Dalarö skola år 7-9

Jenny Dufberg och Agneta Lewerth arbetar i år 7-9, men har gjort punktinsatser även på ”mellanstadiet”, främst därför att lärarna för de tidigare åren inte har velat undervisa i sex och samlevnad. Lärarna i år 4-6 anser att det är för tidigt och att man inte bör ”väcka den björn som sover” – ett argument man känner igen sen gammalt. Men det motståndet tycker de båda har avtagit på senare år. I de tidigare åren har undervisningen i första hand handlat om puberteten och kroppsutveckling.

Jenny och Agneta har jobbat tillsammans sedan 2001, då de bägge anställdes på skolan. Jenny var då nyutexaminead lärare, Agneta kom från barnhälsovården och började för första gången arbeta i skola. Nu har de på eget initiativ påbörjat arbetet med en handlingsplan för sex- och samlevnadsundervisningen i år 7-9.

– Vi kände att vi behövde en tydligare struktur, säger de. Och det hjälper oss att komma in i arbetet snabbare, när vi börjar sex- och samlevnadsundervisningen för året. Det är dessutom bra för de andra på skolan och nyanställda.

Förutom syftet med undervisningen, innehåller handlingsplanen teman att arbeta, övningar samt utvärderingsmetod. Handlingsplanen är också bra för att undvika upprepningar mellan årskurserna.

– Sen behöver man ju oftast ändra i planeringen under vägs gång. Man måste anpassa sig till gruppen, vad eleverna vill veta och vad olika teman väcker för samtal eller diskussioner.

– Vi planerar men ändrar, man måste känna efter hela tiden. Ibland måste man också ändra grupperna så att de fungerar, och man vet inte i förväg vad de vill och kan diskutera. Det blir inte alltid som man har tänkt sig.

Stöd från skolledning och kollegor

De menar att skolledningen vare sig är ett stöd eller hinder. Den lägger sig inte i vad de gör och de får gå de kurser de anser att de behöver. En sorts passivt stöd, kanske man kan kalla det.

– Vi berättar vad vi gör och det är okej. Man jobbar på så att säga, säger Agneta.

Det har varit svårt att få med fler lärare. En del säger att de har undervisat i ämnet förut och inte har lust att göra det längre. Andra har sagt att de tror att de skulle moralisera för mycket och därför avstår, att de inte skulle klara av att diskutera sex och samlevnad på det sätt som Agneta och Jenny gör. Ett annat skäl till att en del lärare drar sig för att undervisa är nog för att man inte vet var material finns, menar Agneta. Det tar rätt lång tid att få den kunskapen. Och man behöver ha mycket material, för att kunna anpassa sig till gruppen.

– Det handlar mest om stilen när man undervisar, just att man inte moraliserar, säger Agneta. Att man är öppen för elevernas tankar.

– Ibland säger eleverna på skämt att vi är så tråkiga: ”Ni blir ju aldrig generade!” Men vi har också sett till att utbilda oss och att lära oss mer om sexualitet, vilket har gett oss trygghet i samtalen med eleverna.

– Vi tycker också att det är bra att vi är en äldre och en yngre, och att en av oss har lärarbakgrund och en medicinsk. Vi tycker att vi kompletterar varann bra.

De har inte diskuterat lärar- eller ledarstilen speciellt, eller hur de gör, eftersom de menar att de är rätt lika och har ungefär samma inställning om hur arbetet bör bedrivas. Å andra sidan arbetar de alltid tillsammans med grupperna, vilket gör att de automatiskt tar del av varandras sätt att undervisa.

De tycker att de har ett bra stöd från arbetskamraterna. När de har sex och samlevnad vill de arbeta i halvklass och då ställer de andra lärarna upp, så att det blir möjligt.

– Vi jobbar alltid två och två. Då har man lite koll på gruppen medan den andra svarar på en fråga eller talar. Det är också en säkerhet i fall det kommer upp svåra frågor, eller nån känslig fråga – då är man två som har hört samma sak.

– Vi har det ju också lätt på det sättet att vi har få klasser och har känt dem så länge. Det gör att det är lättare att ändra undervisningen efter gruppen.

Skillnad mellan årskurserna

De tycker att det är skillnad i undervisning mellan sjuor, åttor och nior. Det är svårast att jobba med åttorna.

– Det är roligast med niorna. Med dem kan man föra mer diskussioner och samtal. Det blir djupare och allvarligare, mer kring relationer. Då känns det ibland som om man sitter med vuxna och pratar. Sjuorna och åttorna är mer ”sexfixerade” och vill veta mer baskunskaper, och att få säga orden.

