Till sidans huvudinnehåll

Debatt

Inför kristdemokraternas kommun- och landstingsdagar kommer partiets familjepolitik att presenteras. Kristdemokraterna framhåller ofta vikten av att öka familjers valfrihet- samtidigt som många människor fortfarande inte får möjlighet att bilda den familj de drömmer om på grund av dagens regelverk. Detta är för oss en paradox. Det är nu hög tid att modernisera familjepolitiken med utgångspunkt i hur dagens familjer ser ut, skriver RFSU:s förbundsordförande Kristina Ljungros.

Svensk familjepolitik släpar idag efter verkligheten. Den utgår fortfarande från den heterosexuella kärnfamiljen som består av mamma, pappa och barn. Det är inget fel på denna familjeform, men det är viktigt att se att det finns många andra sätt att bilda familj på. Allt fler barn växer upp utanför den traditionella formen, det kan vara tillsammans med ensamstående föräldrar, föräldrar av samma kön eller fler än två föräldrar. Det är nu dags att politiken anpassar sig till denna verklighet.

Familjefrågor debatteras ofta utifrån ett barnperspektiv. Ett barnperspektiv är, och ska vara, centralt när vi talar om familjer. Det viktigaste för ett barn är dock inte att växa upp i en viss familjeform, utan att växa upp i en familj som ger kärlek och omtanke, där barnet är önskat. Detta avgörs inte av föräldrarnas kön eller sexuella läggning.

Det finns idag många hinder för människor att bilda familj på det sätt de själva vill. För att ge samma möjligheter för alla människor att bilda familj samt för att ge alla barn lagligt skydd krävs flera politiska åtgärder. Vi vet att flera av riksdagspartierna liksom enskilda politiker jobbar hårt för att driva igenom förslag som skulle betyda en modernisering av den svenska familjepolitiken. Men vi vet också att det finns ett stort motstånd från bland andra kristdemokraterna som ansvarar för dessa frågor i regeringen, blockerar flera viktiga förändringar. Något som inte minst blivit tydligt i den aktuella frågan om tvångssteriliseringar av transpersoner.

I vår kommer frågan om ensamstående kvinnors rätt till insemination att beslutas av riksdagen. Idag åker ensamstående kvinnor till bland annat Danmark för att få hjälp istället eftersom Sverige kräver att kvinnan lever i en relation. Däremot är det tillåtet för ensamstående att adoptera barn. Logiken är omöjlig att förstå.

RFSU har fler förslag som skulle bidra till en modern familjepolitik:

  • Öka tillgången till behandlingar för ofrivilligt barnlösa. Ofrivillig barnlöshet upplevs ofta som en stor personlig tragedi. Huruvida personer får möjlighet till behandling eller inte ska inte vara en fråga om privatekonomiska möjligheter utan samhället bör i rimlig mån tillhandhålla vård för att hjälpa ofrivilligt barnlösa.
  • Harmonisera reglerna kring assisterad befruktning så att vården är likvärdig, över hela landet. Idag skiljer sig möjligheterna till assisterad befruktning åt, beroende på var i landet man bor. I till exempel Västerbotten och Västernorrland får olikkönade par par betala 300 kronor för insemination, medan samkönade par får betala 12 000 kronor per försök.
  • Avskaffa tvångssterilisering av personer som vill genomgå en könskorrigering.
  • Öka möjligheten för samkönade par att adoptera barn. Samkönade par har i många år haft rätt att adoptera, ännu har dock inget samkönat par fått den möjligheten. Här måste ett mer aktivt arbete göras för att påverka barnens ursprungsländer, men även för att öka möjligheterna för inhemsk adoption i Sverige.

Ovan nämnda åtgärder skulle innebära en familjepolitik där alla familjers verklighet respekteras, där fler kan bilda familj på det sätt de önskar och leva tryggt i de familjer de valt. När Göran Hägglund tidigare under hösten utlovade att partiet ska göra ”omtag i familjepolitiken” verkade det lovande. Nu väntar vi på resultatet och att detta omtag innebär att även kristdemokraternas familjepolitik innefattar alla de familjer som finns idag och inte begränsas till familjer som består av mamma, pappa barn.

Kristina Ljungros, förbundsordförande RFSU