Till sidans huvudinnehåll
Ett glatt gäng människor står och sitter ute på en gräsmatta.
RFSU:s nätverk L4C består av deltagare från hela världen.

RFSU:s partners bidrog i viktig FN-förhandling

Runt om i världen sitter hbtqi-aktivister som på nålar. Det är den 7 juli 2022 och FN:s råd för mänskliga rättigheter ska alldeles strax rösta om FN ska fortsätta ha en hbtqi-expert i rådet eller inte. Mycket står på spel.

Hbtqi-experten tillsattes 2016, men mandatet behöver förnyas var tredje år. Hur stor chansen för förnyelse är beror på vilka 47 länder som sitter i rådet för mänskliga rättigheter när omröstningen ska göras. Beslutsunderlaget för mandatet, eller resolutionen som den kallas på FN-språk, har tagits fram av en delegation från Latinamerika.

Dags att flytta fram positionerna

Carla Giovanoni, diplomat från Uruguay, leder delegationen. Hon säger att när experten nu funnits i sex år är det dags att pusha innehållet i resolutionen framåt för att ytterligare lyfta upp hbtqi-frågorna på FN:s agenda. Bland annat inkluderades en paragraf om intersektionell diskriminering och en formulering om att kriminalisering av samkönade relationer bör avskaffas.
– Vårt huvuduppdrag var att se till att mandatet förnyades, men vi har också försökt röra oss framåt. Vi insåg att vi skulle få en stark opposition emot oss på grund av detta, men den risken var vi beredda att ta för att få till ännu tydligare förändringar.

Två personer ler och tittar in i kameran.
Carla Giovanoni, diplomat från Uruguay och Mie Radeka Romée, sakkunnig från RFSU.

Nervöst att tala inför FN

FN:s medlemsstater och civilsamhällesorganisationer har haft chansen att tycka till i olika förhandlingar inför omröstningen. RFSU och flera representanter från våra partnerorganisationer har gjort uttalanden. En av dem är Festus Ibanda Kisa från Kenya.

Att för första gången i sitt liv tala inför en FN-församling kan förstås vara nervöst. Det var inte bara alla i den stora salen som kunde höra Kisa tala, utan allting livestreamades ut till omvärlden. Varenda ord var noga övervägt. Det gäller att få sagt så mycket som möjligt på de 1,5 minuter man får på sig innan mikrofonen brysk stängs av. Som tur var hade Kisa fått stöd av vänner och kollegor, som också uppmuntrat honom att göra uttalandet.
– Innehållet var helt och hållet mitt och Ricardos (också från en partnerorganisation till RFSU) men vi fick hjälp med formuleringarna. Vi var flera stycken som satt länge och vred och vände på texten, berättar Kisa.

Tre personer sitter samlade kring en mobiltelefon och samtalar med varandra.
Kisa och några av kollegorna försöker tillsammans få till rätt formuleringar.

RFSU:s nätverk L4C lär sig om påverkan

De stöttande kollegorna ingår, liksom Kisa och Ricardo, i RFSU:s nätverk Learning 4 Change. Tillsammans tillbringade de en junivecka i Genève för att följa förhandlingarna om hbtqi-expertens fortsatta mandat. Syftet var dels att lära sig hur påverkansarbetet i FN går till, dels att rent praktiskt ge röst åt de personer som berörs av besluten. Vistelsen i Genève fick verkligen nätverket att göra skäl för namnet “lärande för förändring”. Under sena kvällstimmar satt deltagarna och snickrade på ord och formuleringar.

När det var dags för Kisa att tala var han uppklädd i egendesignad skjorta i kenyanskt mönster. Trots nervositeten såg ett lugn ut att lägga sig över honom när det var hans tur och mikrofonen slogs på:
– Att kriminalisera hbtqi-personer får allvarliga konsekvenser för deras hälsa och välbefinnande. Stigmatisering gör att människor avstår från att söka vård av rädsla att nekas detta, eller till och med bli polisanmälda. Rättssystemen måste ta hand om och skydda alla medborgare oavsett sexuell läggning och könsidentitet. Utöver avkriminalisering måste medlemsstaterna också få slut på diskrimineringen.

Person i vackert mönstrad sktjorta pratar i mikrofon.
Festus Ibanda Kisa har 1, 5 minut på sig att föra fram uttalandet innan mikrofoner stängs av.

Insikten kan innebära en sorg

Kisa talade utifrån egna erfarenheter. I hans hemland Kenya är homosexuella förhållanden förbjudna och kan straffas med upp till 14 års fängelse. Dessutom är stigmatiseringen stor.
– Vårt samhälle är inte så öppet för att människor är annorlunda. Så om du är queer betyder det att människor kommer att behandla dig på ett annat sätt. Insikten om att vara queer kan därför inledningsvis innebära sorg över att inte få leva ditt liv på samma sätt som andra. Men med rätt stöd och rätt människor omkring dig går det att vända sorgen till glädje. Med denna glädje kommer självförtroende. Du är likadan och har samma värde som andra människor, du lever bara ditt liv annorlunda.