– Åttorna säger inte så mycket, man får inte alltid så mycket respons från dem, om någon över huvud taget och man svettas och har lätt ångest – och så när man slutar efter två veckor säger de: Ska vi sluta redan?!

Tystnaden beror alltså inte på ointresse, snarare genans och oerfarenhet. En elev beskrev själv skillnaden mellan de olika åldrarna:

– I sjuan så var man rädd för allt och alla, i åttan trodde man att man ägde världen och i nian insåg man att det inte var så.

De menar att eleverna är rätt öppna med vilka som har varit eller inte varit tillsammans med någon, eller haft samlag eller inte. Skryt förekommer inte om det. Eleverna har rätt bra koll på vilka erfarenheter som finns i gruppen.

Önskemål från eleverna

– Eleverna får skriva fritt till oss om vad de vill ha, berättar de. Allt kommer – från biologi till känslor, hur går det till, vad är normalt, teknikfrågor, verkligen allt. Väldigt sällan oseriösa frågor eller önskemål. Sen finns det alltid elever som kommer till oss direkt och berättar vad de skulle vilja ha. Och nu när vi har påbörjat handlingsplanen har vi bett en kille som tidigare gått på skolan och som går på gymnasiet nu att titta på det som vi har skrivit om killar.

– Det kan också vara något eleverna hört om eller direkta frågor, som t ex ”vad är petting?”. Det kan även komma frågor som ”kan man bli med barn om man kysser nån?”. Det är lätt att glömma de basala kunskaperna, som man tror att alla har.

Och i utvärderingarna säger eleverna alltid att de vill ha mer.

Hur många lektioner?

– Det är väldigt olika, beroende på gruppen, säger Agneta och Jenny. I niorna som vi hade efter jul körde vi 5-6 veckor, två timmar i veckan. Slår man ihop det blir det ungefär tjugo timmar per läsår från år 7 till år 9. Och alltid i halvklass – aldrig helklass. Där har vi en stor frihet. Vi gör som vi vill med grupperna, där ställer kollegerna upp.

Man tycker också att det är bra att skolsköterskan tar del – det gör att eleverna får större förtroende och att inte minst att killarna vid andra tillfällen kommer till skolsköterskan med sina frågor.

En fördel de ser med sitt arbete är att man vinner elevernas förtroende om man har sex och samlevnad. Agneta, som är skolsköterska, berättar att hälsosamtalen som de har med alla elever i åttan tar väldigt lång tid, vilket hon ser som en effekt av att de känner henne efter sex- och samlevnadsundervisningen.

– Men det kan bli en konkurrenssituation också, säger de. Man får eleverna på sin sida. Fungerar sex och samlevnaden så blir ju också vi populära. Vi kommer ju väldigt nära eleverna.

Homosexualitet

– Vi är noga med att säga partner i stället för flick/pojkvän, och att ta med homosexualitet bland frågor, i samtal och värderingsövningar.

Deras erfarenhet är att de flesta elever tycker att homosexualitet är okej, men att det är lite skillnad mellan tjejer och killar. En del, framför allt killar, gör kopplingen ”homosexualitet = analsex = äckligt”. Sådana föreställningar, menar de, är det dock ganska lätt att slå hål på.

Ingen brukar säga att de skulle ta avstånd från en kompis som är homosexuell, och om de själva var homosexuella menar de att de skulle kunna berätta för sin bästa kompis – men däremot tycker de flesta att det skulle vara svårt att berätta för sin familj, särskilt för papporna.

Exempel på fler teman

Som nämnts tidigare skiljer sig innehållet lite från årskurs till årskurs och beroende på grupp. Besöket på ungdomsmottagningen görs i år 8. Undervisningen på ”mellanstadiet” är inriktad på puberteten och kroppsutvecklingen. På högstadiet har de uppskattade frågesporter. Annars spänner innehållet från biologi och fakta till samtal och diskussioner.

De inleder ofta undervisningen med en film, i år 7 brukar det vara ”Sex – en bruksanvisning”. I år 8 eller 9 har de visat filmer som ”Hip hip hora” och ”Love Boggie” och diskuterat dem – uppslag till diskussioner har de hämtat från handledningar som finns till filmerna, sina egna och elevernas frågor och tankar. Det blev mindre diskussion med ”Love Boggie” än med ”Hip hip hora”. De har funderat på att visa Fucking Åmål.

