sexualupplysning Georgien
Ungdomar på universitetet i Tbilisi får sexualupplysning av Hera XXI i form av ett miniquiz. "Vilket preventivmedel skyddar mot könssjukdomar?" står det på lappen.

I Georgien heter sexualupplysning "hälsosam livsstil"

I Georgien får ordet sex inte användas i läroplanen. Istället kallas sexualundervisning för “hälsosam livsstil”. Sakta men säkert lyckas RFSU:s samarbetspartners ändå förändra, så att alla unga får den information om sex och relationer som de har rätt till.

RFSU har arbetat med partners i Georgien sedan 2010. Till en början handlade det mest om att stärka de enskilda organisationernas kapacitet, numera ligger fokus på SRHR-resultat på en övergripande landsnivå.
– Vi är inte bara givare utan också partners i globalt och nationellt påverkansarbete. Tidigare jobbade vi till exempel med att stötta kliniskt arbete, men idag vill vi inte att våra partner ska täppa till det glapp som staten är skyldig att fylla, säger Anastasia Lundqvist, programansvarig på RFSU:s förbundskansli.

En av de organisationer RFSU arbetat längst med i Georgien är Tanadgoma. Nino Tsereteli är verksamhetschef och har varit med sedan starten.
– På 90-talet var det tufft när alla banker gick i konkurs och i stort sett alla våra pengar försvann. Men den hårda tiden stärkte också sammanhållningen hos de anställda. Alla jobbade på och drog sitt strå till stacken. 2010 blev vi klassade som ideell organisation och i samma veva inleddes samarbetet med bland andra RFSU.

Nino Tsereteli är verksamhetschef för RFSU:s partnerorganisation Tanadgoma.

Motståndet från kyrkan är starkt

Idag har Tanadgoma 80 anställda och fem kontor i Georgien. En av de frågor Tanadgoma ägnar sig åt inom SRHR-området är att få in bättre sexualundervisning i läroplanerna. Ordet sex får inte användas, utan ämnet heter istället ”hälsosam livsstil”.
– Mycket av arbetet handlar om att få in vissa ord i läroplanen, däribland tolerans, genus och identitet. Men motståndet från bland andra kyrkan är starkt. Orden har inte förankring i georgiska språket och ses som importerade från västvärlden för att omvandla ungdomarna till att "bli homosexuella", säger Nino.

Tanadgoma använder ofta undersökningar för att visa på vikten av en specifik fråga och synliggöra den allmänna opinionen kring den. Nyligen gjordes en undersökning av elevers, lärares och föräldrars syn på skolans sexualundervisning. Resultaten presenterade de sedan i media.
– På så sätt kunde vi klämma in oss i en pågående process hos utbildningsministeriet. Det är mer framgångsrikt för oss att påverka med små steg i taget än att använda en aggressivare metod, säger Nino.

Nu har utbildningsministeriet sökt Tanadgomas hjälp att skriva nya läroböcker samt handledning till lärare. Böckerna ska lanseras nästa år och spridas i hela landet. Men lärarnas dåliga utbildning och ovana att prata om sex är fortfarande ett stort problem. Tanadgomas undersökning visade att lärarna är obekväma att prata om sex under lektionstid och istället ger eleverna material att själva läsa och därefter svara skriftligt på.
– Det räcker inte med att lansera nya läroböcker. Lärarna behöver också utbildning och träning. Hur detta ska gå till har vi fortfarande inte fått svar på från utbildningsministeriet, säger Nino.

"Dagens unga lär sig saker från internet"

Toni jobbar som socialarbetare hos Tanadgoma. Han uppsöker män som har sex med män samt sexarbetare för att dela ut kondomer och prata om vikten av att hiv-testa sig. Han berättar att han själv hann bli 18 år innan han fick veta det han behövde om sex.
– Innan dess kunde jag se en man och känna att jag tyckte om honom. Men jag visste inte vad jag skulle göra åt det! I skolan fanns det sovjetiska läroböcker med en bild på könsorgan som läraren snabbt försökte bläddra förbi. Och hemma pratades det inte om sex över huvud taget. Däremot gick vi i kyrkan. Och prästen sa: "Ni ska äta era grönsaker. Inget kött, ingen alkohol och absolut inget sex!”

Sexualundervisningen i skolan var dålig, tycker Toni.

Enligt Toni går dock utvecklingen framåt. Även om han själv inte kan prata öppet med alla i sin familj om sin sexuella identitet och läggning, så märker han att hans syskonbarn fått kunskap tidigt.
– Dom fick lära sig om sex när dom var runt 12 och vet säkert mer om sex än vad jag själv gör vid det här laget! Dagens barn är smarta och tar reda på saker via internet och pratar med sina kompisar. Men sexualundervisningen i skolan måste också bli bättre.

Unga volontärer vågar prata om sex

RFSU samarbetar också med IPPF-organisationen Hera XXI. Medan Tanadgoma försöker påverka sexualundervisningen på en övergripande nivå, jobbar Hera XXI praktiskt med sexualupplysning. Organisationen utbildar unga volontärer som pratar med andra ungdomar om sex. Dessa sexualupplysare håller informella utbildningsinsatser för unga, i och utanför skolorna. Hittills har 463 volontärer hållit över 5000 utbildningstillfällen med ungdomar från hela Georgien.

Mariani är sexualupplysare för Hera XXI.

En av Hera XXI:s sexualupplysare heter Mariani och är 16 år. Hon åker runt i skolor och pratar om kroppen, om reproduktion och om rättigheter kopplat till sexualitet. Klasserna är blandade förutom när hon ska prata om mens. Då delas tjejerna upp för sig.
– Annars blir dom alldeles röda i ansiktet och vågar inte prata, berättar hon.