RFSU:s remissyttrande av betänkandet “Mål och myndighet – en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken” (SOU 2015:86).

Inledning

RFSU tackar för att ha fått möjligheten att lämna kommentarer över rubricerat betänkande. RFSU är en partipolitiskt och religiöst obunden folkrörelse med uppgift att sprida en positiv, bejakande och öppen syn på samlevnads- och sexualfrågor. Vi arbetar med utgångspunkt i sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) för ett jämlikt och jämställt samhälle där sexualitet är en källa till glädje och njutning i människors liv.

Hälsa är en grundläggande mänsklig rättighet som är nödvändig för utövandet av alla mänskliga rättigheter. Sexuell och reproduktiv hälsa är viktiga och nödvändiga delar i rätten till fysisk och mental hälsa. Sexuell och reproduktiv hälsa kan varken uppnås eller skyddas utan sexuella eller reproduktiva rättigheter. Sexuell och reproduktiv hälsa är mer än frånvaro av sjukdom.

Reproduktiva rättigheter innebär rätten att fritt bestämma om en vill bli förälder och därmed antalet barn och tidrymden mellan havandeskapen samt att få tillgång till upplysning och utbildning, liksom till de medel som behövs för att kunna utöva denna rätt.

Sexuella rättigheter omfattar mer än bara hälsofrågor. Sexuella rättigheter garanterar var och ens åtnjutande och uttryck för sin sexualitet fritt från tvång, diskriminering och våld. De sexuella rättigheterna bidrar till att förverkliga principer om frihet, jämlikhet, jämställdhet, självbestämmande och värdighet.

Sammanfattning

RFSU välkomnar utredningens uppdrag att analysera jämställdhetspolitiken de senaste åren samt dess förslag till kommande jämställdhetspolitik. Vi ser särskilt glädjande på att jämställd hälsa lyfts fram som ett förslag till ny målsättning i jämställdhetspolitiken, en central fråga i arbetet för jämställdhet men som hittills saknats som ett eget målområde.

Vi ser även glädjande på att utredningen nämner ett intersektionellt perspektiv och ser det som en förutsättning för genomförandet av jämställdhetspolitiken, men beklagar samtidigt att det inte genomsyrar bland annat kapitlet med våld i nära relationer som istället benämns mäns våld mot kvinnor.

Vi gläds åt de framgångar som har skett inom arbetet med jämställdhet, men kan i likhet med utredningen konstatera att mycket arbete återstår. RFSU kommer dock att avgränsa sig i sitt remissvar till att i huvudsak  svara på områden som är relevanta för oss i vårt arbete med sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR), då främst kapitel 7 (Mäns våld mot kvinnor) samt kapitel 8 (Hälsa).

Kap. 7 Mäns våld mot kvinnor

Inledningsvis vill vi beklaga att utredningen väljer att i princip bara beskriva mäns våld mot kvinnor. RFSU anser att mäns våld mot kvinnor är för snävt synsätt och att våld mot pojkar (förutom hedersrelaterat våld och förtryck), män och mot transpersoner också borde ha inbegripits. Genusbaserat våld är inte enbart en fråga om män som utövar våld mot kvinnor, utan våld finns även inom samkönade relationer och det finns kvinnor som utövar våld mot män. Det finns därmed  stor risk att behovet av insatser som riktar sig mot andra grupper än de som innefattas i begreppet mäns våld mot kvinnor inte uppmärksammas eller prioriteras och dessa grupper blir därmed än mer osynliggjorda och riskerar en större utsatthet.

RFSU menar att våld i nära relationer är ett uttryck för den maktordning som råder mellan kvinnor och män samt att det är ett medel för att upprätthålla den. För att kunna förstå och förhindra våld är det generellt av vikt att ha kunskap om förövarna. Enligt Nationellt Centrum för Kvinnofrid (NCK) är ett sätt att skapa förståelse för vad som skapar våldshandlingar att kombinera en analys av maskulinitetsnormer, relationsproblematik och individualpolitiska förklaringsmodeller.

Övriga perspektiv RFSU saknar i kapitlet om mäns våld mot kvinnor är personer med funktionsvariationer som utsätts för våld, ett område det behövs mer forskning och bättre beredskap för att förhindra och lindra våld. Både Brå och Handikappförbunden har tagit fram material på området, men materialet behöver uppdateras och behöver på ett bättre och bredare sätt ingå i en nationell strategi.