Lista på teman som med lite variation brukar ingå i undervisningen

Kondomanvändning

De gör olika övningar – t ex kondomstafett, kondomutställning, ”kondomeria”. Kondomerian gör de efter Lafas modell (Landstinget förebygger aids – enheten för sexualitet och hälsa, Stockholms läns landsting). Eleverna sitter runt småbord, det finns frukt och godis på borden och så kollar och samtalar de om olika kondomsorter, hur man sätter på kondom och vad som kan vara besvärligt med att använda kondom. Det brukar vara lite fnittrigt i början, men ingen tycker att det är obehagligt med övningen.

Agneta och Jenny är också kondomutdelare på skolan. Kondomerna får de gratis från Lafa och de har gått Lafas kurs för kondomutdelare.

Obs! Det skiljer sig mellan olika kommuner/län om möjligheten att få kondomer att dela ut gratis. Kolla med den kommun/det län där du bor. På de flesta ställen brukar man åtminstone kunna få köpa kondomer billigt för att dela ut i samband med undervisningen. Lafa ger kondomer enbart åt dem som är verksamma i Stockholms län.

Könsorganen/anatomi

Förutom en genomgång av anatomi, har de låtit eleverna i nian tillverka könsorgan: Muff- respektive ballverkstad. Killarna har haft muffverkstad, tjejerna ballverkstad. Utställning av elevernas alster. Bra att låta killarna göra muffar, de blir mer seriösa då, menar Jenny och Agneta. En del jobbar enskilt, andra i grupp. Stimulerar diskussion om hur könsorganen ser ut.

Tjejer och killar

Här är några övningar de gör på temat:

• Eleverna får ange enskilt vad de tycker att killar och tjejer är bra på.
• Eleverna får skriva ner vad de tror att tjejer och killar pratar om.
• Definiera en tonåring; vad är en tonåring?
• Tjejer och killar ställer frågor till varann.

Sedan diskuterar de vad de skrivit. Flickorna brukar ha svårare att skriva vad de tycker att tjejer är bra på, än vad killarna är om vad killar är bra på. Tjejerna brukar på första plats sätta att killarna pratar om sex. Killarna själva brukar sätta mat på förstaplatsen!

Frågesport

Brukar bestå av runt 80 frågor, mest om fakta, om sådant som Jenny och Agneta tycker att eleverna behöver kunna. De brukar dela upp frågesporten på tre-fyra tillfällen.

Värderingsövningar

Plockar olika övningar från material som Grus och glitter (utgiven av KSAN, finns nu i en uppdaterad version Bella-Grus och glitter 2), Röda tråden (utgiven av Lafa) och Kondomboken (utgiven av RFSU), se våra metod- och handledningstips.

Prov

Utgår från frågesporten (se ovan). Väljer ut ca 40 av de ca 80 som finns med på frågesporten. En hög andel av eleverna brukar ha väldigt många rätt.
Hela tonårsperioden. Undervisningen kommer in på angränsande teman som alkohol, vänner och föräldrar.

Associationsövningar

Görs kring olika ord, t ex homosexualitet, kärlek, sex m m – ett bra sätt att få igång en diskussion.

Sexenkät

Eleverna gör frågorna, enskilt eller i grupp. De har fått instruktioner om att inte göra frågor som kan peka ut någon enskild elev. Jenny och Agneta går sedan igenom frågorna och ställer samman enkäten. Ibland har de behövt rensa bort någon fråga. Svaren sammanställts av Jenny och Agneta och läses sedan upp för eleverna. Svaren är anonyma.

Medier

Ibland blir det diskussioner om ungdomstidningar, dokusåpor, om sajter på nätet.

Litteratur/material

Går igenom faktaböcker, broschyrer och delar ut gratismaterial.

Besök på ungdomsmottagningen.

Brukar göras i skolår 8.

Analsex

Vad det är och hur man kan ha det.

Pornografi

Framför allt diskussioner och värderingsövningar. T ex diskuterat ”vanliga” porrtidningar kontra Expressens söndagsbilaga och Veckorevyn. Diskuterat vad eleverna anser om porrfilm.

Onani

Både tjejers och killars onani. Kåthet kommer upp i samband med onani men mer från killarna än tjejerna.

Över floden – dilemma

En övning där man får ta ställning till hur man tycker att olika personer ska agera. Se pdf-filen nedan.

Lagar och sexuella gränser

Frågor om vad som är lagligt eller inte. Det kan komma upp då och då under undervisningen, t ex när man pratar om gränser hemma, eller hur man beter sig när man är kär – vad är kärlek. Sexuella gränser.

Nätet/internet

Tar upp vad man bör tänka på, när det gäller foton m m.

Kontaktannons

Avslutar undervisningen med att skriva kontaktannons, se nedan. Se pdf-fil nedan.