Samtala om kondom i skolan

En kvalitativ avhandling från april 2008 av Maria Ekstrand (Uppsala universitet) visar bland annat att både killar och tjejer anser att det är tjejerna som har ansvar för preventivmedel – såväl p-piller som kondom. Killarna bryr sig inte heller så mycket om de eventuella konsekvenserna för partnern. Men killarna var också rädda för att de skulle få problem med erektionen om de använde kondom. Då avstod de hellre. Intressant nog var både killar och tjejer oroliga för att partnern skulle reagera negativt om de tog upp att man ville använda kondom. Men tyckte samtidigt att det var väldigt skönt om partnern gjorde det. Där finns det uppenbarligen en myt som vi behöver slå hål på. De flesta reagerar inte negativt om man vill använda kondom. I linje med detta sa de att om ville partnern använda kondom, så gjorde man det.

Det finns flera andra studier som ger liknande resultat. Det finns även forskning som visar att det inte i första hand är jättemycket kunskaper om könssjukdomar som ökar förmågan att använda kondom, utan det är att man vet hur man kan hantera i olika situationer. Det behöver vi alltså göra: Prata om det som kan hända.

Barriärer för kondomanvändning

Några av de vanligaste barriärerna mot att använda kondom är:

• Kondomen uppfattas ta bort närhet och/eller njutning.
• Kondomen hindrar spontanitet.
• Hur man ser på sexualitet: att den inte bör/ska behöva planeras, sex ska ske spontant.
• Kondomen tecken på att jag inte litar på min partner.
• Min partner kan tro att jag har en könssjukdom.
• Rädd för negativa reaktioner från partner, kanske att det inte ens ska bli någon sex.
• Längtan/önskan om närhet/gemenskap.
• Svårt att prata om preventivmedel med en tillfällig partner.
• Skapar ett avbrott – som kan leda till att ståndet går ner eller att upphetsningen avtar (och påverkar njutningen).
• Tror att den andra använder p-piller eller är frisk.

Att jag skriver ”uppfattas” ta bort närhet och njutning under den första punkten är att en del föreställningar är giltiga på gruppnivå – det är något man säger, men när man frågar en och en är det inte alltid de tycker så, i alla fall inte så kategoriskt. Till exempel att kondomen sätter ner njutningen väldigt mycket. För en del gör kondomen det, men för många är det ingen större skillnad fysiskt och en del tycker till och med att det är skönare med kondom. Ibland är det inte heller den fysiska njutningen man menar, utan den känslomässiga eller psykiska upplevelsen: man vill vara nära, hud mot hud, och tycker att kondomen hindrar detta.

Vad vi kan göra

Det finns flera saker vi behöver göra för att kondomanvändningen ska öka. En är förstås att sjösätta fler nationella och regionala kampanjer. En annan är att vi behöver etablera en ny norm. Vi behöver också veta mer om vilka det är som smittas – vi behöver mer kunskap om gruppen unga vuxna. Men också vad det är som händer i slutet av tonåren: 16-17-åringar är faktiskt är rätt bra på att använda kondom, men redan vid 18-19 års ålder är de betydligt sämre på det – kanske beror det bland annat på gymnasieskolornas knappa, och på många skolor nästan obefintliga, sex- och samlevnadsundervisningen. Men det kan vi bara spekulera i. Det finns dock forskning från Finland som visar att sexualundervisning påverkar inställningen till kondom.

Vad skolan kan göra

Allt det som nämns ovan kan dock inte göras i skolan. Men skolan kan göra rätt mycket. Framför allt behöver vi förändra vårt sätt att undervisa om kondom. Alltför stor tonvikt har legat på den tekniska kunskapen, att trä på själva kondomen. Viktig och grundläggande kunskap som vi ska fortsätta med, men det är nog inte främst där svårigheten ligger. Det svåra är att gå från teori till praktik, från kunskapen om att kondom är bra och att vilja använda den till att verkligen göra det. Vi behöver förändra hur vi samtalar om kondomer, inte låtsas att det bara är enkelt: Vad händer, vad gör man, vad associeras kondomen med osv.

Här är några huvudpunkter i korthet om vad skolan kan göra. Det är inga vattentäta skott mellan dem, utan det är ett sätt att göra det överskådligt.

1) Reflektion
Det räcker inte med information om att kondomen skyddar. Man måste få reflektera över sin kunskap. Hur tänker man om kondomen? Vad bär den med sig för budskap? Som en kille sa: ”Det är seriösare utan kondom.” Det vill säga föreslår man kondom, betyder det att man inte har tänkt sig en relation. Sådana föreställningar behöver man då tala om, eftersom synen på kärlek då är hindret mot att använda kondom, eller för att man vill undvika att få dåligt rykte.

2) Etablera en norm om kondom
Forskning visar att kamratnormen är betydelsefull för viljan att använda kondom. Tror man att ens kompisar använder kondom är man mer benägen att själv göra det. En sådan norm kan skapas genom samtal.

