Tre hbtqi-reformer vi väntar otåligt på
Idag är det internationella dagen mot homofobi, bifobi och transfobi, IDAHOT. I en ranking över vilka av Europas länder som har bäst lagstiftning för hbtqi-personer kommer Sverige på tionde plats. Det är inte bra nog. Här listar vi tre viktiga reformer som dragit ut alldeles för mycket på tiden.
IDAHOT – en historisk dag
Internationella dagen mot homofobi, bifobi och transfobi har uppmärksammats sedan 2005. Den 17 maj valdes som dag eftersom det var på det datumet 1990 som WHO avskaffade sjukdomsklassningen av homosexualitet. Dagen brukar ofta uppmärksammas med evenemang med tal och andra aktiviteter – och i ett antal länder, framförallt i Latinamerika och Europa, har dagen officiellt erkänts av myndigheterna. EU-parlamentet har också officiellt erkänt dagen. Det är vanligt att politiker väljer den 17 maj för att genomföra reformer för hbtqi-personers rättigheter. Till exempel blev Taiwan det första landet i Asien att införa en jämlik äktenskapslagstiftning den 17 maj 2019.
Sverige hamnar på plats 10 i ranking
I år uppmärksammas dagen genom att två europeiska civilsamhällesorganisationer, ILGA Europe och Transgender Europe, som vanligt släpper sina årliga rapporter där de kartlagt lagstiftningen som berör hbtqi-personer i alla Europas länder.
Men också genom att EU:s byrå för grundläggande rättigheter publicerar resultatet av sin stora enkätundersökning. I undersökningen som presenteras nu har 140 000 hbtqi-personer från EU, Storbritannien, Nordmakedonien och Serbien deltagit.
I Sverige finns en hel del kvar att göra för att Sverige ska få en bättre placering på ILGA Europes rankning. I år hamnar vi, precis som förra året, på plats 10. RFSU vill särskilt uppmärksamma tre reformer som skulle ge oss en högre placering:
- Inför könsneutral föräldraskapspresumtion. Alla som är gifta med någon som föder ett barn ska automatiskt, oavsett kön, bli barnets andra förälder. Här har vi till och med en utredning från 2018 som föreslår just detta, SOU 2018:68. Inget att vänta på!
- Inför en ny könstillhörighetslag som separerar ändring av juridiskt kön från medicinska ingrepp och utredningar. Den som vill ändra juridiskt kön ska kunna göra det enkelt, tillgängligt och transparent och baserat på självidentifikation, särskilt från vårdinsatser. Också här finns en utredning med ett bra förslag, SOU 2014:91. Vi har väntat länge, dags att gå vidare!
- I Sverige finns ingen lagreglering eller andra åtgärder som skyddar personer som föds med intersexvariation från kirurgiska ingrepp de inte har samtyckt till. I SOU 2017:92 föreslogs att en utredning skulle tillsättas för att se över detta och Socialstyrelsen menade också i sitt kunskapsstöd om vård för personer med intersexvariation att det finns ”anledning att undersöka vidare hur en mer enhetligt restriktiv praxis för genital kirurgi på bästa sätt kan åstadkommas på nationell nivå”.
Skydda spädbarn som föds med intersexvariation
I årets granskning av Sverige i FN:s MR-råd, den så kallade UPR-processen, fick Sverige också flera rekommendationer om just könstillhörighetslagen. Dessutom rekommenderades vi av Malta att införa en skyddande lagstiftning, eller någon annan åtgärd, för att skydda spädbarn som föds med intersexvariation. Den 1 juni ska regeringen meddela vilka rekommendationer Sverige antar. Vi hoppas på det bästa!
Läs mer: Enkätundersökning från FRA, EU:s byrå för grundläggande rättigheter