Stora vinster med tidig sexualundervisning

Publicerad 2009-12-18 | Uppdaterad 2013-11-15

Kommentera | 0 kommentarer

Marit Elfman”Det här med sexualkunskap tycker jag är så viktigt och barnen var otroligt intresserade. De sög i sig allt jag sa. Det blev bättre än vad jag hade kunnat önska mig. Superkul! Och nog märktes det att de behöver bli informerade. Det var flera av tjejerna som inte visste var mens var eller var den kommer ut och, ja det var otroligt mycket frågor. Killarna såg mest chockade ut och rätt så röda i ansiktet.”

Så skriver Marit Elfman som är lärare (so/svenska) för en fjärdeklass i en skola i Tullinge utanför Stockholm inför den intervju jag ska göra med henne. Under vårterminen 2005 hade hennes arbetslag temaarbete om människan och kroppen och utifrån elevernas (som då gick i trean) önskemål om vad de ville veta om kroppen var sexualkunskap ett område som kom upp. Skolan är treparallellig men det var bara i Marits arbetslag som treorna fick sex och samlevnad under temaarbetet. I de övriga klasserna där önskemålet inte framkommit får barnen alltså vara utan sex- och samlevnadsundervisningen i den här formen. Hon tycker att det är synd att inte fler lärare tar chansen redan tidigt:

– Barnen kommer i puberteten tidigare och det är mycket viktigt att de får veta vad som ”komma skall”, ämnet är ju betydelsefullt oavsett ålder.

Hon samarbetar med skolsyster men i övrigt står hon själv för undervisningen. Hennes kollegor ”är glada för att hon tar det”. Marit känner sig inte särskilt ensam i det men menar att den rädsla som verkar finnas för att hålla i ämnet är obefogad:

– Jag får ut stora vinster både inom gruppen och i ämnet men också i andra ämnen. Så det är faktiskt de andra som missar ett bra tillfälle att komma sina elever nära.

Sex- och samlevnadsundervisningen för 10-åringarna består av två delar: sex och samlevnad. I sexdelen pratar de mycket kropp och utifrån det fysiska kommer de in på samlevnadsdelen. Marit delade in dem i tjej- och killgrupp med frågelåda. Då hamnar man direkt på rätt nivå menar hon. Till frågelådan har det kommit många kloka frågor. Tjejerna är mycket inne på sina kroppar, ”kan man bada när man har mens”, medan killarna är mer känsloinriktade: ”hur bjuder man upp”, ”gör slut”, ”när vet man att man ska ha sex”. Andra frågor handlar om homosexuella: vem som blir det (någon i klassen kanske?) eller om de kan få barn. Frågor som leder till vidare diskussioner:

– Det här är gyllene tillfällen att prata om fördomar. Jag pratar inte så mycket ”så här är det/så här gör man” utan jag försöker vara så accepterande så möjligt och inte dela ut några pekpinnar. Vi pratar mycket respekt och att ett nej alltid är ett nej. För mig är det viktigt att de blir rakryggade, att de lär sig att säga ”Nej, jag tar inte det här”.

När Marit gick sin lärarutbildning på högskolan i Dalarna fanns inga kurser i sexualitet. Men den var väl späckad som den var menar hon.

– Nog tänkte jag i början, som ny lärare, att jag hade kunnat behöva en kurs i ämnet då det skiljer sig från allt annat genom att man kommer barnen så nära. Nu tänker jag inte längre så utan jag söker kunskap själv och en del hämtar jag på nätet*.

Till hjälp finns också en sex- och samlevnadslåda med massor av frågor och svar på skolan. Marit gjorde också en besök med klassen på mödravårdscentralen där de fick träffa en barnmorska som berättade om sitt yrke: om graviditeter och hur en förlossning går till.

Rektor är ju den som ansvarar för att sex- och samlevnadsundervisning bedrivs på skolor. Marit har inte diskuterat saken med sin rektor men tror ändå att hon har henne i ryggen i den här undervisningen.

– Ja, det utgår jag ifrån, men det är inte uttalat och det är synd. Men det är absolut ingen hemlighet att vi har sex- och samlevnadsundervisning i det här temaarbetet.

I femman får alla elever på skolan sex- och samlevnadsundervisning. I sexan byter de sedan skola och inför bytet tycker lärarna att det är viktigt att femmorna får med sig sex och samlevnad eftersom man inte vet vad som erbjuds därpå. Då är det inte slumpen som styr utan alla får det.

Text och bild
Anna Knöfel Magnusson

* Marit hämtar tips och information på hemsidan www.lektion.se, som öppnas i ett nytt fönster om du klickar på länken nedan.

Kommentarer

Ingen har kommenterat sidan ännu.

Skriv en kommentar

Jag har läst och godkänner användarvillkoren
Verifiering, upprepa koden till höger:  captcha

Mer från Planera

Nabila Alfakir

Dialog med föräldrarna gynnar undervisningen

Sex- och samlevnadsundervisning kan vara ett känsligt ämne – även för elevernas föräldrar. Nabila Alfakir har jobbat som lärare i 20 år och har...

Läs mer
 
Maria Ahnelöv, Erika Jerkeryd och Marcus Zetterström
 

Blivande lärare får söka sin kunskap

Lärarna Inger Bengtsson och Kerstin Haster nappade på frågan från Huddinge kommun, söder om Stockholm, om att bli mentorer för blivande lärare som...

Tomas Karlsson och Linda Leveau
 

SåSant hjälper Malmös grundskolor utveckla sex- och samlevnadsundervisningen

– Lärare är experter på sina elever och därmed på hur sex- och samlevnadsundervisningen ska se ut. Vår uppgift är att ge lärarna impulser,...

 

Sex i klassen – så får du igång snacket

Sexualundervisning har varit obligatoriskt sedan 1955. Men fortfarande finns ingen gemensam uppfattning av vad som är en bra sex- och...

 

Barns frågor om sex väcker känslor bland lärare

Carin Eklunds tid som lärare på mellanstadiet blev kort. Inte för att hon inte trivdes med eleverna eller att de och deras föräldrar var missnöjda...

Illustration av mellanstadiebarn
 

Varför behöver en 11-åring sexualundervisning?

Barn har tidigt frågor om sexualitet. Mellanstadiebarnen är på väg in i puberteten, en del är redan där. Daniel Foxhage, som svarar på barns frågor...

 

Stora vinster med tidig sexualundervisning

”Det här med sexualkunskap tycker jag är så viktigt och barnen var otroligt intresserade. De sög i sig allt jag sa. Det blev bättre än vad jag hade...

Hitta rätt