Just det här stödet från andra omkring dig är själva grundtanken bakom organisationen Q Initiative där Kisa själv arbetar. Det har blivit något av en fristad för hbtqi-personer mellan 18 och 30 år i Eldoret i västra Kenya. Här kan de få vård i form av hiv-prevention eller psykologsamtal. Men de kan också träffa andra i samma situation. Och det var just utifrån det här sammanhanget som Kisa själv en dag tog steget att komma ut som gay inför sin familj.
– Mitt arbete med Q Initiative har gett mig en chans att var mig själv fullt ut utan att vara rädd för att bli dömd. Att navigera i livet tillsammans med människor som accepterar mig gav mig den handlingskraft som behövdes för att komma ut.

Hbtqi-personer våldsutsatta världen över

Hbtqi-expertens mandat innehas sedan drygt fyra år tillbaka av Victor Madrigal-Borloz. Hans huvuduppgift är att utvärdera hur stater genomför överenskommelser kring mänskliga rättigheter när det kommer till hbtqi-personers rättigheter. Han påpekar effekterna av kriminalisering av samkönade relationer, behovet av att juridiskt erkänna en persons kön, vilka hinder som finns för social inkludering och de skador som orsakas av så kallad konverteringsterapi. Han har nyligen genomfört besök i Argentina, Georgien, Moçambique, Tunisien och Ukraina.
– Jag tror att det är väldigt tydligt vid det här laget att våld och diskriminering på grund av sexuell läggning och identitet inträffar varje dag över hela världen. Det kan handla om de grymmaste sätt, som t.ex dödsstraff för homosexuella, tortyr, våldtäkter av lesbiska för att “rätta till” deras sexualitet, transpersoner som exkluderas från alla delar av livet eller icke-binära som blir hånade för sitt sätt att se ut eller vara. Eftersom dessa övergrepp finns, och i många fall utförs på uppdrag av stater, är det jätteviktigt att mandatet finns kvar. Så att det kan föra fram rösterna från gräsrötterna till beslutsfattarnas innersta cirkel, säger Victor Madrigal-Borloz.

Person i slips pratar i en mikrofon.
Victor Madrigal-Borloz är FN:s hbtqi-expert sedan fyra år tillbaka.

Vistelsen i Genève och mötet med experten har fått Kisa att förstå att allt arbete som görs på gräsrotsnivå i Kenya har en direkt koppling till internationellt påverkansarbete på FN-nivå, vilket i sin tur kan påverka situationen i landet. Det är en insikt om att all hbtqi-aktivism i hela världen faktiskt är sammankopplad.
– Vi påpekar fel och brister utifrån det vi upplever och baserat på det håller experten länderna ansvariga och ger dem dessutom det tekniska stöd som behövs för att kunna genomföra förändringar. Att förstå den här processen har gett mig en stark känsla av hopp.

Emojis av händer som ber

Det rasslar till i whatsapp-gruppen där hundratals hbtqi-aktivister har kontakt med varandra under omröstningen. De flesta sitter och följer den live via nätet, och meddelar resultaten löpande. Emojis av händer som ber blandas med de som applåderar. Någon skickar bilder på handarbete som utförs för att lugna nerverna. Någon bakar bullar och förbereder sig på att snart få fira.

Precis som huvudförhandlare Carla Giovanoni förutspått mötte de nya formuleringarna i resolutionen på patrull. Pakistan lade, å OIC:s (Organisationen för islamiskt samarbete) vägnar, i sista stund fram 13 ändringsförslag som syftade till att försvaga resolutionen, eller helt omkullkasta själva mandatet. De 47 medlemsstaterna i rådet för mänskliga rättigheter tvingades därmed rösta om varje ändringsförslag. Men sakta men säkert röstas ändringsförslagen ner, en efter en. Några är verkligen på håret, men endast ett av dem går igenom. Till slut återstår bara omröstningen som avgör hbtqi-expertens framtid. Spänningen stiger. “Det är väldigt svårt att live-twittra när ens händer skakar så här.” skriver en person på whatsapp.
– Har alla länder lämnat in sina röstningar? Då får jag be om att visa resultatet, säger mötesordföranden, där borta i Genève.

Jubel utbryter!

Jubel utbryter i whatsappgruppen när resultatet äntligen står klart: 23 länder röstade för, 17 emot och 7 avstod från att rösta. Världens hbtqi-aktivister kan pusta ut, och fira. Rådet för mänskliga rättigheter förnyade inte bara hbtqi-expertens mandat. Det antog också en stark resolution som uttryckligen fördömer lagstiftning som kriminaliserar samkönade handlingar och olika könsidentiteter, och som uppmanar staterna att ändra diskriminerande lagstiftning.

Hemma i Eldoret i Kenya har Kisa suttit och följt röstningen via WhatsApp. En känsla av stor lättnad sköljde över honom när han fick veta att mandatet förnyats.
– Jag känner mig så stolt över alla aktivister som jobbat så otroligt hårt för att möjliggöra detta. Jag är faktiskt också stolt över mig själv, över att jag haft ett litet bidrag i den här otroliga beslutsprocessen.

Text och bilder: Ulrika Hammar