Så självklart att det inte borde behöva sägas
Publicerad 2007-01-05 | Uppdaterad 2010-12-14
Skolminister Jan Björklund har sagt att frågan om de blivande lärarnas utbildning i sex och samlevnad ska ingå i utredningen av lärarutbildningen. Ett besked som RFSU har väntat på i många år. Det enda sättet att ha en sexualundervisning med hög kvalitet är förstås att lärarna har kompetens att undervisa i ämnet. Det är så självklart att det inte borde behöva sägas.
| 0 kommentarer
Tipsa
Fyll i e-postadressen till den person du vill tipsa om denna sida.
Alla har nog hört om den generade läraren som stammande försöker berätta om sexualitetens mysterier. Kanske överdrivet, men inte helt utan grund. Lärarna får inte självklart någon utbildning i ämnet, de sviks i sin viktiga uppgift och därmed sviks även eleverna. Sex och samlevnad är ett kunskapsämne precis som vilket annat ämne som helst. Vi skulle aldrig acceptera okunniga lärare i matematik eller att religionsundervisningen ställdes in därför att skolan inte hade någon som kunde eller ville. När eleverna tillfrågas om hur en bra lärare i sex och samlevnad ska vara blir svaret: Kunnig, ogenerad och lyhörd för eleverna. Vem blir förvånad? Och bästa boten mot genans är – kunskap.
Skolans verksamhet ska vila på vetenskaplig grund. Det gäller även sex- och samlevnadsundervisningen. Det gör den inte i dag. Undervisningen är godtycklig och ojämn, visar Skolverkets granskning från 1999. Naturligtvis avspeglar sig lärarnas (bristande) kompetens i undervisningens kvalitet, här som i andra skolämnen. Men lärarna gör så gott de kan och många gör ett förträffligt arbete! Vad de behöver är utbildning. Detta verkar nu kunna bli verklighet. Vi har väntat länge, snart hundra år – bättre sent än aldrig får man väl trots allt säga.
Samtidigt är lärarutbildningen bara en pusselbit. Sverige har lång erfarenhet av sexualundervisning, men ändå vet vi väldigt lite om den undervisning som bedrivs och hur effektiv den är. Vi behöver mer forskning, metodutveckling och utvärdering. Precis som matematikbiennaler anordnas behövs nationella sex- och samlevnadskonferenser. Det skulle inte minst sporra lärare att utveckla undervisningen. Det är ett ansvar på nationell nivå.
Ytterligare en pusselbit är kommunernas insatser. Det kommer att ta många år innan vi har en lärarkår som har med sig sexualkunskap från grundutbildningen, och många av de verksamma lärarna behöver fortbildning. Tillgången på fortbildning är kommunernas ansvar, men skiftar kraftigt. I direktiven till utredningen av lärarutbildningen vill regeringen att utredaren även ska se över hur verksamma lärares behov av fortbildning kan tillgodoses inom ramen för lärarutbildningen. En utmärkt möjlighet som RFSU redan tidigare pekat på – då man tar tillvara kopplingen mellan forskning och praktik. På Högskolan i Dalarna finns ett bra exempel på en sådan fungerande kurs, där blivande och yrkesverksamma lärare tillsammans studerar sex- och samlevnadskunskap.
Skolminister Björklund sade också att läroplanen är viktig. Det gäller också kursplanerna. Och där finns ett bra förslag från Skolverket, som väntar på att bli antaget. Det är bara ett beslut från regeringen som saknas.
Läs även RFSU:s kartläggning av lärarutbildningarna samt skriften ”Låt stå!”
Hans Olsson, ansvarig för skolfrågor på RFSU
Senast uppdaterad: 2010-12-14