Till sidans huvudinnehåll
Jesper Setréus från RFSU:s förbundskansli höll i informatörsträffen.

Informatörsträffen 2019

Vad kan väl vara bättre än att kickstarta det nya året med en nationell informatörsträff? Särskilt som RFSU bestämt sig för att satsa på två utvalda teman under 2019: Maskulinitet och sexualundervisning. Ett 30-tal deltagare samlades en helg i januari för att grotta ner sig i dessa frågor, lyssna på föredrag, diskutera och umgås.
– Jag är lite starstruck redan nu eftersom jag vet att Pelle och Suzann kommer hit och föreläser, sa en av deltagarna inledningsvis.

Dagen inleddes med just Pelle Ullholm som pratade under rubriken män och maskulinitet. Han berättade att anledningen till att vi vill lyfta just detta ämne under året är att RFSU vill prata MED unga män om dem och deras frågor, inte prata om dem.
– Det är så vanligt att bara beskriva unga män som ett problem. I stället för att låta dem vara en del av lösningen. Som informatörer behöver ni i första hand vara pedagoger, inte föreläsare. Och vi behöver ha tilltro till att unga killar kan ingå i förändringen av mansrollen, sa Pelle.

Mainstreama maskulinitetsfrågan

Han berättade om RFSU:s erfarenheter av att arbeta med män och maskulinitet. Från jämställdhetsprojekt i Tanzania på 80-talet via killgrupper inom RFSU Stockholms sexualupplysning runt 2007 till dagens satsningar på Vill du?
– Att jobba specifikt med killgrupper är ett sätt att highlighta maskulinitetsfrågan under en särskild period eller i ett särskilt projekt. Att jobba med Vill du? är att mainstreama den. Kopplingen mellan brist på samspel och starka, maskulina värderingar är tydlig, men det finns en poäng med att inte bara prata med killar utan istället ha ett mer generellt tilltal som berör alla i samhället.

Efter en workshop där deltagarna fick grotta ner sig mer i maskulinitetsbegreppet och dess betydelse var det dags för författarsamtal. Nathalie Simonsson gjorde en blixtvisit för att prata om sin senaste sexualupplysningsbok Viktigast av allt som är skriven i samarbete med RFSU. Boken kom ut strax innan jul, men första upplagan har redan sålt slut! Den vänder sig till tonåringar från högstadiet en bit upp i gymnasiet. Ungdomar från målgruppen har varit med i skrivprocessen och tyckt till om vad de vill läsa om. De ville bland annat läsa mer om hbtq-frågor och om psykisk ohälsa.
– Om man inte mår bra så påverkar det förstås ens sexualitet Det pratas mycket om psykisk ohälsa på samhällsnivå. Men vi pratar om ungdomarna, inte med dom. Det kan säkert RFSU bidra till att förändra.

Våga vara tråkig!

Nathalies bästa tips när det kommer till att prata sex med en högstadieklass är att våga vara tråkig.
– De gånger jag tappat gruppen mest, eller varit minst nöjd, så är det för att jag lurats att flirta med gruppen. Skippa det! Satsa på att bli omtyckt i andra sammanhang. Klart att vi informatörer ska gå dit och vara trevliga, men våga vara lite torra!

Nathalie Simonsson, författare till Viktigast av allt

Lördagens sista föredrag var ett transcentrerat och cis-inkluderat lustanatomipass med Mina Gäredal, sjuksköterska och tidigare RFSU-informatör. Han lyckades prata om hur kroppen fungerar utifrån ett lustfyllt perspektiv utan att använda några könskodade ord en enda gång. Istället för att utgå från kuk och fitta utgick han från gemensamma benämningar såsom svällkroppar och slemhinnor.
– Det blir annars så binärt, uppdelat mellan två specifika kön. Då kan det upplevas exkluderande för personer som genomgått könstransition. Jag vill få folk att tänka nytt kring kroppen!

Mina Gäredal höll ett transcentrerat lustanatomipass.

Fingertoppskänsla i krimprojektet

Söndagen inleddes med ett föredrag av Jonas Lemon, projektledare för RFSU:s kriminalvårdsprojekt. Projektet vänder sig till ungdomsavdelningarna inom Kriminalvården med sexualupplysning. Detta med samtal om kroppen, sexualitet, relationer, säkrare sex, graviditet, gränssättning kring sex samt normer. Jonas var noga med att understryka att projektet inte har någon behandlande funktion för de intagna.
– Vi arbetar med att ge upplysning till en grupp vi vet inte fått så mycket sådan och där kunskapsnivån är mycket låg. Vi vill underlätta för dem efter frigivning, ge dem verktyg och kunskap för att den sexuella hälsan ska kunna öka hos dem själva samt dem de har relationer med.