3) Tala om fördelar och nackdelar
Vi behöver också samtala om fördelar, nackdelar och eventuella svårigheter med att använda kondom och vad vi kan göra åt dem.

4) Prata om mötet/situationer
Ska man prata om det som hindrar kondomanvändning behöver man prata om de sexuella mötena – kondomen ska ju på i ett möte med en annan människa. Känsligt läge, kan man säga. Det handlar alltså om sex och sexualitet.

5) Handlingsberedskap
Hänger tätt ihop med punkten ovan om att prata om mötet. Undervisning som är inriktad på förmåga och färdigheter att hantera olika situationer. Vad man exempelvis kan göra om man är tillsammans med någon som inte vill använda kondom. Vem bestämmer i olika lägen? Vem är i över/underläge (beträffande makt, alltså)? Undervisningen behöver vara konkret och handlingsinriktad.

I RFSU:s ”Kondomboken” finns många förslag på situationer som man kan samtala om.

6) Föreställningar om kärlek med mera
Man behöver tala om hur man ser på sexualitet, kärlek, relationer, om förväntningar på vad man ska göra/tänka/känna om man är kille eller tjej,

Föreställningen om kärleken kan vara ett hinder – vi nämnde killen som sa att det är seriösare utan kondom. Det har med föreställningen om kärlek att göra. Detta är bara ett exempel. Genus är ett annat. Om tjejer som föreslår kondom riskerar att uppfattas som ”slampiga” och därför låter bli, måste vi prata om hur vi uppfattar tjejers och killars sexualitet.

Det kan vara hur man ser på tillit och omtanke. Eller ansvar. Vem har ansvaret för att skydda sig? I Maria Ekstrands studie uttryckte en del killar frustration över att de var så maktlösa om tjejen blev gravid – de kunde inte bestämma, vare sig om hon skulle fortsätta graviditeten eller göra abort. Och så är det. Uppenbarligen är de inte medvetna om att de har ansvaret – och makten att bestämma - vid själva vaginalsamlaget genom att använda kondom.

7) Bättre på att nå killar
Vi behöver definitivt bli bättre på att nå killarna. Sexualupplysningen har ofta (genom historien) indirekt vänt sig till tjejerna. Det har också inneburit att samhället har vältrat över ansvaret både för sexualiteten och för att skydda sig på tjejerna. Det måste bli slut på det. Vi måste börja samtala med killarna, på allvar och på djupet. Vi måste sluta se dem som driftsstyrda och något slags hormonstinna djur när de är kåta, och i stället förutsätta att de är tänkande och inkännande personer, som bryr sig om både sig själv och andra. (Och dumdristiga ibland som de flesta tonåringar.) Vi måste också ta deras tankar, frågor och oro på allvar. Killars rädslor och svagheter avfärdas ibland. Studier, bland annat i Finland, visar att killar har sämre kunskaper och i mindre utsträckning minns vad som lärs ut – samtidigt som de anger skolan som en viktigare kunskapskälla än vad tjejerna gör.

8) Lärarens/ledarens eget förhållningssätt
Som lärare/ledare behöver man reflektera över dessa frågor, oavsett om man själv använder kondom eller inte. Det kanske är ännu viktigare om man inte gör det. Det här har bland annat forskning av Tina Kindeberg i Lund visat. Många av oss som undervisar i sex och samlevnad har av olika anledningar kanske inte använt kondom på 20-30 år – hur blir vi då trovärdiga i vårt kondombudskap? I värsta fall medför det att vi blir för instrumentella i undervisningen och reducerar kondomanvändning just till en enkel teknisk färdighet eller säger att ”det är ju bara att sätta på den” – och bortser från det komplexa sammanhang av känslor, rädslor, oro, lust och längtan som kondomen är en del av. Man behöver också veta något om varför människor tar risker och hur man kan resonera kring det. Människor gör omedvetna överväganden och antaganden som påverkar deras beslut. Man skulle kunna säga att de fattar ”rationella men ologiska beslut”.

Punkten, om lärarens förhållningssätt och reflektion borde kanske sättas överst – hans/hennes kunskaper är grunden.

Sammanfattningsvis

• Samtala om situationer.
• Reflektera över hur föreställningar om sexualitet, kärlek m m kan påverka kondomanvändningen
• Etablera en gemensam norm med eleverna om att kondomanvändning är bra.
• fundera på hur undervisningen stärker eller motverkar ansvar, ömsesidighet och omtanke.
• Fundera på om undervisningen oavsiktligt lägger ansvaret på tjejerna.

Läs mer i ”Kondomboken. En handledning med elevmaterial” från RFSU. I den finns det mesta vi tar upp här mer utvecklat och fördjupat. Förutom ett 40-tal metoder (Se länken under).