Betänkandet Värdigt liv i äldreomsorgen - SOU 2008:51
RFSU:s yttrande.
Inledning
RFSU är en organisation som allt sedan starten 1933 haft en bred sexualpolitisk ansats. Vår utgångspunkt är att varje människa själv bör få välja hur den vill leva sitt liv, och med vem eller vilka. Var och en har rätt att välja om, när, hur och med vem eller vilka man vill ha sexuella relationer, så länge ingen tar skada. Alla människor ska ges förutsättningar att göra sina val i så stor frihet som möjligt.
Behovet av närhet, kärlek och sex finns hela livet. Men det finns många fördomsfulla föreställningar kring äldres sexualitet och den är tabu på många håll i samhället. RFSU verkar för att varje människa under hela livet ska kunna njuta av sin sexualitet på det sätt som var och en önskar. Sexualiteten har för många en stor betydelse för välbefinnandet även under de senare åren i livet. Många lever sexuellt tillfreds; andra förlorar lust, förmåga eller tillfälle till sex, då det händer att äldre människors behov av närhet, integritet och sex förbises inom äldreomsorgen.
Forskning visar att allt fler människor är sexuellt aktiva även när de är äldre. På sjuttiotalet hade 36 procent av de 70-åriga gifta kvinnorna fortfarande samlag, motsvarande siffra för ensamstående var två procent. Bland 85-åringarna var siffrorna tio respektive noll procent.
Drygt trettio år senare var 59 procent av de gifta 70-åriga kvinnorna sexuellt aktiva och 12 procent av 85-åringarna. Bland de ogifta och icke sammanboende kvinnorna hade 13 procent av 70-åringarna sex mot 0,8 procent av 85-åringarna.
I båda undersökningarna hade de tillfrågade männen sex i lite större utsträckning än kvinnorna, men med tiden har kvinnorna närmat sig männen. Sexualitet är en stor och viktig del av människors upplevelse av välbefinnande. Trots det är detta en aspekt som inte nämns över huvud taget i utredningen vilket RFSU finner anmärkningsvärt.
Värdighetsgarantier och Nationell värdegrund
RFSU välkomnar utredningens förslag att lokala värdighetsgarantier ska införas i äldreomsorgen och att dessa ska tillämpas av både kommunala och privata utförare. Det finns dock en risk, menar vi, att detta endast blir en garanti som aldrig inlemmas i verksamheten utan endast förblir formuleringar i ett dokument. Vi vill därför betona att det är oerhört viktigt att det utformas riktlinjer för hur verkställandet av värdighetsgarantin och den nationella värdegrunden kan utvärderas. Av denna anledning ställer vi oss även positiva till utredningens förslag att i socialtjänstlagen införa en skrivning om att Socialnämnden årligen ska offentliggöra hur nämnden utvecklat och säkrat kvalitén i äldreomsorgen utifrån värdegrunden.
Att utredningen beskriver utgångspunkten för värdegrunden som en möjlighet för äldre att så långt det är möjligt kunna leva utifrån sin identitet och personlighet tycker vi är glädjande. Däremot saknar vi ett resonemang om alla diskrimineringslagens grunder och beklagar att direktiven enbart har gett utredningen i uppdrag att fokusera på kön samt kulturell och etnisk bakgrund. Enligt RFSU borde naturligtvis även religion, funktionshinder, sexuell läggning, ålder och könsidentitet/könsuttryck också beaktats. Därför vill vi påpeka att dessa bör beaktas då nationella bedömningskriterier utifrån värdegrunden formuleras.
RFSU tillstyrker även utredningens förslag på en ny bestämmelse om att en nationell värdegrund införs i socialtjänstlagen och att denna ska genomsyra all verksamhet på kommunal- och landstingsnivå. Vi tillstyrker därmed den föreslagna skrivningen i socialtjänstlagen att ”… den äldre får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande”. Till ett värdigt liv, skriver utredningen, ”hör integritet såsom rätt till ett privatliv och kroppslig integritet, möjlighet att upprätthålla självbestämmande, individanpassning och delaktighet… Till välbefinnande hör att den äldre känner trygghet och meningsfullhet.” RFSU saknar som sagt här en diskussion kring kön och sexualitet men tolkar skrivningen som att ingen människa ska diskrimineras utifrån sexualitet eller kön, liksom att äldre människor även då de är beroende av äldreomsorgen ska kunna fortsätta ett liv där sexualiteten är närvarande. Vi skulle dock vilja att detta förtydligas i texten.