Jonas Lemon är projektledare för RFSU:s kriminalvårdsprojekt.

Jonas berättade att satsningen startade som en mindre pilot på Sollentuna häkte 2014. Från 2016 har projektet fått bidrag från Kriminalvården och numera finns det på häktena i Sollentuna och Göteborg samt anstalterna Täby, Luleå, Haparanda, Kristianstad och Borås. I nuläget väntar vi besked om att få börja arbeta även med kvinnoanstalterna.

Som informatör inom Krimprojektet är du i första hand samtalsledare.
– Vi kan gå in med förhoppningen att lyfta en specifik fråga, t.ex säkrare sex. Men vi lyssnar alltid in gruppen och tar upp de ämnen den vill prata om. Det gäller att ha fingertoppskänsla och vara redo med olika metoder och upplägg, sa Jonas.

Vi behöver fler informatörer som kan bli samtalsledare i Krimprojektet. Kontakta Jonas om du vill veta mer!

"Det går inte att ha sex på särskilt många olika sätt"

Helgens sista föreläsning hölls av Suzann Larsdotter, sexualupplysare på förbundskansliet. Hon har länge varit intresserad av sexualitetens historia. Nu gjorde hon tre nedslag i historien för att visa hur synen på sex ständigt förändras.
– Det går inte att ha sex på särskilt många olika sätt, men det går att tycka väldigt mycket olika om det. Suzann förklarade att varje samhälle har en sexosofi, alltså ett ideologiskt förhållningssätt till sex. Den reglerar samhällets syn på sex. Sexualpolitik är viljan att förändra sexosofin i en viss riktning i enlighet med en värderingsgrundande ideologi. Det är detta som RFSU jobbar med.

"Tänk att vi satte en man på månen innan vi upptäckte hela klitoris!" sa Suzann Larsdotter.

Därefter gjorde hon de historiska nedslagen som handlade om sexualsynen under antiken, synen på onani genom tiderna samt klitoris historia.
– 1844 beskriver Georg Ludvig Kobelt hela klitoris anatomi. Sedan glöms den bort! Och dyker inte upp igen förrän Helen O’Connell såg att det var något som inte stämde med anatomiböckerna. 1998 publicerade hon sina rön om klitoris verkliga storlek i en vetenskaplig tidskrift. Vi satte alltså män på månen innan vi upptäckte hela klitoris storlek!

Suzann avslutade med att säga att vi alltid måste se saker utifrån sitt historiska sammanhang. Annars är det lätt att döma dåtiden utifrån vad vi vet i nutiden.
– Vi behöver också vara ödmjuka inför att vi inte vet allting ännu. Vi måste ständigt fylla på med ny information, nya röd och ny kunskap, inte slå oss tillrätta och tro att vi lärt oss allt.

Hur var helgen?

Malin Hellström

Malin Hellström från RFSU Stockholm utbildade sig till informatör i somras. Nu har hon också vidareutbildat sig till Vill du?-informatör.
– Jag tror starkt på att ett pedagogiskt tillvägagångssätt bidrar till förändring. Jag vill vara med och påverka samhället genom samtal.

Malin ser helgens konferens som ett sätt att få lära sig mer. Framöver vill hon också lära sig att hålla LS-pass och fritidsgårdsupplysning.
– Det jag gillar bäst med RFSU är vår glada och lustfyllda inställning. Och att vi informatörer ägnar oss åt att samtala med målgrupperna, inte föreläsa.

Sanna Thedvall

Sanna Thedvall, även hon från RFSU Stockholm, tycker att den transcentrerade lustanatomin var bäst under helgen.
– Jag tycker också att vi haft bra diskussioner om maskulinitet. Och så var det superintressant att få höra om krimvården. Det vill jag veta mera om!

Wilma Pihl och Alexandra Johansson, informatörer från RFSU Östergötland tycker båda att Suzanns föreläsning var bäst från helgen.
– Det var intressant att höra om onani, tänk att det var såhär i Sverige! Kul att få se utveckling genom tiderna.