RFSU:s remissyttrande över Ds 2018:4 - En ny stödordning för säkerhetshöjande åtgärder inom det civila samhället

Inledning
RFSU tackar för att ha fått möjligheten att lämna kommentarer över Ds 2018:4. RFSU är en partipolitiskt och religiöst obunden
folkrörelse med uppgift att sprida en kunskapsbaserad och öppen syn på samlevnads- och sexualfrågor. RFSU arbetar med utgångspunkt i sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) för ett jämlikt och jämställt samhälle där sexualitet är en källa till glädje och njutning i människors liv.

Hälsa är en grundläggande mänsklig rättighet som är nödvändig för utövandet av alla mänskliga rättigheter. Sexuell och reproduktiv hälsa är viktiga och nödvändiga delar i rätten till fysisk och mental hälsa. Sexuell och reproduktiv hälsa kan varken uppnås eller skyddas utan sexuella eller reproduktiva rättigheter.

En av RFSU:s centrala målsättningar är att alla människor ska kunna uppleva sexuell integritet, självkänsla och välbefinnande i alla faser av livet, oavsett kön eller könsidentitet, sexualitet, ursprung, funktionalitet och sammanhang.

RFSU ser ett ökat motstånd från högerextrema och nationalistiska grupperingar mot frågor som rör SRHR i Sverige. Det innefattar rätten till abort, hbtq-personers rättigheter, rätt till preventivmedel samt sexualundervisning. Dessa fyra områden är RFSU:s kärnfrågor sedan organisationens bildande 1933. RFSU:s uppfattning är att dessa ideologier och politik motverkar människors frihet att vara, välja och njuta och påverkar människors vardag, människors sätt att
själva välja på vilket sätt de vill leva och eventuell familjebildning.

Det är tydligt att RFSU, många andra i civilsamhället och svenska staten har ett viktigt uppdrag att stå upp för mänskliga rättigheter utan att vika oss. Det är en oroande utveckling i samhället att det behövs statsmedel som vi kan söka för att fortsätta ett arbete för alla människors lika värde och rätt att bestämma själva över sin kropp och sexualitet. Det är en stor utmaning för övriga samhället att motverka nationalistiska och högerextrema krafter, och av yttersta vikt att SRHR inte kompromissas bort.

Behovet av en ny stödordning som även omfattar ideella
organisationer är enligt RFSU:s mening härvid uppenbar. RFSU
välkomnar därför varmt en ny stödordning som även omfattar ideella organisationer som på olika sätt bedriver verksamhet kopplad till skyddet för mänskliga rättigheter. Detta i ljuset av det hot och våld som även ideella organisationers verksamhet riskeras utsättas för från högerextrema kretsar. Det är av yttersta vikt att även ideella organisationer får utökade möjligheter till skydd för att kunna bedriva verksamhet kopplad till grundläggande mänskliga rättigheter och skyddet av dessa.

Promemorians förslag och RFSU:s synpunkter

7 Förutsättningar för statsbidrag
7.4 Vad får statsbidraget användas för?
Det föreslås i denna del att statsbidraget ska kunna användas för dels skydd av byggnader, lokaler eller andra anläggningar där
organisationer bedriver verksamhet, dels bevakning i form av
personella resurser eller tekniska lösningar. Syftet anges vara att
tillgodose behovet av säkerhetshöjande åtgärder hos organisationer inom det civila samhället i de fall verksamheten påverkas av rädsla för våld, hot eller trakasserier på grund av hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck eller annan liknande omständighet.

RFSU delar bedömningen att den fasta lokalen kan behöva
skyddsåtgärder för att säkra grundverksamheten i organisationen.

Dock vill RFSU därutöver poängtera att det finns ett utpräglat behov av skydd även i de fall organisationer har evenemang utanför de lokaler där verksamheten annars dagligdags bedrivs. Det skulle härvid vara önskvärt att statsbidraget även omfattade möjligheten till skydd i form av personella resurser eller tekniska lösningar för trygga och säkra evenemang vid tillfälliga lokaler eller platser, utan att vara särskilt bunden till ordinarie lokaler, anläggningar eller byggnader.

Detta för att undvika att organisationer tvingas ställa in sin
medverkan vid t.ex. Almedalen eller andra politiska tillställningar efter hot, våld och/eller trakasserier från våldsbejakande högerextrema grupperingar då egen finansiering till säkerhetsvakter saknas.

10 En obligatorisk remissinstans införs i stödordningen
10.1 Polismyndigheten ska vara remissinstans
I promemorian föreslås att det innan ansökan om statsbidrag beviljas ska inhämtas yttrande från Polismyndigheten. Polismyndighetens yttranden kommer se olika ut från fall till fall, men de ska i vart fall redovisa sin bedömning av de åtgärder som ansökan avser och om åtgärderna i fråga framstår som lämpliga. Av promemorian framgår att förslaget syftar till att tillgodose behovet av att samhällets resurser används på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. Polismyndigheten ska vidare skydda civilsamhället och de intressen som det ifrågavarande statsbidraget syftar till.

Ett eventuellt yttrande från Polismyndigheten skulle vidare kunna ha många fördelar; bl.a. skulle Polismyndigheten kunna bidra med eventuellt underlag som kan vara till nytta för Kammarkollegiet vid bedömningen av huruvida insatserna är rimliga och relevanta.

