingarna görs en analys och ställningstagande till behov av fortsatta insatser inom vissa områden. Målet är kontinuerlig kompetensutveckling inom området ”mångfald”, där hbt är en del.

Ni har haft utbildningsdagen om hbt i skolan för all gymnasiepersonal. Vad var målet med den?

– Vi planerade innehållet för utbildningsdagen med målet att den skulle bli intressant, gripande men samtidigt inte alltför lättsam och underhållande. Målgruppen har stora krav på kvalitet och innehåll för sina fortbildningsdagar.

Livet för hbt-ungdomar är ofta svårt, ur många olika perspektiv. Vi ville få fram vilka konsekvenser det får och samtidigt lyfta att skolpersonalen är viktig, att de har förtroendet och makten att förbättra skolan. Vi ville också förmedla hopp om förmågan att göra skillnad med små enkla insatser.

Hur togs utbildningsdagen emot?

– Övervägande andel av personalen har uttryckt sig positivt om satsningen och utbildningsdagen. Personalen ”vill” göra rätt men vet inte riktigt ”hur”. Vissa grupper behöver mer tid på sig än andra. Vårt uppdrag att ge redskap och kunskap till personalen för att de ska motiveras att göra ”jobbet”.

Hur bedömer du kunskapen och medvetenheten om hbt-frågorna i skolan, inklusive elevhälsan? Vad är svårast?

– Elevhälsan består av flera olika yrkeskategorier med olika uppdrag och grundkunskaper. Det speglas även i kunskaperna om hbt. Viljan att göra rätt är stor men kompetensen om hur är varierad. Samma sak gäller hela skolans personal. Elevhälsan har en viktig funktion i att handleda personalen och värna om skolmiljön. Har elevhälsan hög kompetens i exempelvis hbt-frågor så påverkar det hela organisationen.

Hindren är det gamla ”vanliga”, svårt att

• nå människor med fördomar
• synliggöra normer/reflektera
• rädslor/okunskaper.

Sker det här också på grundskolan?

– Alla kommunens förvaltningar har fått lägga upp utbildningen enligt sina behov och önskemål. Vi arbetar inte ihop kring den här utbildningen i nuläget.

Skolinspektionen har kritiserat likabehandlingsplanerna på många skolor i landet. Hur bedömer du att arbetet med likabehandlingsplanerna har gått i Karlstad?

– Skolan skall enligt skollagen och diskrimineringslagen utarbeta årliga planer för hur man skall förebygga och arbeta med diskriminering (likabehandlingsplan) och kränkande behandling (årlig plan). Inom Karlstads-Hammarö gymnasieskola sammanförs det två planerna till en. Planen benämns hos oss likabehandlingsplan.

Vi har jobbat mycket för att komma tillrätta med bristfälliga likabehandlingsplaner och för att anpassa oss efter den nya lagstiftningen. En stödmall finns för varje rektor att utgå ifrån när de upprättar planerna.

Hur är den generella sex- och samlevnadsundervisningen på gymnasierna i Karlstad? Vilket stöd har den från skolledning?

– Den är nog ganska varierad, bitvis bristfällig, och framför allt inte kvalitetssäkrad och utvärderad. En kartläggning som har gjorts inom grundskolan visar på precis detta, att den är väldigt varierad. ”Personbunden kvalitet” skulle man kunna säga.

På två av våra gymnasieskolor pågår projekt för att hitta modeller för hur sex- och samlevnadsundervisningen på ett bättre sätt kan integreras i skolans undervisning. Projekten finansieras av Skolverket.

Vi har också ett länsnätverk kring hiv/STI frågor, där vi driver en process med målet att förbättra och kvalitetssäkra sex- och samlevnadsundervisningen i Värmland. Värmlands skolchefsgrupp har ställt sig positiva till arbetet.

Hans Olsson