Steg tillbaka när p-medel väljs bort
Allt fler unga kvinnor väljer i dag bort preventivmedel. Men frågan om preventivmedel har varit och är alltjämt tätt förknippad med frågan om jämställdhet. Den borde vara lika självklar och aktuell i dag som den var för tidigare generationer, skriver flera debattörer gemensamt.
Tillgången till effektiva preventivmedel är en grundläggande, men ofta förbisedd, förklaring till att vi i Sverige har kommit långt i jämställdhet. Först när kvinnan på 1960-talet genom effektiva preventivmedel själv gavs möjligheten att bestämma om, och när, hon ville ha barn fick kvinnor ur alla samhällsklasser möjlighet till både utbildning och karriär. Tillgången till preventivmedel är fortfarande en viktig fråga som går hand i hand med kampen för kvinnors rättigheter och är något vi måste fortsätta kämpa för – både i Sverige och i världen!
När kvinnor får möjlighet att välja när de ska ha barn blir de friskare, bättre utbildade och får högre inkomster. Dessutom blir deras barn friskare. Trots det har svenska kvinnor otillräckliga kunskaper om olika preventivmetoder och hur effektivt de skyddar mot graviditet. Mer än hälften kan inte nämna en enda positiv hälsoeffekt av preventivmedel.
Allt fler unga kvinnor väljer i dag bort de preventivmedel som finns på marknaden av rädsla för ”hormoner”, biverkningar och en önskan om en mer ”naturlig” livsstil. Andelen kvinnor i Sverige som trots att de inte vill bli gravida inte använder något preventivmedel alls är högre än i andra länder, antalet aborter ökar sedan början av 2000-talet, framför allt i åldersgruppen 20–24 år, och vi har bland de högsta abortsiffrorna i Europa.
Ett liv utan preventivmedel behöver varken vara mer riskfritt eller naturligt än ett liv med effektivt skydd mot graviditet. En graviditet kan, även om den avbryts tidigt, leda till komplikationer som utomkvedshavandeskap, med risk för svårigheter att få barn i framtiden, missfall, högt blodtryck, blodpropp och druvbörd, och andra komplikationer till graviditeten, vilket man sällan talar om. P-piller och andra preventivmetoder har många positiva effekter som minskad mensvärk och endometrios, minskad akne och skydd mot flera olika cancerformer. I själva verket är en graviditet, oönskad eller planerad, alltid mera riskfylld än användning av preventivmedel.
Upprepade larm om biverkningar av preventivmedel sprider oro och rädsla. I såväl traditionella medier som på internet framhävs negativa och sällsynta effekter av preventivmedel, och framför allt av östrogeninnehållande p-piller. De fördelar som effektiva preventivmetoder har diskuteras nästan inte alls. Man propagerar för kvinnans rätt att inte använda preventivmedel och hävdar att kvinnor ska avstå från säkra preventivmetoder. Mindre säkra metoder med sämre skydd mot graviditet och könssjukdomar framställs som fullvärdiga alternativ till de metoder som tillhandahålls genom hälso- och sjukvården. Denna ensidiga preventivmedelsfientliga debatt utgör ett bakslag för kvinnans fri- och rättigheter som tillsammans med det i dag ökande abortmotståndet inte är förenligt med ett jämlikt samhälle.
Kunskapen kan och måste bli bättre! Östrogeninnehållande p-piller är inte det enda alternativet för effektiv och säker prevention. Under de drygt 50 år som gått sedan vårt första p-piller blev tillgängligt för kvinnor har forskning kontinuerligt pågått för att förbättra och utveckla nya metoder inklusive preventivmetoder för män. Bra och aktuell kunskap om olika preventivmetoder finns bland annat på ungdomsmottagningar och inom mödravården.
Studier visar att en ökad förskrivning av långverkande preventivmetoder som p-stav och olika typer av spiral minskar antalet oönskade graviditeter. Många landsting har infört generösa preventivmedelssubventioner för unga och satsar på att öka användningen av långtidsverkande preventivmetoder. Dessa åtgärder har minskat aborttalen i de yngsta åldersgrupperna med upp till hälften. Fler landsting borde på samma sätt främja kvinnors reproduktiva hälsa.
Frågan om preventivmedel har varit och är alltjämt tätt förknippad med frågan om jämställdhet och borde vara lika självklar och aktuell i dag som den var för tidigare generationer. Varje kvinna ska ha bra kunskap om och tillgång till säkra och effektiva preventivmedel så att de får makten och möjligheten att bestämma över sin egen kropp och kunna njuta av sin sexualitet utan en rädsla för att bli oönskat gravid – allt annat är otänkbart drygt 50 år efter att vi fick det första effektiva preventivmedlet!
Mia Ahlberg
barnmorska, fil dr, ordförande för Svenska barnmorskeförbundet
Åke Berggren
mödrahälsovårdsöverläkare, obstetrik och gynekologi
Kristina Gemzell Danielsson
professor och överläkare, obstetrik och gynekologi
Lotti Helström
överläkare, ordförande för Svensk förening för obstetrik och gynekologi
Håkan Jörnehed
landstingsråd för Vänsterpartiet i Stockholms läns landsting
Helena Kopp Kallner
med dr, överläkare, obstetrik och gynekologi
Kristina Ljungros
förbundsordförande för RFSU
Lena Marions
docent och överläkare, obstetrik och gynekologi
Susanne Sjöström
specialistläkare, obstetrik och gynekologi
Barbro Westerholm
adjungerad professor emerita, riksdagsledamot (L)
Pernilla Åberg
specialistläkare, obstetrik och gynekologi