Äldre personer utgör en stor del av vår befolkning. Tyvärr missas ofta det preventiva och våldsförebyggande för denna grupp, oavsett var de bor eller vårdas samt relationsstatus till den som utsätter de för våldet. Få inom denna grupp vågar eller har möjlighet att anmäla det våld de blivit utsatta för. Dessutom blir det ett multiperspektiv för äldre då sjukdom, funktionsvariation, medicinering m.m. kan vara både grund och orsak till våld.

Vi uppmanar därför att regeringen särskilt uppmärksammar hbt-personer, äldre och personer med funktionsvariationer samt tar fram handlingsplaner som inbegriper detta.

Utredningen pekar på att våldet mot unga i inte har fått lika stor uppmärksamhet i Sverige som i exempelvis Storbritannien och USA, något som även vi beklagar. Med anledning av utvecklingen på och användandet av olika digitala kanaler ser vi fram emot att Utredningen om ett modernt och stärkt straffrättsligt skydd för den personliga integriteten (Dir 2014:74) presenteras i början av 2016. En utredning som vi tror kommer att öka kunskapen om och åtgärderna mot hot, våld och kränkande åtgärder mot bl.a. gruppen unga och unga vuxna relaterade till mobil- och internetanvändning.

Främjande och förebyggande arbete - involvera män

RFSU arbetar mycket med ett förebyggande perspektiv, inte minst i förskolan och skolan. Att arbeta våldsförebyggande innebär även att involvera män och pojkar för att arbeta med frågor om maskulinitetsnormer.

Män och pojkar måste involveras inom samtliga delar (skola, arbetsplats, föreningar etc.) av det förebyggande arbetet - oavsett vem våldet riktar sig mot. Att involvera män och pojkar bör även inkludera våldsutsatta män. Män måste också få tillgång till och förståelse för det dom har blivit utsatta för hos socialtjänst, rättsinstanser och vårdinstanser. Telefonrådgivning, samtalsbehandling, skyddade boenden och juridiskt stöd är några exempel på behov som även finns hos våldsutsatta män.

Insatser i förskola och skola

Skolan spelar en viktig roll i det preventiva arbetet, inte minst genom sex- och samlevnadsundervisningen. Lärare måste ges verktyg för att kunna diskutera frågor om normer kring könsroller, våld, sexuellt samtycke och gränssättning. Det är ytterst rektorns ansvar att lärarna ges fortbildning i dessa frågor och att frågorna hanteras när de dyker upp och inte en gång per år under en temavecka. Även förskolan har en viktig uppgift i att arbeta med genusfrågor. För att kvalitétssäkra insatserna i skolan bör sex- och samlevnadsundervisningen utvärderas regelbundet. Sex- och samlevnadsundervisningen bör även bli en obligatoriskt del i samtliga lärarutbildningar.

Barn och ungdomar på HVB-hem är dessvärre en bortglömd grupp i fråga om sex- och samlevnadsundervisning, ofta saknas den helt eller är  undermålig. Olika sexualvanestudier, men även Skolinspektionen, visar att unga som befinner sig i en socialt utsatt position är extra sårbara när det gäller sexualitet. Barn och unga som placeras på HVB-hem har svårare än andra att värna sin integritet, sin kropp och sin sexualitet. RFSU har länge krävt att blivande socionomer, jurister och lärare måste få kunskap om sexualitet och genus då de på olika sätt kommer att hantera dessa frågor i sina yrkesroller. Rutiner saknas också för hur personalen på HVB-hem ska agera om sexuella övergrepp inträffar.

Migranter och sex- och samlevnadsundervisning

Under den senaste tiden har Sverige tagit emot ett stort antal migranter. Av de ensamkommande ungdomar är den allra största majoriteten ensamkommande killar. Många av de ensamkommande ungdomarna är i övre tonåren (16-17 år) och är alltså i gymnasieåldern. Många har varit på flykt under flera år, andra har levt i  krig eller som flyktingar, eller marginaliserade på andra sätt, innan de kom till Sverige.

