Blivande lärare får söka sin kunskap

Studenterna som är med i basgruppen kommer från olika inriktningar på utbildningen, från förskola till gymnasium. Syftet med träffarna är att de ska få möjlighet att diskutera ämnen som blivit aktuella under deras praktik. Inger Bengtsson, som är idrotts- och matematiklärare på Huddingegymnasiet, och Kerstin Haster, 1-5 lärare på Segeltorpsskolan i Huddinge, menar att aktiviteterna ska utgå från studenterna själva. I början av året gjorde därför deras grupp en brainstorm för att se vilka ämnen som kändes angelägna, och sex och samlevnad var ett som inte utbildningen tillgodosett. Inger och Kerstin bjöd in RFSU till en träff för att bland annat prata om vem som ska undervisa i sex och samlevnad, vad man ska undervisa om, hur, när och vilka möjligheter och hinder som finns.

Svårt att hantera det som rör sexualitet

Under sin praktiktid har alla lärarstudenterna, som vid den aktuella träffen är 10-15 stycken, kommit i kontakt med frågor kring identitetsskapande och sexualitet – oavsett vilken ålder barnen de mött varit i. Erfarenheterna skiljer sig åt – men gemensamt är att de tycker att det är svårt att hantera vissa saker. Som att 11-åriga killar börjar intressera sig för pornografi eller att sjuorna är ”helt sexfixerade” och bara vill prata ”knulla”. En tjej som praktiserat på gymnasiet menar att nivån är ”mycket låg” – allt tolkas sexuellt, det är mycket ”flabb” medan en annan häpnar över hur mogna de visat sig vara redan i femman. En av dem menar att det inte är acceptabelt att låta någon som vill vara tuff och hävda sig vara ”ful i munnen”. Ytterligare en frågeställning som kommer upp, som flera av dem har stött på, är hur man gör när elever som av olika skäl (till exempel på grund av religiösa skäl, såväl kristna som muslimska elever) inte får delta i sex- och samlevnadsundervisning för sina föräldrar. Och en annan hur man som vuxen ska förhålla sig till ”lättklädda tjejer”.

Pelle Ullholm från RFSU gör sitt bästa för att bemöta frågorna under de tre timmar han har till sitt förfogande. Här slåss han mot tiden. Pelle har arbetat ute på skolor som RFSU-informatör och tycker att det har varit lärorikt och alltid känt att han har varit väldigt välkommen. Men kunskapen borde finnas på skolorna och inte i första hand komma utifrån – RFSU och RFSL kan komplettera skolans undervisning men inte vara utvägen, menar han.

Utifrån vad lärarstudenterna berättar är det uppenbart att frågorna är något man som lärare ofta stöter på i skolans vardag – man behöver inte undervisa i sex och samlevnad för att möta dem. Det blir också tydligt att man saknar forum för att diskutera frågorna i sin lärarutbildning. Marcus Zetterström som ska bli matematik- och NO-lärare i år 4-9 önskar sig mer kunskaper i ämnet:

– Särskilt kring faktadelarna. Absolut. Jag fick en fråga av en elev på min praktik om hiv smittar genom saliv och jag var tvungen att be att få kolla upp saken. Det hade varit bra att kunna ”ta död” på det direkt med ett nej. Förtroendet för mig över huvudtaget hade blivit större om jag genast hade kunnat svara och hon hade sluppit oroa sig.

Kunskap viktigt men tid saknas

Maria Ahnelöv håller med. Under RFSU:s besök i gruppen säger hon att hon har fått flera ”aha-upplevelser”. Särskilt kring heteronormativitet men även när det gäller avsnittet om sexuellt handlingsutrymme tjejer och killar emellan.

– Sex och samlevnad är mycket större än jag förut tänkt. Det handlar ju om genus! Viktigt för oss att kunna visa på det samhälleliga sambandet – att det är ett större problem än att det ligger hos eleverna själva.

Även om Erika Jerkeryd instämmer tycker hon ändå inte att sex- och samlevnadsundervisning behövs som en egen kurs i lärarutbildningen.

– Om varje ämne ska ha en egen kurs skulle utbildningen vara i tio år. Det är så mycket som ska in. Vi försöker ta upp det utbildningen saknar på våra basgruppsträffar. Det fungerar som ett komplement.

Marcus, Maria och Erika är eniga om att sexualundervisningen i skolan borde vara ämnesövergripande. Och ett inslag som hela tiden återkommer under skoltiden. Har eleverna frågor ska de kunna ta upp det oavsett när. Det framgår dock inte hur lärarstudenterna ska få kompetens att möta det, en basgruppsträff på tre timmar kommer inte att täcka deras behov.
Både Inger Bengtsson och Kerstin Haster, med många års erfarenhet i yrket, anser att lärarutbildningen borde ha ett ansvar för frågan. Som det ser ut nu är det en ren slump att just dessa studenter får en förmiddags utbildning av RFSU säger de.

– Alla lärare borde få mer kunskap. Relationerna med eleverna har fått en annan dimension de senaste åren där vi förväntas kunna prata om olika saker med eleverna, även sådant som rör livsfrågor. Som lärargrupp behöver vi bredda våra kunskaper, vi behöver ha det med oss, säger Inger.

Text och bild: Anna Knöfel Magnusson