Till sidans huvudinnehåll

Vad handlar "barnmorskemålet" om?

Du har säkert hört talas om "barnmorskemålet", men vad handlar det om egentligen? RFSU förklarar målet och reder ut frågor. Har man till exempel rätt till vårdvägran (så kallad "samvetsfrihet") i svensk sjukvård?

Det har pågått en rättegång i Arbetsdomstolen mellan barnmorskan Ellinor Grimmark och Region Jönköping. Domen kom onsdagen den 12 april 2017. Arbetsdomstolen ogillade barnmorskans krav att vägra utföra aborter. Europadomstolen för mänskliga rättigheter meddelade 2020 att de inte skulle ta upp fallet. Nu (oktober 2021) kommer beskedet att Grimmark även får avslag på sin resningsansökan i Europadomstolen.

RFSU har följt ärendet (samt ett annat "barnmorskemål") och vet att det finns mycket frågor kopplade till rättegångarna. Här försöker vi svara på dem.

Vad handlar målet om?

Barnmorskan Ellinor Grimmark har stämt region Jönköping för att de inte anställt henne som barnmorska och gett henne rätt att vägra moment som hon anser innebär "utsläckande av liv". Bland annat att ge mediciner som leder till abort, sätta kopparspiral och ge dagen efter-piller.

Ellinor Grimmark var anställd som sjuksköterska och läste barnmorskeutbildningen med lön från region Jönköping, eftersom regionen ville satsa på att få fram fler barnmorskor. Inför sin barnmorskeexamen meddelade Grimmark att hon inte kunde tänka sig att utföra abort och att hon ville ha rätt att vårdvägra vissa arbetsmoment i en barnmorsketjänst.

Regionen Jönköping svarade att de inte kunde anställa en barnmorska som inte ville utföra samtliga moment som ingår i tjänsten som barnmorska på deras kliniker och drog in hennes studielön. Regionen anser inte att de har diskriminerat henne och menar att abort ingår i barnmorskans yrkesområde. Hon kan inte erbjudas anställning eller inneha anställning eftersom det ingår i tjänsten att utföra aborter.

Ellinor Grimmark har sedan dess under två år arbetat som sjuksköterska inom Region Jönköping, på kliniker som inte möter abortpatienter. Parallellt med detta har hon jobbat som barnmorska i Norge där barnmorskor har rätt att vårdvägra.

Har vi rätt till vårdvägran (så kallad "samvetsfrihet") i svensk sjukvård?

Nej, det finns ingen rättighet att vårdvägra enligt svensk rätt och juridiskt finns det inget som heter "samvetsfrihet" eller "samvetsfrid". När den svenska abortlagens infördes 1975 valde lagstiftaren att inte skriva in rätt till vårdvägran på grund av samvetsbetänkligheter. I förarbetet till lagen skriver man att verksamheten ska organiseras så att personer som har sådana samvetsbetänkligheter inte ska knytas till abortverksamheten, av omsorg till kvinnan och hennes rätt att inte möta sådan personal.
Källa: Förarbetet för abortlagen, sida 76-77.

Det finns enligt Europakonventionen för mänskliga rättigheter en rättighet att ha en religion och att ha ett samvete. En stat får dock inskränka rätten att utöva religion eller samvete, om det anses nödvändigt för att värna andra viktiga intressen. Här har länder en förhållandevis bred bedömningsmarginal. Sverige har vägt den enskildes rätt till samvete mot en fungerande och patientsäker hälso- och sjukvård utifrån den rättighetslagstiftning abortlagen är.

Vad tycker RFSU?

RFSU anser att det klart och tydligt framgår i en barnmorskas kompetensbeskrivning att abort ingår som en central del. Barnmorskor har hela den reproduktiva hälsan som område och då ingår abort som en självklar del. Vården måste organiseras utifrån den abortsökandes perspektiv, inte personalens. Det perspektivet är tydligt i patientsäkerhetslagen.

Socialstyrelsens uppföljning och utvärderingsdokument "Medicinska aborter, fördelning av arbetsuppgifter – praxis och regelverk" från 2008 förtydligar ansvar och arbetsfördelning vid medicinsk abort och tydliggör barnmorskans roll utöver det som är stadgat i abortlagen. 

Vad är barnmorskans argument för att vinna målet?

Ellinor Grimmark och hennes jurister fokuserar på att individer enligt Europakonventionen för mänskliga rättigheter har rätt till åsiktsfrihet, religionsfrihet, samvetsfrihet och rätt till att inte bli diskriminerad – och att man med hänvisning till den samvetsfriheten inte ska tvingas medverka till åtgärder som innebär en abort. Ellinor Grimmark menar alltså att hon av samvetsskäl inte kan till exempel medverka vid kirurgiska aborter, dela ut tabletter för att starta en medicinsk abort, sätta kopparspiral eller dela ut dagen efter-piller.

Juristen Ruth Nordström från Scandinavian Human Rights Lawyers, som även är VD för antiabort-organisationen Provita, är ett av Grimmarks ombud. Hon hävdar att region Jönköping har kränkt barnmorskans mänskliga rättigheter och religions- och samvetsfrihet när hon nekats anställning.

Handlar målet verkligen om den enskilda barnmorskans arbetstvist eller är det en större fråga som drivs?