Behovet av kunskaper om sexuell hälsa och sexuella rättigheter är stort – allt från kunskap om exempelvis könssjukdomar och kondomer till aborträtt, jämställdhet, lagstiftning och hbtq-rättigheter. Det gäller att kunna ge denna kunskap medan de ensamkommande flykting- ungdomarna fortfarande går i skolan och omfattas av skolplikt. Sexualundervisning bör därför införas som en del av språkintroduktionen samt att Skolverket ges i uppdrag att säkerställa att ensamkommande får kunskap om sexualitet och relationer, på samma sätt som alla unga får inom det svenska skolsystemet.

Män utsatta för övergrepp

RFSU arbetar även med män som utsatts för sexuella övergrepp, en ofta bortglömd grupp.  Förutom RFSU:s klinikens särskilda satsning för att ta emot män utsatta för sexuella övergrepp har vi även granskat landstingens beredskap för att ta emot män utsatta för övergrepp. En granskning som visade att vården inte klarar att ta hand om män som utsätts för sexuella övergrepp. Vi vill peka på vikten av att vården behöver kunskap om alla som utsätts för sexuella övergrepp och att det måste finnas dokumenterade rutiner för omhändertagandet, oavsett vem som söker vård. RFSU menar även att frågor om sexualitet ska ingå i  alla människovårdande utbildningar.

För att kunna förebygga en del av det sexuella våldet menar RFSU att PrevenTells verksamhet, som riktar sig till att nå personer som är benägna att begå sexuella övergrepp, måste bli permanent.

Hedersrelaterat våld och förtryck

RFSU välkomnar att hedersrelaterat förtryck och våld lyfts fram som en uttalad problematik som hänger samman med bland annat mäns våld mot kvinnor och som en konsekvens av ett ojämställt samhälle. I utredningens skrivningar i samband med delmål fyra om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra, i vilket hedersrelaterat förtryck och våld är en del av det som ska bekämpas, är fokus på enskilda män som gärningsmän. RFSU vill tydliggöra att hedersrelaterat förtryck och våld har sin grund i ett patriarkalt system men att våldet utövas av både män och kvinnor i den utsattes närhet, och att våldet ofta är kollektivt accepterat.  Hedersrelaterat förtryck och våld innebär att individer inte äger rätten till sin kropp och sexualitet, och inte kan styra över sin sexuella eller reproduktiva hälsa och rättigheter, vilket RFSU ser allvarligt på.

RFSU välkomnar en nationell samordning kring hedersrelaterat förtryck och våld som permanentas. Det är av vikt att hedersrelaterat förtryck och våld även fortsättningsvis lyfts som en egen fråga.

RFSU anser, i likhet med utredningen, att det är ett stort problem att det saknas statistik avseende hedersrelaterat förtryck och våld. RFSU ser gärna krafttag på området då avsaknaden av en enhetlig statistik utgör en allvarlig brist i samhället. Utredningen lyfter fram brist på enhetlig definition på området som en stor anledning till avsaknad av statistik. RFSU menar att det idag finns vedertagna definitioner, dels en nationell och en internationell. RFSU ser gärna att ett särskilt uppdrag ges för att bryta ned den nationella definitionen som regeringen tidigare tagit fram, till konkreta och mätbara frågor och mätinstrument. RFSU anser att det är nödvändigt från statens sida att skapa förutsättningar för en nationell kartläggning, för att ta vid där Gift mot sin vilja från 2009 avslutade då de uppskattningar som finns indikerar att det är långt över 100 000 personer som idag lever i en hederskontext i Sverige idag.

Det saknas idag möjlighet i polisens system för att flagga för att ett misstänkt brott kan ha hedersmotiv. RFSU anser att det skulle vara en potentiell möjlighet för att få mer statistik på området.

RFSU välkomnar att utredningen lyfter fram rättsväsendet som en viktig aktör för att uppnå det jämställdhetspolitiska delmålet fyra. RFSU ser positivt på att kunna ge vissa myndigheter både generella uppdrag kring jämställdhetsintegrering och specifika uppdrag knutna till att de jämställdhetspolitiska delmålen ska uppnås. Rättsväsendet spelar en viktig roll avseende både statistik och lagföring av brott som innehåller hedersrelaterat förtryck och våld.

