Varför behöver en 11-åring sexualundervisning?

Publicerad 2009-12-16 | Uppdaterad 2013-11-15

Barn har tidigt frågor om sexualitet. Mellanstadiebarnen är på väg in i puberteten, en del är redan där. Daniel Foxhage, som svarar på barns frågor om sex i Kamratposten, ger oss några tankar om varför 11-åringar behöver sex- och samlevnadsundervisning.

Kommentera | 1 kommentar
Illustration av mellanstadiebarn

Barn har en sexualitet

Vad är egentligen sexualitet? Det är en fråga som har besvarats olika beroende på tid, plats och kultur – och slutligen beror det på vem man frågar. Svaret på den smalare frågan om vad barns sexualitet är för något är därför långt ifrån givet. Många av de föreställningar och normer om barns sexualitet som finns i västvärlden idag bygger på antaganden och teorier som härstammar från Freuds psykoanalytiska tankar om sexualitet och psykosexuella utvecklingsstadier (Larsson, 2000).

Vad som räknas som sexuellt är ytterst något som vi kommer överens om. I vårt samhälle har en förskjutning skett från att se sexualiteten som ett medel för fortplantning till något som snarare kopplas samman med njutning, identitet och relationskapande. Samtidigt bär såväl sexuella övergrepp och trakasserier som sexuella problem vittnesbörd om att sexualitet inte alltid har en positiv innebörd.

Sexualitet kan alltså handla om olika aspekter av njutning, identitet, integritet och hälsa. Det är något som har att göra med kroppen, våra tankar, känslor och handlingar att göra. Sexualitet berör därför alla människor, oavsett ålder. Världshälsoorganisationen, WHO, menar att ”sexualitet är en integrerad del av varje människas personlighet, och det gäller såväl man och kvinna som barn” (1986).

Även barn har alltså en sexualitet. Ett barn kan njuta med kroppen, njuta med könet, onanera och leka sexuella lekar, tänka sexuella tankar och känna sexuella känslor. Att upptäcka sin kropp och vad som är skönt kan ett barn göra själv eller med andra. Hur barn uttrycker sin sexualitet ser oftast olika ut i olika åldrar. Också för barn har sexualiteten olika laddning men de flesta barn närmar sig ändå sexualiteten med lusten och nyfikenheten som drivkraft. Forskningen om barns sexualitet har hitintills varit ganska knapp men allt mer forskning görs nu på detta område.

På 1950-talet införde Sverige som första land i världen sexualundervisning i skolan. Sedan dess har mycket hänt både när det gäller synen på sexualitet, synen på barn – och synen på barns sexualitet. Nya sätt att leva skapar nya sätt att definiera och förhålla sig till sexualiteten. Vår tid ställer sina specifika krav och utmaningar på en bra sex- och samlevnadsundervisning.

Barn har rätt att slippa heteronormen i skolan

Vårt samhälle ordnas efter tanken att det finns två kön som är olika varandra. Det märks inte minst när det gäller samhällets förhållningssätt till barn. Kläder, leksaker och lekar är bara några exempel på företeelser som är ”könade”. Vi har alla en föreställning om vad som är ”killigt” eller ”tjejigt”, oavsett om vi tycker om denna ordning eller inte. Uppdelningen i två kön tar sig också i uttryck på så sätt att det förväntas att pojkar ska bli förtjusta i tjejer och tvärtom. Dessa normer kring kön, kärlek och sexualitet kallas heteronormativitet, ibland används ordet ”heteronormen”.

Hur ska då skolan förhålla sig till heteronormen? Enligt läroplanen har skolan ett ansvar för att motverka traditionella könsmönster. Den ska därför ge utrymme för eleverna att pröva och utveckla sin förmåga och sina intressen oberoende av könstillhörighet (Lpo 94). Skolan är alltså skyldig ta hänsyn till hur barnen som individer vill uttrycka sin personlighet.

Sällan uttalas det om barn att de är heterosexuella, ännu mer sällan att ett barn skulle vara bisexuellt eller homosexuellt. Det är som om detta med sexuella läggningar eller identiteter skulle höra den vuxna sexualiteten till – och kanske är det så att ett barn i mellanstadieåldern sällan känner sig hemma i ”identiteter” som hetero-, homo- eller bisexuell. Inte desto mindre uppmuntras heterosexualitet av vuxna. Det sker i gamla sånger, i lekar och i populärkultur. Om ett barn har en kompis av motsatt kön, spekulerar vuxna ofta öppet om det nog inte är så att de två vännerna egentligen är lite kära i varandra. Detta sker i hemmen, i skolan och på fritiden. Det är som att barnen ska övas i heterosexuellt relationsskapande. Även om det sällan uttalas att barn är heterosexuella, är det alltså något som finns där outsagt.