I detta sammanhang vill RFSU lyfta hbt-personers behov, då dessa inte heller finns omnämna i utredningen. Det finns äldre homo- och bisexuella samt transpersoner som hemlighållit sin sexualitet/identitet hela livet. När de blir beroende av vård och service kan rädslan för ett avslöjande väckas och ge upphov till oro och onödigt lidande. Ingen ska behöva dölja en så stor del av sig själv som sexualiteten/identiteten utgör men det finns många äldre hbt-personer som upplever att de blir kränkta, osynliggjorda och missuppfattade inom äldrevården vilket visar på ett stort behov av utbildning hos vårdpersonalen. Personal som är välutbildad på detta område kan istället öppna upp för samtal kring sexualitet/identitet och få äldre personer att uppleva glädje och stolthet inför sig själva och sin sexualitet/identitet. RFSU välkomnar därför utredningens förslag om att på olika sätt, bland annat genom utbildning och framtagande av handledningsmaterial, säkerställa värdegrundskompetensen hos vårdgivarna så att denna verkligen tillämpas i verksamheterna, RFSU ser annars en uppenbar risk att tanken med värdegrundsarbetet faller helt. Vi vill särskilt betona att utbildningen och handledningsmaterialet omfattar hela området sexualitet, så som kunskap om hbt-personer, lust och olust, behov, hjälpmedel, metoder att samtala om sexualitet etc.
Definitionen av närstående
RFSU tillstyrker utredningens förslag till definition av närstående, dvs att det avser den som man själv uppfattar som närstående. I definitionen av närstående beskrivs vem som avses i fallande ordning där make eller maka kommer först. Längst ner på skalan kommer vän eller bekant. I detta sammanhang är det särskilt viktigt att ha i åtanke att inte alla hbt-personer är öppna för sin omgivning. En person som av den äldre definieras som en vän kan vara livskamraten varför en särskild lyhördhet är nödvändig i detta sammanhang, liksom annan hbt-kompentens t ex att personalen inte automatiskt förutsätter att alla är heterosexuella, att de talar om partner istället för make/maka och inte reagerar negativt om klienten kommer ut som homosexuell.
Särskilda behov och forskning
Det är viktigt att samhället förstår att också äldre kan ha olika sexuella erfarenheter och behov. RFSU vill därför även se satsningar på forskning kring sexualitetens betydelse under ålderdomen. RFSU arbetar också för att äldre, både kvinnor och män, ska ges möjlighet att uttrycka sin sexualitet, till exempel genom att samhället via högkostnadsskyddet subventionerar sexuella hjälpmedel och läkemedel. Det är också ett faktum att andelen äldre kvinnor ökar i Sverige vilket gör frågan särskilt intressant ur ett köns- och jämställdhetsperspektiv. Äldres ökade sexuella aktiviteter har sannolikt med samhällsförändringar att göra liksom med att allt fler har bättre hälsa längre upp i åldern och därmed större möjlighet att vara sexuellt aktiva. Könsrollsmönster, sexualsyn och levnadsvanor ändras genom tiderna och påverkas av rådande samhällsstruktur. Flera äldre kvinnor lever i dag tillsammans med en partner än för 30 år sedan, det är mera accepterat att kvinnor som blivit änkor bejakar sin lust och sexualitet och människor söker sig till RFSU-kliniken ända upp i 90-årsåldern, vilket är viktigt att ha i åtanke på till exempel äldreboenden. Äldre är också allt mer aktiva på Internet och använder nätet bland annat för att leta efter partners och köpa sexprodukter.
RFSU vill därför att även sexualitet beaktas då arbetet med värdighetsgarantierna och den nationella värdegrunden påbörjas, samt att vårdgivare utbildas i frågor kring sexualitet och jämställdhet så att de bättre kan möta äldre och deras behov och säkerställa goda levnadsvillkor även hos den äldre befolkningen.