Samtidigt menar RFSU att man inte ska sätta alltför stor tilltro till straffrätten som ensam lösning till problematiken kring att få gärningsmän fällda. Lösningen vid rättstillämpningen ligger inte i primärt i juridiken som sådan utan i kunskap om normer och värderingar, kunskapen gärningsmännens potentiella motiv, systematiken kring hederssystemet och brottsoffrens reaktioner m.m. Det krävs omfattande kunskapshöjande insatser för att ärenden med hedersrelaterad brottslighet ska hanteras adekvat. Det behövs mer kunskap inom alla delar av rättsväsendet, och särskilt viktigt är det att polisens utredningar tar sikte på att säkerställa bevisning och genomföra förhör med rätt personer, och troligen en utökad personkrets.

I maj 2014 infördes flera straffrättsbestämmelser avseende hedersrelaterad problematik, bl.a. äktenskapstvång och förbud mot att lura någon till äktenskapsresa. Vidare togs även dispensmöjligheterna bort för barn att gifta sig i Sverige. Det som kan konstateras är att ingen ännu är dömd för brotten, trots många anmälningar. Utifrån de fall som finns kan betonas vikten av bättre förundersökningar hos polisen.

Många gifta barn som kommer till Sverige, och är gravida och/eller har små barn. Fastän det inför införandet av undantaget uttalats att sådana omständigheter inte skulle kunna läggas till grund för ett erkännande, ser det i praktiken ut att fungera just så. Risken som då påtalades, och som Sverige nu ser konsekvenser av, är att de flickor som gifts bort inför en flykt till Sverige även tvingas bli gravida. Många barn som uppger att de är gifta blir även samplacerade med sin vuxna make, särskilt i de fall där det finns gemensamma små barn. Vad gäller barnäktenskap är det allvarligt att det fortfarande finns möjlighet till undantag. RFSU vill se ett totalförbud mot att erkänna utländska barnäktenskap och önskar att det görs en översyn av hur lagen har fungerat i praktiken.

RFSU ser positivt på att könsstympning särskilt tas upp i utredningen. RFSU:s ståndpunkt är att könsstympning inte under några omständigheter ska vara tillåtet och att samhället behöver kraftsamla för att förebygga fler övergrepp och samtidigt möjliggöra för stöd till de som redan drabbats. Lag (1982:316) med förbud mot könsstympning av kvinnor,  kan inte anses ha fått tillräckliga effekter med sina två domar sedan införandet. RFSU efterfrågar därför kunskapshöjande insatser, fler specialistmottagningar som kan bemöta könsstympade på ett adekvat vis och ge rätt insatser, fler fokuserade insatser på den oskuldsnorm som är en viktig faktor vid könsstympningen samt resurser till rättsväsendet behövs för att möjliggöra en prioritering av området. Även om det finns en nationell stödtelefon via Länsstyrelsen Östergötland är det inte bra att det saknas tillförlitlig statistik över antalet misstänkta fall av kvinnlig könsstympning.

Kapitel 8 Hälsa

Som tidigare nämnts ser RFSU mycket positivt på att utredningen väljer att föreslå ett nytt målområde - Jämställd hälsa, vård och omsorg. Hälsofrågor är centrala i arbetet med jämställdhet och som utredningen påpekar innebär frånvaron av hälsa som ett jämställdhetspolitiskt mål att det saknas indikatorer för att mäta utvecklingen på det sätt som genomförs för övriga jämställdhetspolitiska mål. RFSU stödjer därför utredningens förslag om ett nytt jämställdhetspolitiskt mål.

En ojämställd tillgång till vård och omsorg påverkar människors makt och möjlighet att forma samhället och sina egna liv.  Precis som utredningen påpekar upplever kvinnor överlag sämre hälsa än vad män gör och RFSU ser glädjande på att utredningen även lyfter fram ett intersektionellt perspektiv på hälsoområdet. RFSU vill än en gång lyfta fram vikten av ett normkritiskt arbete och instämmer i utredningens slutsats om att könsstereotypa normer och förväntningar påverkar hälsan och bemötandet i vården. Rådande stereotypa maskulinitetsideal drabbar både män och kvinnor.

Maskulinitetsnormer leder till att män riskerar att söka vård i ett senare skede, men även att vårdinrättningar inte tenderar att se män och pojkar som mottagare av vård. Vad gäller frågor om sexuell hälsa så tar tjejer och kvinnor ofta det preventiva ansvaret, det är därför centralt att öka insatserna för att nå killar och män i ett tidigare stadie. För tjejer och kvinnor finns fler vårdkontakter inom området sexuell och reproduktiv hälsa, till exempel i form av ungdomsmottagningar, barnmorskemottagningar, vid cellprovtagning och mammografi och för den som blir gravid sker kontakter med mödravården.