Genom möjligheten att yttra sig skulle Polismyndigheten även få kännedom om ifrågavarande organisations upplevelse och kunna identifiera ett eventuellt behov av att på egen hand agera och vidta åtgärder.

RFSU skulle önska att det föreslagna obligatoriska remissförfarandet övervägs ytterligare. Det som yttrandena från Polismyndigheten syftar till skulle i ljuset av Polismyndighetens organisering gällande hatbrott falla på de olika hatbrottsenheterna i landet. Dessa är redan hårt ansatta och har en tämligen hög arbetsbelastning. Det bör därmed övervägas om Polismyndigheten har de resurser som krävs för att, på ett tillfredsställande sätt, yttra sig över eventuella statsbidrag och i vissa fall lämna underlag för Kammarkollegiets bedömningar.

RFSU skulle tydligare vilja se hur ett eventuellt obligatoriskt remissförfarande skulle organiseras och fungera för att
vara meningsfullt.

12 Statligt stöd
12.2 Överväganden
Promemorian överväger i denna del hur det föreslagna statsbidraget ska falla under EU:s statsstödsregler i minsta möjliga mån. Ett alternativ som diskuteras är att statsbidraget ska utformas så att det faller under det så kallade de-minimisundantaget; vilket innebär att stöden ska vara transparenta i den meningen att storleken av stödet
går att fastställa på förhand. Detta anses dock inte vara en lämplig lösning i ljuset av att detta kan vara svårt att fastställa då eventuella fastighetsägare kan komma att bli indirekta stödmottagare. Det föreslås därför att den nya stödordningen ska utformas så att möjligheterna för organisationer och fastighetsägare att tillgodogöra sig värdet av de säkerhetshöjande åtgärderna minskar. Detta likt vad som gäller enligt 9 och 10 §§ förordningen (2015:552) om statsbidrag för upprustning av skollokaler och av utemiljöer vid skolor, förskolor och fritidshem.

Den föreslagna ordningen kommer till uttryck i 8-9 §§ i förslaget om en ny stödordning. Förslaget skulle bl.a. innebära att sökande organisationer under minst fyra år efter det att bidraget betalats ut slutligt använder de byggnader, lokaler eller anläggningar som bidraget avser i enlighet med de villkor som beslutades när bidraget beviljades. En eventuell överlåtelse av den för bidraget aktuella lokalen eller dylikt, till någon som avser använda den för annat ändamål, skulle vidare innebära att bidraget skulle behöva återbetalas proportionellt i förhållande till den återstående livslängden av åtgärderna.

Likt som lyfts fram i förslaget ser RFSU anledning till att det nu
aktuella statsbidraget borde utformas på ett sådant sätt att det
omfattas av EU:s statsstödsregler i minsta möjliga omfattning. Inte minst på grund av att statsstödsreglerna kan komma att bli
administrativt betungande för ansökande organisationer. RFSU
ställer sig dock tveksam till rimligheten i kravet om en fyraårsperiod på slutlig användning för beviljat statsbidrag; ett sådant kan vara svårt för vissa ideella organisationer att uppfylla. Organisationer i civila samhället har sällan en säkrad finansiering under en sådan tidshorisont, och behoven av storlek på lokal ändras utifrån t.ex. vilka projektmedel som beviljas. För vissa organisationer saknas därför möjlighet att binda upp sig på en sådan lång hyresperiod. Behovet av
skydd mot det ideologiskt drivna våld som finns i rörelser av
våldsbejakande extremism, och den rädsla som företrädare och
organisationer inom det civila samhället känner när den utsätts för trakasserier, hot och våld minskar inte bara för att hyreskontraktet ligger på t.ex. två år. RFSU förstår att man vill skapa en tydlig reglering och en avgränsning från andra statsstödsregler, men anser att man sannolikt missar målet något med föreslagen utformning. I ljuset av att det finns ett utpräglat identifierat behov av statsbidrag för säkerhetsåtgärder önskar RFSU därför att detta ytterligare övervägs, om än det är önskvärt att den nya stödordningen faller under EU:s statsstödsregler i minsta möjliga mån.

Avslutande synpunkt
Föreslagen lydelse av ändamålet för statsbidraget (3 §) är att
tillgodose behov av säkerhetshöjande åtgärder hos organisationer inom det civila samhället, när organisationens verksamhet påverkas av rädsla för våld, hot eller trakasserier på grund av (1) hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck eller annan liknande omständighet, eller (2) organisationens arbete mot rasism eller liknande former av fientlighet.

RFSU menar att organisationer i civila samhället som driver frågor kopplat till t.ex. aborträtten riskerar att inte falla under angivet ändamål för statsbidraget. Detta trots att de har ett uppenbart behov av skydd mot våldsbejakande högerextrema grupperingar. RFSU skulle därför avslutningsvis önska ytterligare en punkt inom ramen för ändamålet i 3 §, eller en tydligare skrivning, som omfattar även de organisationer som huvudsakligen arbetar med andra frågor kring SRHR och mänskliga rättigheter än specifikt arbetet mot rasism.

Hans Linde
Förbundsordförande RFSU