Vad många inte känner till är att Sverige har en skyldighet enligt FN:s konvention om barnets rättigheter att säkerställa att barn och unga får tillgång till information, stöd och skydd så att de kan leva i enlighet med sin sexuella läggning. Dessutom har barnet rätt att skyddas mot diskriminering. Att detta är barnkonventionens innebörd, trots att sexuell läggning inte nämns explicit i konventionstexten, framgår av dokumentation från FN:s barnrättskommitté (Homo, 2008). Naturligtvis är detta ett åtagande som sträcker sig utanför sex- och samlevnadsundervisningens sfär, men självklart har det stor betydelse för hur undervisningen måste se ut på just detta område.

Barns möte med sin egen sexualitet

En 11-åring står inför puberteten, vissa är redan inne i denna period av genomgående förändringar av kroppen och upplevelsen av densamma. Som vuxen kan det vara lätt att glömma hur stort det kan vara första gången som man får mens, eller första gången som det kommer sperma ur snoppen. Hur spännande, jobbigt, märkligt, underligt och förunderligt det kan upplevas när kroppen ändrar proportioner, man får hår på nya ställen och rösten förändras. Puberteten förändrar kroppen och förändrar självbilden. Obligatorisk sex- och samlevnadsundervisning för barn garanterar att ingen ska behöva möta dessa förändringar utan kunskap om dem.

Men det är också viktigt att barn som ännu inte kommit i puberteten får kunskap om sin kropp som den är. Barn har många tankar om sin kropp och sitt kön och jämför sig inte sällan med andra barn – man undrar om man är ”normal”. Om undervisningen inriktas endast på det som komma skall får eleven inte svar på frågor som rör nuet – och frågor om kroppen och könet uppstår hela tiden. Hur fungerar snoppen när man får stånd? Vad är det fuktiga man känner ibland i snippan? Varför har både flickor och pojkar bröstvårtor? Är det normalt att tänka på sex och att det känns pirrigt? Alla dessa frågor och många fler finns hos barn och kräver sina svar.

Barn har många tankar som rör identitet och relationsskapande. Vänskap och kärlek är centrala teman i barnens liv. Samtidigt är det vanligt att barn känner sig ensamma. Det finns barn som blir mobbade – och barn som mobbar. Horrykten och bögstämplar är komplexa fenomen men exempel på kränkningar som delvis är knutna till sexualitet. Skolan har ett lagstadgat ansvar att motverka mobbning. Och det är viktigt att skolan får vara en plats där identitet och relationer får diskuteras i ett positivt sammanhang. Vem är jag? Vem vill jag vara? Vilka tycker jag om och kan andra tycka om mig? Hur vet man när man är kär? Hur vet man att man är kåt? I sex- och samlevnadsundervisningen kan relationsfrågor och existentiella frågor få ta plats och tas på allvar.

Man får inte glömma att varje generation är ny. Det som dagens barns föräldrar eventuellt lärde sig i skolan är det inte självklart att de själva får kunskap om. Varje generation har rätt att få lära sig om pubertetens förändringar, lära sig att onani är positivt, att man har rätt att känna kärlek och andra känslor och att man har rätt till sin egen integritet.

Barns möte med vuxnas sexualitet

Att barn möter vuxnas sexualitet på olika sätt är inget nytt. Ett enkelt exempel på detta är när barn ställer frågan ”hur blev jag till?”. Dessutom är det inte ovanligt att man har hört eller råkat få syn på sina föräldrar när de haft sex, vanligtvis av misstag. Idag bor familjer på en väldigt mycket större genomsnittlig yta än för hundra år sedan. På vilket sätt barn möter vuxnas sexualitet förändras alltså.

Idag möter barn vuxnas sexualitet i en ganska stor omfattning via massmedia inklusive internet. Tidningsrubriker som ”Svenskarnas hemliga sexliv” med tillhörande artiklar kan läsas av alla. Tevekanaler sänder program om sex och med sex. Internet är en fantastisk faktabank, social mötesplats och ett gigantiskt porrbibliotek på en och samma gång. Vad händer med barnen när de möter allt detta?

