Ofrivillig barnlöshet
Ett heterosexuellt par som försökt bli gravida genom att ha oskyddat samlag i ett år utan att lyckas räknas som ofrivilligt barnlösa. Paret har då rätt att få hjälp inom den offentliga sjukvården. Samma rätt har även lesbiska par. Den enda skillnaden är att de först måste bestämma sig för vem i förhållandet som ska bära barnet.
Orsaken till barnlösheten kan ligga hos alla parter i ett förhållande. Fysiska förutsättningar, livsstil och ålder påverkar möjligheten att bli gravid.
Efter att ha försökt i ett år utan att lyckas finns det hjälp att söka inom vården. En utredning om varför det inte blir något barn påbörjas hos gynekologen. Om det visar sig att det inte handlar om ett sexuellt problem, till exempel tillfällig impotens, får paret en remiss till fertilitetsläkare. Där fortsätter utredningen och beroende på vilket problem paret har sätts lämplig behandling in.
Några exempel på behandlingar är ägglossningsbehandling, insemination, provrörsbefruktning (IVF), frysning av befruktade ägg och frysning av spermier och ägg. Provrörsbefruktning (IVF) ges till heterosexuella par som inte redan har barn och till lesbiska par.
Vad kan det bero på?
Ofrivillig barnlöshet kan bero på flera olika anledningar. Vårdguiden listar några av de medicinska:
Hos de med vagina
- Skador på äggledaren
- Rubbningar i ägglossningen
- Endometrios
- Äggstocksfunktion
- Äggens kvalitet
- Kromosomavvikelser
- En kombination av flera orsaker
Hos de med penis
- Störd spermiebildning
- Störd spermietransport och utlösning
- Inflammationer och infektioner
- Kromosomavvikelser
- En kombination av flera orsaker
Att som ung smittas av klamydia och inte behandla den kan leda till ofrivillig barnlöshet senare i livet. Många unga vet i dag för lite om riskerna med könssjukdomar. För att förhindra att människor drabbas av ofrivillig barnlöshet på grund av de här orsakerna är det viktigt med bra information genom sexualundervisning.
Hur vanligt är det?
- 10-15 procent av alla par som vill ha barn kan behöva hjälp
- 30 procent beror på mannen
- 30 procent beror på kvinnan
- 30 procent beror på båda två
- 10 procent av fallen är oförklarade
Siffrorna kommer från Karolinska.
Lesbiska par, ensamstående och hiv-positiva
Lesbiska par
Den 1 juli 2005 blev det möjligt för lesbiska par att skaffa barn genom donationsbehandling på sjukhus. Lagändringen innebär att båda kvinnorna i paret anses som föräldrar. Lesbiska par kan använda sig av anonym eller känd spermadonator för insemination eller provrörsbefruktning (IVF).
Ensamstående kvinnor
Sedan 1 april 2016 har ensamstående kvinnor rätt att få hjälp till assisterad befruktning inom den svenska sjukvården.
Hiv-positiva
Hiv-positiva som äter medicin för att kontrollera sin hiv-status kan få spermierna "tvättade" för att de ska kunna användas vid provrörsbefruktning. Kvinnan måste däremot vara hiv-negativ. I övrigt gäller samma regler som för andra par.
Vad kostar det?
Att behandlas för ofrivillig barnlöshet kostar inte mer än landstingets patientavgift. Högkostnadsskyddet träder in när beloppet för det uppnåtts. Läkemedelskostnaderna för provrörsbefruktning är höga (ungefär 15 000 kr), men täcks av högkostnadsskyddet för läkemedel. Däremot betalar landstinget inte för fler än ett barn per par eller kvinna.
Hur känns det?
Att vilja ha barn men inte kunna kan vara mycket jobbigt och psykiskt påfrestande. Både för en själv, för förhållandet och för människor runtomkring. Det finns många som bloggar om känslorna inför, under och efter behandlingar. De som ännu inte fått några barn, de som fortfarande hoppas, de som lyckats och de som gett upp. Bland annat finns bloggen Vill Ha Barn, som är en samlingssida med bloggar som handlar om ofrivillig barnlöshet.
Källor: Vårdguiden 1177.se, fertilitetsguiden.nu, karolinska.se