Till sidans huvudinnehåll
Jonas visar upp material från RFSU.
Jonas med en del av det materialet RFSU brukar ha med sig på sina upplysningspass. Ett pessar är det inte många som sett tidigare!

Kriminalvården ger RFSU utökat uppdrag

RFSU:s sexualupplysning på häkten och anstalter började som ett pilotprojekt i liten skala. Från och med i år får samtliga ungdomsanstalter av klass 2 i Sverige, fyra häkten och två kvinnoanstalter regelbundet besök av RFSU.

Sedan 2014 har RFSU hållit sexualupplysning inom kriminalvården. Det som började som ett pilotprojekt inom RFSU Stockholm har vuxit till en etablerad del av vår verksamhet. I år får RFSU 1,7 miljoner kronor från Kriminalvårdens statsbidrag. Det innebär att vi kan besöka samtliga ungdomsanstalter av klass 2 i landet samt fyra häkten och två kvinnoanstalter. Jonas Lemon har varit projektledare sedan starten.
– Gruppen unga män är vanligtvis svår att nå. Skulle vi sätta upp ett plakat på stan där det stod ”Kom och prata sex med RFSU” så skulle ingen komma. Men här finns det möjlighet att nå fram.

RFSU anpassar sexualupplysningen efter gruppen

I nuläget delar 20 informatörer på uppdraget för Kriminalvården. Det som krävs för att få ta dessa särskilda pass är att man är varm i kläderna som informatör, och gärna redan har hållit några olika sorters pass. Därefter får man följa med ut och testa på hur det känns.
– Det är svårt att lära ut teoretiskt, man måste uppleva det. Vi hamnar i en väldigt speciell del av de intagnas liv där de är starkt påverkade av den miljön de befinner sig i. Vi har alltid med oss ett specifikt tema, till exempel lustanatomi eller porr, men vill gruppen inte prata om detta så anpassar vi oss på plats, säger Jonas.

Även kvinnoanstalterna får sexualupplysning

Men det är inte bara unga män som RFSU:s informatörer träffar. Sedan förra året är vi även på Färingsös kvinnoanstalt och från och med i år på Ystads. Den största skillnaden är att på kvinnoanstalterna sitter personer som har levt längre i en utsatt situation med kriminalitet, och ofta i missbruk. Det kräver mer av dem som åker dit. En av dem är Suzann Larsdotter, sexolog på förbundskansliet.
– Många av kvinnorna vi möter har inte haft någon bra sexualundervisning så de uppskattar verkligen ny kunskap och möjlighet att ställa alla möjliga frågor om kropp och sexualitet. Flera har också tuffa erfarenheter av drogmissbruk och sexuell utsatthet och övergrepp vilket de kan behöva prata om. I våra samtal ryms både mycket skratt och glädje men också stor utsatthet, våld och ångest inför sex, säger hon.

Informatörerna går ut två och två

RFSU:s informatörer går alltid ut två och två. De träffar en avdelning på mellan två och tio personer. Ibland är även personalen med, något som Jonas uppmuntrar till.
– När projektet startade var personalen ofta skeptisk och undrade varför vi skulle komma och prata om just sex i den här ”isoleringsbrytande åtgärden” som samtalen utgör. Men nu blir de glada när vi kommer, och tipsar ofta varandra om RFSU.

Vad ger då egentligen samtalen med RFSU för effekt i den långa loppet? För att ta reda på detta har RFSU anlitat en extern expert. Det är Malin Lindroth, forskare på Malmö högskola, som ska mäta om vår verksamhet påverkar klienternas attityd och mående, om det bidrar till en bättre miljö på plats och om frågor lyfts som annars skulle varit kvar i det tysta.
– Att vi fått förnyat förtroende och utökat bidrag från Kriminalvården för 2020 är självklart ett gott tecken i sig. Men jag ser fram emot att ta emot resultaten av den här utvärderingen för att också se vad vi kan göra ännu bättre framöver, säger Jonas Lemon.

Text: Ulrika Hammar
Foto: Ebba Rosencrantz