Klimatkrisen och SRHR: perspektiv från Kambodja och Kenya
Klahaan i Kambodja och Q-intitiative i Kenya är två av RFSU:s partnerorganisationer som redan nu påverkas av klimatkrisen.
Innehåll på sidan
Fakta om Kambodja och klimatförändringarna
Kambodja rankas som ett av de mest utsatta länderna när det gäller klimatförändringar. Kambodja är starkt beroende av klimatkänsliga sektorer som jordbruk, vattenresurser, skogsbruk och fiske. Kraftigt regn, översvämningar och torka har redan orsakat allvarliga skador. Klimatförändringarna kan enligt uppskattningar minska Kambodjas BNP med nästan tio procent fram till 2050, främst på grund av minskad arbetsproduktivitet till följd av temperaturhöjningar, effekter på infrastruktur och förlorade skördar.
Idag finns en högst begränsad infrastruktur för att tillgodose människors SRHR. Det är ett bräckligt utgångsläge som riskerar att öka utsattheten hos olika grupper vid kommande klimatkatastrofer. Detta gäller särskilt unga människor under 30 år, som utgör två tredjedelar av Kambodjas befolkning.
Klimatkrisen väntas slå mot jämställdheten enligt Klahaan i Kambodja
Klahaan arbetar för en rättvis och jämlik framtid för kvinnor. De samlar information om och organiserar kampanjer som berör kvinnors situation. Klahaan betyder "modig" på khmer.
“Riktiga” kvinnor ska “ge familjen ära” i Kambodja
I khmerkulturen är viktigt att upprätthålla “kompletterande” och ömsesidigt beroende roller mellan kvinnor och män. Men rollerna är inte jämbördiga. Männen har större makt och privilegier på alla nivåer i samhället. Enligt ett khmerordspråk sägs kvinnor "tillhöra köksspisen". Kvinnor i Kambodja uppfostras till att upprätthålla normer och sedvänjor för att bli “riktiga” kvinnor och “ge familjen ära".
Sådana skadliga normer och sedvänjor fick mer plats under pandemin
Flera utmaningar uppstod kring kvinnors SRHR under covid-19, enligt Klahaan. Förväntningarna på kvinnor och flickor ökade. När skolorna stängde var det kvinnor som tvingades att undervisa barnen i hemmet. I högre uträckning fick de utföra hushållsarbete och ansvara för alla familjemedlemmars behov, vilket ledde till en minskad möjlighet att tillgodose de egna SRHR-behoven.
Klimatkrisen kommer att förstärka stereotyper och öka ojämställdheten ännu mer
På samma sätt, menar Klahaan, kan kommande kriser orsakade av klimatet komma att förstärka stereotyper och öka ojämställdheten. Insatser som främjar SRHR och jämställdhet behövs i större utsträckning redan nu.
Klahaan påpekar också att tillgången till att sexuell och reproduktiv hälsoservice drastiskt minskade under covid-19 och att samma sak riskerar att hända under framtida kriser.
Förbättrad SRHR måste ingå i strategierna för att klara klimatkrisen
Behoven av till exempel mödravård, preventivmedel och aborter minskar däremot inte under kriser. Klahaan menar att strategier för att hantera klimatkriser därför måste innehålla strategier för att förbättra SRHR – inte bara tillgodose det omedelbara behovet av till exempel mat eller skydd. Även om digitala appar och vårdkontakter infördes under covid-19, var dessa lösningar inte tillgängliga för alla och det förekom också att människor blev bemötta på ett stigmatiserande sätt.
Lyssna på de mest marginaliserade grupperna och bygg motståndskraftiga samhällen, enligt Q-initiative i Kenya
Fakta om Kenya och klimatförändringarna
Kenyas geografiska läge innebär att landet är utsatt för både torka och översvämningar. Klimatförändringarnas effekter har förvärrat befintliga ojämlikheter när det kommer till vatten- och livsmedelstillgång. Vädret har blivit mer extremt, särskilt när det gäller torka och översvämningar, som nu varar längre än vanligt. Regnmängderna är också högre. Den ekonomiska tillväxten gäller inte alla och Kenyas sårbarhet för klimatkrisen påverkas negativt av ojämlikhet och landets fattigdomsnivåer.
Torka har haft de allvarligaste konsekvenserna och effekterna på jordbrukssektorn är betydande. De fattigaste delarna av landet har mindre motståndskraft och löper särskild risk att drabbas av svåra konsekvenser av torka. Framsteg som har gjorts inom hälsosektorn, inklusive SRHR, riskerar att undergrävas av klimatkrisen om inga åtgärder införs.
Unga, kvinnor, flickor, hbtqi-personer och fattiga drabbas värst
Q-initiative i Kenya arbetar med att stärka hbtqi-personers deltagande i lokala beslutprocesser. Och det är unga, kvinnor, flickor, hbtqi-personer och de med låg socioekonomisk status är de som drabbas värst av klimatkrisens konsekvenser. Enligt Q-initiative måste processerna för klimatpolitiken börja inkludera dessa grupper. Det är först när man lyssnar på de mest marginaliserade grupperna som motståndskraftiga samhällen kan byggas. Då kan också fler människor bestämma över sina egna kroppar.
Tillgången till hälsovård minskade under torkan
Under en torka såg Q-initiative att tillgången till sexuell och reproduktiv hälsovård och möjligheten till god menshygien kraftigt minskade. Kvinnor fick ofta gå långa sträckor för att hämta vatten och deras tillgång till SRH-tjänster blev begränsad. Förbättrad tillgång till mobila kliniker som når ut till marginaliserade grupper är en viktig åtgärd för öka tillgång och tillgänglighet även under kriser.
Klimatarbetet måste bygga på forskning
Det saknas fortfarande forskning om kopplingarna mellan SRHR och klimatkrisen. Q-initiative understryker att data och information måste tas fram snabbt. Klimatpolitik och budgetar för lösningar på klimatkrisen behöver bygga på sådan forskning.