Tyvärr är andelen killar som besöker ungdomsmottagningar låg vilket  sedan återspeglas i att män tenderar att söka vård alltför sent. RFSU vill därför att varje landsting har tvärprofessionella sexolog- och andrologimottagningar för att bl.a. kunna möta de särskilda behov som män har och för en bättre kontakt kring frågor som rör sexuell och reproduktiv hälsa. Vi vill även att samtliga unga erbjuds HPV-vaccin.

Vi instämmer i utredningens kritik att insatser som genomförs inom hälsoområdet ofta riktas brett till hela befolkningen och är generella istället för att ta hänsyn till t.ex. ålder, funktionsvariation, ursprung, religion, klass, könsuttryck, könsidentitet och sexuell läggning. Som utredningen skriver försvårar det möjligheterna att förstå eventuella skillnader samt vad man kan göra åt det.

Som ett exempel är unga hbtq-personers hälsa sämre än andra ungas. Enligt MUCF är unga hbtq-personer mer utsatta för diskriminering, hot och våld än andra unga och mår därför sämre. Var femte ung homo- och bisexuell person har angett att de utsatts för fysiskt våld av en närstående. För att komma tillrätta med unga hbtq-personers ohälsa måste specifika insatser till.

RFSU gläds åt att utredningen uppmärksammar hälsotillstånden hos transpersoner samt hos hbtq-personer och vi välkomnar riktade insatser inom detta område.

De regionala skillnader som beskrivs inom förlossningsvården är oacceptabla. Förlossningsvården har på olika platser i landet  varit underfinansierad och barnmorskor beskriver situationer där de inte kan garantera en trygg och säker vård. Blivande föräldrar måste kunna få tillgång till en bra och säker förlossningsvård vart man än bor i landet.

Tillgången till preventivmedel är en jämlik hälsofråga som RFSU lyfter med återkommande mellanrum. Subventionerade preventivmedel har visat sig ge resultat i form av färre aborter. Dock är det endast fyra av landets 21 landsting som fullt ut subventionerar preventivmedel för unga till och med 25 års ålder. Dessutom skiljer det sig åt hur många olika preparat som subventioneras. Sammantaget får det inte bara bli den som har råd eller tur att bo i rätt landsting som kan skydda sig mot oönskade graviditeter eller mot könssjukdomar.

Ungdomsmottagningar har en mycket viktig funktion för ungdomars sexuella och reproduktiva hälsa och i arbetet med jämställdhet. Inte sällan tar tjejer ett större ansvar vad gäller frågor om sexuell hälsa och preventivmedel. Att nå fler killar i samtal om sexuell hälsa är därför en nyckel i arbetet med jämställdhet och här har ungdomsmottagningarna en nyckelroll. Ungdomsmottagningar måste därför få resurser för sitt utåtriktade arbetet samt för riktade insatser för att nå killar i större utsträckning. Dessvärre stänger en fjärdedel av dessa under sommaren och hälften begränsar öppettiderna under denna tid. Som ett resultat av det riskerar många ungdomar att sakna en vuxenkontakt i frågor om de är oroliga för att ha blivit gravida, har det jobbigt hemma eller har funderingar kring sex. RFSU vill att ungdomsmottagningarnas verksamheter ska regleras nationellt för att säkra kvalitet, resurser och jämlikhet i hela landet.

RFSU vill även poängtera att slutsatserna från denna utredning även bör beaktas av kommissionen för jämlik hälsa.

Jämställdhetsmyndighet

Utredningen föreslår att en jämställdhetsmyndighet inrättas. RFSU stödjer detta förslag, förutsatt att myndighetens uppdrag och innehåll tydliggörs samt tilldelas adekvata resurser. Centralt är att myndigheten ges ett tydligt mandat, inte minst i samordning med andra myndigheter så att jämställdhetsarbetet inte begränsas till endast en myndighet. Precis som utredningen pekar på är jämställdhet inte enbart en fråga bara för myndigheter utan många olika aktörer måste involveras i jämställdhetsarbetet.

Med vänliga hälsningar

Kristina Ljungros

Förbundsordförande, RFSU