Enligt RFSU handlar målet snarare om en ny strategi från abortmotståndare. Man har försökt att driva igenom frågan om vårdvägran politiskt och begränsa abort genom "samvetsfrihet" för vårdpersonal, vilket inte har lyckats. Frågan har varit uppe ett antal gånger i riksdagen till exempel. Abortmotståndare har även insett att deras tidigare metoder inte har fungerat. Till exempel att hålla upp plakat med blodiga foster. Det har helt enkelt inte påverkat politiken i deras riktning. De har inte lyckats att minska tillgången och rättigheten till abort. Nu har man i stället riktat in sig på att driva lokala fall som juridiska processer.

Det är bevisat att Ellinor Grimmarks rättsfall subventioneras av den internationella organisationen Alliance Defending Freedom (ADF) som bidragit med både skriftligt material och ekonomiskt stöd till barnmorskan och hennes jurister. ADF har som uttrycklig strategi att verka i det dolda för att driva frågor om bland annat samvetsfrihet för att försvåra för aborter. ADF vill totalförbjuda aborter. Om denna koppling har SR Ekots gjort en granskning.

Det finns flera parallella fall med barnmorskor som stämt regioner/landsting för att de nekas anställning, där fallen drivs av samma jurister, som alltså finansieras och stöds av ADF. Samtliga juristers uttryckliga mål är att driva målet i Europadomstolen.

Vad skulle en vinst för barnmorskan få för konsekvenser?

En öppning för samvetsklausuler/samvetsfrihet i Sverige skulle i förlängningen riskera att minska tillgängligheten och kvaliteten i abortvården. Det ser vi i andra länder som tillämpar samvetsfrihet vid abortvård, till exempel Italien och Polen. Frågan om samvetsfrihet har prövats flera gånger i riksdagen och det finns ett brett stöd både för nuvarande abortlagstiftning och för att samvetsfrihet inte ska införas i Sverige.

Ett land kan göra inskränkningar i rätten att utöva sin åsikt, religion eller samvetsfrihet, om det krockar med ett annan viktigt intresse för samhället och den inskränkningen har stöd i lagen. Och i de här fallen är rätten till tillgänglig och patientsäker abortvård överordnad detta. Den svenska abortlagen innehåller inte en möjlighet till vårdvägran och patientlagen och patiensäkerhetslagen innebär att patienten ska vara i fokus för vården, inte personalen. RFSU menar att detta inte kan ruckas på utan konsekvenser.

Ingen ska tvingas att delta vid abortingrepp, men en person som inte kan tänka sig att utföra abort ska inte utbilda sig till ett yrke i vilket abort är en central del, och ska inte kunna vårdvägra på en klinik som erbjuder abort till patienter.

Sannolikt kommer Ellinor Grimmarks talan inte att vinna gehör i Arbetsdomstolen, i allafall inte avseende den del som rör vårdvägran. Och då kommer fallet garanterat att överklagas av Grimmark och hennes jurister till Europadomstolen som då ska bedöma om den svenska lagstiftningen till fullo ger skydd till de mänskliga rättigheter i artikel 9. Alltså rätten att utöva sin religion och ha ett samvete och hur långt den rätten sträcker sig och statens rätt till att göra inskränkningar av artikel 9 samt även artikel 10 och artikel 14 EKMR.

Det finns även ett annat fall som drivs i svenska rättssystemet som berör barnmorskan Linda Steen. Det finns mycket likheter i ärendena, men vi har i den här texten framför allt utgått ifrån ärendet mellan Grimmark och Region Jönköping.

Vad är det barnmorskorna inte vill göra och varför?

Barnmorskorna som driver dessa rättsfall uppger att de av samvetsskäl och religiösa skäl inte kan medverka vid ingrepp som syftar till att framkalla abort och avsluta graviditet. De vill inte ge adekvat information om preventivmedel eller abort. Barnmorskorna vill inte dela ut dagen efter-piller, de vill inte dela ut medicin vid medicinsk abort och övervaka att kvinnan tar medicinen på plats och de vill inte delta vid kirurgiska aborter.

De uppger att de kan möta abortsökande patienter och även ge övrig vård och omvårdnad i samband med aborter.

RFSU menar att barnmorskorna helt enkelt vårdvägrar till en central del av sin arbetsbeskrivning som barnmorska. En barnmorska som inte kan ge en allsidig information om abort och preventivmedel ska inte möta abortpatienter, som ofta befinner sig i en utsatt situation. Även om sena aborter inte utförs lika ofta som förlossningar, måste man som barnmorska utifrån patienternas behov delta i vård som patienter har rätt till enligt lag. En arbetsuppgift kan vara en central del även om det inte inträffar lika ofta som andra arbetsuppgifter. De arbetsuppgifter som de aktuella barnmorskorna uppger att de kan sköta, till exempel duscha en patient eller ge mat, är av sådan karaktär att de ofta utförs av undersköterskor, inte barnmorskor. Landstingen och regionerna har behov av att anställa personal som kan och vill utföra de uppgifter som ankommer på den personalkategorin.

Vad innebär kopparspiral?

En kopparspiral förhindrar ägg från att fästa i livmodern. Den är hormonfri och kan användas både som akut preventivmedel och som långsiktigt alternativ. Barnmorskorna i målen vill inte sätta kopparspiral eftersom de anser att livet uppstår vid befruktningen och att det är en typ av abort att förhindra ägget från att fästa. Barnmorskorna vill inte heller ge information eller adekvat rådgivning om denna preventionsmetod.

Vad innebär dagen efter-piller?

Dagen efter-piller påverkar ägglossningen genom att den förskjuts eller uteblir, och därigenom minskar pillret risken att bli ofrivilligt gravid. Det är oklart varför barnmorskorna inte kan tänka sig att dela ut dagen efter-piller.

Den här artikeln är skriven i oktober 2017, men uppdaterades den 28 oktober 2021.