Bilder och texter om vuxnas sexualitet kan väcka olika känslor hos barn. Det kan vara känslor som äckel, rädsla eller förvirring – men också nyfikenhet eller upphetsning. Hur ett barn reagerar beror på vilket sätt det möter vuxensexualiteten, i vilket sammanhang och på hur gammalt barnet är. Oavsett den känslomässiga reaktionen så väcks frågor hos barn i detta möte, frågor som:

Hur har vuxna sex? På vilket sätt är det skönt att knulla? Varför har man sex? Vad betyder otrogen? Varför gör de som de gör i porren? Finns det flera sätt att onanera? Vad är en pedofil? Vad kan jag göra om någon tafsar på mig? Kan jag få orgasm när jag onanerar? Är kåthet något som även barn kan känna?

Barn har i alla tider haft frågor om sexualitet. Om barn inte får ställa sina frågor till vuxna och bli bemötta med svar som de kan förstå kan vanföreställningar uppstå. Skolan har här en unik möjlighet att utgöra en plats där dessa ämnen kan tas upp på ett sätt som främjar barnens trygghet och integritet.

Sex- och samlevnadsundervisning behövs!

Sex- och samlevnadsundervisning behövs. Barn har rätt att få kunskap om sig själva, sina kroppar och sexualitet. En bra sex- och samlevnadsundervisning kan stärka barnets självkänsla och känsla av egenvärde som unik individ med förmåga till kärlek och sexuella känslor.

Sex- och samlevnadsvisningen måste finnas med under barnens hela skolgång, anpassad efter ålder och mognad. Varje ålder har sina frågor, problem och glädjeämnen. Sexualitet är något som angår alla människor.

Daniel Foxhage, kurator
svarar på läsarnas
frågor i Kamratposten
Illustration: Eva Fallström

Kommentarer

Visar alla 1.  Per sida 

Barn är viktiga!
Jag tycker att sexualkunskap är ett av de viktigaste och kanske för barnen det mest spännande ämnet. Barn är alltid nyfikna och vill eta mer, jag tycker att man ska ha mer sexualundervisning från 5 och upp till nian. dagens barn och ungdomar får inte tillräckligt med undervisning och detta kan leda till stora misstag. något som många missar i detta ämnet är delen "våldtäkt" vilket jag anser är viktigt att lyfta fram och påpeka att det är inte personen som blivit våldtagen som gjort fel utan personen som våldtagit som gjort fel.

Det är bra att rfsu finns och ger extra kunskap!

Sagt av: Aanonym 2011-04-13 14:53:44

Skriv en kommentar

Jag har läst och godkänner användarvillkoren
Verifiering, upprepa koden till höger:  captcha

Mer från Planera

Nabila Alfakir

Dialog med föräldrarna gynnar undervisningen

Sex- och samlevnadsundervisning kan vara ett känsligt ämne – även för elevernas föräldrar. Nabila Alfakir har jobbat som lärare i 20 år och har...

Läs mer
 
Maria Ahnelöv, Erika Jerkeryd och Marcus Zetterström
 

Blivande lärare får söka sin kunskap

Lärarna Inger Bengtsson och Kerstin Haster nappade på frågan från Huddinge kommun, söder om Stockholm, om att bli mentorer för blivande lärare som...

Tomas Karlsson och Linda Leveau
 

SåSant hjälper Malmös grundskolor utveckla sex- och samlevnadsundervisningen

– Lärare är experter på sina elever och därmed på hur sex- och samlevnadsundervisningen ska se ut. Vår uppgift är att ge lärarna impulser,...

 

Sex i klassen – så får du igång snacket

Sexualundervisning har varit obligatoriskt sedan 1955. Men fortfarande finns ingen gemensam uppfattning av vad som är en bra sex- och...

 

Barns frågor om sex väcker känslor bland lärare

Carin Eklunds tid som lärare på mellanstadiet blev kort. Inte för att hon inte trivdes med eleverna eller att de och deras föräldrar var missnöjda...

Illustration av mellanstadiebarn
 

Varför behöver en 11-åring sexualundervisning?

Barn har tidigt frågor om sexualitet. Mellanstadiebarnen är på väg in i puberteten, en del är redan där. Daniel Foxhage, som svarar på barns frågor...

 

Stora vinster med tidig sexualundervisning

”Det här med sexualkunskap tycker jag är så viktigt och barnen var otroligt intresserade. De sög i sig allt jag sa. Det blev bättre än vad jag hade...

Hitta rätt