Svårt att tänka nytt med dammig kunskap

Det senaste handledningsmaterialet kom 1995 då Skolverket publicerade referensmaterialet "'Kärlek känns!' förstår du". Det är ett utmärkt material men det behöver uppdateras. Ett nytt material tar ett par år att skriva. Minst 15 år, alltså.

Den senaste – och faktiskt enda gång i den 50-åriga svenska sexualundervisninghistorien – som sex- och samlevnadsundervisningen följts upp och granskats av skolmyndigheterna var i Skolverkets kvalitetsgranskning 1999. Att planera, genomföra och rapportera tar ett par år. Tio år, alltså.

En enda gång har det genomförts en nationell konferens om sexualundervisningen i skolan i Sverige – det var 2002 i ett samarbete mellan landsting, Statens folkhälsoinstitut, RFSU och Skolverket. Initiativet togs av Folkhälsoinstitutet och RFSU. Fem år sen, alltså.

Det har hänt ett och annat på sexualområdet de senaste åren: Internet har utvecklats, genusdiskussionen är en annan (i referensmaterialet från 1995 förekommer inte ordet genus, utan könsroller), attityderna till HBT-personer har förändrats till det bättre, nya lagar har stiftats, queer är ett ord på allt fler läppar, och attityderna till sexualitet tycks ha förändrats.

Men det är inget som verkar beröra svenska skolmyndigheter. Märkligt nog är det snarare hälsomyndigheterna som har drivit på sexualundervisningen genom åren, inte skolmyndigheterna.

Jag kommer just från en konferens i Bryssel som anordnades av Världshälsoorganisationen och IPPF (International Planned Parenthood Federation) med stöd av EU-kommissionen. Där diskuterades sexualupplysning till ungdomar. Land efter land underströk vikten av sexualundervisning i skolan och av centralt stöd för att den ska fungera samt samordning mellan skol- och hälsosektorn.

Visst har det gjorts saker, men RFSU saknar det långsiktiga, genomtänkta arbetet som gör att kvalitet utvecklas och vidmakthålls. Här är en enkel lista på uppgifter som borde vara inskrivna i Skolverkets grunduppdrag:

• Att regelbundet utvärdera och granska sexualundervisningen
• Att uppdatera referensmaterialet eller skriva ett nytt
• Att stimulera utveckling av teorier och metoder genom nationella konferenser som hålls åtminstone vartannat år
• Att följa, sammanställa och sprida svensk och internationell forskning på området
• Om Skolverket genom sin hunger efter kunskap dessutom bidrar till att nya studier av ungas tankar och erfarenheter av sexualitet görs, desto bättre.