Från acne till dildo

Stallarholmen är ett litet samhälle invid Mälarens strand i Strängnäs kommun i Sörmland. Här ligger Stallarholmsskolan, en F-9 skola med hälsoprofil och cirka 500 elever. Hälsa genomsyrar alla ämnen och man jobbar återkommande med rörelse, livsstil (kost och motion) samt livskompetens med den psykologiska hälsoaspekten där också sex och samlevnad kommer in. Hela skolan har även temaveckor i kärlek.

Jag hälsar på i Stallarholmsskolan en vinterdag i början av mars. Här träffar jag Magnus Öhrn som är NO-lärare och kuratorn Ewa Hallberg. Magnus är en av dem som ansvarat för att ta fram en kommunal arbetsplan för undervisning i sex och samlevnad, som kompletterar kursplanen i biologi. I arbetsplanen står till exempel att skolans samtliga lärare har ett gemensamt ansvar för undervisningen som förutom den biologiska biten också ska behandla känslor, attityder och beteenden. Det står även att för att man ska nå målen utgår undervisningen från elevernas egna frågor och den innefattar värderingsövningar, diskussioner, besök på ungdomsmottagning och aktuell litteratur.

Lärarna pejlar av läget

Samtliga lärare på skolan arbetar på något sätt med kärlek, sex och samlevnad inom hälsoprofilen och livskunskapen. Klasslärarna ansvarar för de yngre barnen där de en timme i veckan bland annat pratar kropp och relationer utifrån sin egen nivå. När eleverna kommer upp i femman får de träffa Ewa som säger att ”då börjar det hända saker”. Tyngdpunkten på sex och samlevnad ligger dock i åttan, men lärarna håller sig öppna och pejlar av när behovet uppstår.
– Nivån på undervisning och innehåll beror mycket på gruppen och var den befinner sig. I min nuvarande åtta är det mer fokus på det mekaniska. Det är en grupp ”duktiga” elever som pluggar mycket och jag upplever det som att det är svårt att nå dem när det gäller att prata känsla och attityder, säger Magnus.
Men i femman får alla elever under en fyraveckorsperiod träffa Ewa 45 minuter i veckan. Något som många ser fram emot. Då har delat upp tiden i tjej- och killsnack och pratar fysiologi, tjejers kön, killars kön, onani, vara ihop, hålla handen, vara snäll, hygien och mens såklart, sädestömning, utlösning, porr med mycket mera.
– Jag brukar uppmana tjejerna att titta på sina underliv i en spegel. För många är området mellan naveln och låren en blind fläck. Vi diskuterar även varför tjejers kön inte har något bra namn och att onani är ett mycket bra sätt att lära känna sig själv. Då brukar de hojta att jag är äcklig, men jag hoppas att det fastnar något i var och en.

Viktigt att uttala orden

För att avdramatisera orden och dess innebörd brukar Magnus inleda sex- och samlevnadsundervisningen med Ordkunskap*. Han delar då ut en lista med ord (allt från abort, avbrutet samlag, lesbisk, orgasm till spiral, transsexuell och östrogen) och de ska sedan paras ihop med sin rätta betydelse. Först arbetar eleven enskilt och sedan får man samarbeta två och två för att diskutera sig fram till det man inte förstår direkt.
– Jag vill att de ska uttala orden, de får mindre laddning och det är bra att göra det inledningsvis. Ju mer vi pratar och säger orden ju naturligare blir det. Men det är också en kunskapstest. Dessutom klaras missförstånd ut redan från start, säger Magnus.
Han menar att lektionerna i sex- och samlevnad inte är som andra i bemärkelsen ”här börjar jag och här slutar jag” utan att det måste finnas stort utrymme för diskussioner. Både Magnus och Ewa poängterar därför vikten av att vara en god och professionell samtalsledare:
– För att kunna föra vettiga samtal behöver jag vara trygg i det. Om jag inte har någon metodik för samtal kommer jag att hamna i många fällor som gillras för att provocera mig och göra mig generad. Att förbereda en strategi för att undvika fällorna är nödvändigt, säger Magnus.
Och Ewa fyller i:
– Det är viktigt att bjuda på sig själv men vi brukar också säga att jag som lärare har rätt att inte berätta allt – precis som ni. Det handlar om ömsesidig respekt.

Det könsstereotypa är förhärskande

Ungdomar har stora krav på sig idag. Ewa menar att det är porrfilmsidealen som till stor del ligger bakom det. Det framkommer tydligt när de använt en metod där tjejerna får skriva ner frågor till killarna och vice versa. Respektive grupp får besvara frågorna skriftligt och så skicka tillbaka dem. Återkommande frågor från tjejerna är om killarna bara gillar tjejer med stora bröst och killarna undrar hur de ska vara för att få uppmärksamhet och bli omtyckta. Killarna tror att de ska vara kalla, ta initiativ och vara fullfjädrade älskare redan från start.
– Vi pekar på att allt är ett samspel. Man behöver öva för att bli bra och att det är pinsamt från början, det krävs mycket träning. Att inte få stånd i rätt situation är inte ovanligt! säger Ewa.
Genus och könsrollssnack kommer naturligtvis in i många bitar. Det könsrollsstereotypa är ändå det förhärskande menar Ewa. Attityden som gäller är vara den populäraste och snyggaste tjejen bland killarna. I snack om identitetsbyggande och utveckling tar de upp homo- och bisexualitet, de yngre barnen brukar från början uppfatta homosexualitet som något äckligt. Uppskattade besök bland både elever och lärare brukar därför vara när RFSL kommer under temaveckorna. Tidigare har skolan även gjort besök på ungdomsmottagningen i Strängnäs med sjuorna, men sedan ungdomsmottagningen börjat ta betalt för studiebesöken har detta lagts på is. Något som definitivt bör ändras på menar både Ewa och Magnus.
Båda två är kritiska till att sex- och samlevnadsundervisning saknas på många av landets lärarutbildningar. Ewa har på eget initiativ gått en 5-poängskurs i sex och samlevnad på Mälardalens högskola, något som hon varmt rekommenderar.
– Det här är frågor som till mycket stor del upptar ungdomarnas medvetande. Kan vi nå dem här kan vi också nå dem i den andra undervisningen. Det borde även lärarutbildningarna inse, avslutar Ewa.

Anna Knöfel Magnusson

* ur Gleerups NO Biologipärmen uppl.2.