Till sidans huvudinnehåll
Person i glasögon och svart jacka med grått skägg tittar in i kameran och ler lite.
Fredrik Ahrman Ålenius är projektledare hos RFSU Uppsala.

RFSU Uppsala satsar på sexualupplysning för personer med IF

RFSU Uppsala har länge haft planer på att arbeta med sexualupplysning för personer med intellektuell funktionsnedsättning (IF) och autism. Tack vare projektet ”Min sexualitet – min rätt” fick de förra året tummen ur. Projektledare Fredrik Ahrman Ålenius berättar mer:

 

Hur började det hela?

– Vi upprättade ett samarbete inom ramen för MSMR tillsammans med FUB Uppsala Knivstas projekt ”Relationer som funkar”. Vi har haft kontakt tidigare och sprungit på varandra i olika sammanhang, men nu inleddes ett mer formellt samarbete.

Vad var nästa steg?

– Under 2022 byggdes en gemensam verksamhet upp. Det bildades en projektgrupp inom RFSU Uppsala som bollade idéer och som fick fortbildning i hur målgruppen fungerar. Genom MSMR byggde vi sedan upp en verksamhet för att kunna träffa målgruppen på boenden, dagliga verksamheter och fritidsverksamheter. Vi startade även Salong sex tillsammans med Relationer som funkar. Det är en cafékväll med sexualupplysande inslag som anordnas klockan 18 den sjätte varje månad. Här träffas personer med intellektuella funktionsnedsättningar och autism och får lära sig mer om, och resonera kring, ämnen som lustanatomi, könssjukdomar och graviditet, relationer och ömsesidighet.

Vad har ni lärt er av allt det här hittills?

– När man jobbar med nya målgrupper på det här viset är det som att man fått på sig ett par nya glasögon. Man börjar förstå andra saker. Jag har till exempel förstått att det finns en rädsla för att prata om sex och relationer med målgruppen, som är osynlig även inom funkisrörelsen. Det vill vi ändra på!

MSRM-projektet avslutas inom kort, vad händer ändå?

– Under våren har vi fått pengar från kommunen för att fortsätta sexualupplysa på kommunens boenden för personer med IF och autism. Vi hoppas att vi kan bygga upp en verksamhet tillsammans med kommunen som kan hålla mer över tid.

Hur kan ett anpassat sexualupplysningspass se ut?

– Innehållsmässigt är det ungefär samma som ett vanligt RFSU-pass, till exempel på en skola. Möjligtvis med lite mer fakta om till exempel pubertet och graviditet, sådant som målgruppen kanske inte fått ta del av tidigare på grund av att deras sexualitet osynliggjorts. Men den stora skillnaden är anpassning i upplägget. Vi tänker mer på att lägga in pauser, se vilka behov deltagarna har av att till exempel få sitta på sin vanliga plats i rummet. Överlag är passen kortare, men hålls vid fler tillfällen. Vi har över tid också lyft in mer bildbaserat material för att bli så konkreta som möjligt.

Hur kan RFSU internt dra nytta av era erfarenheter?

– Vi har lärt oss jättemycket av RFSU Malmö som ju hållit på med liknande verksamhet länge. Nu ska vi starta upp ett gemensamt nätverk inom RFSU för att också inspirera och stötta andra lokalföreningar samt utveckla hur RFSU i stort jobbar med målgruppen. Vi vill inte att det vi gör ska vara en punktinsats utan något som håller över tid. Då behöver vi löpande tänka nytt vad gäller struktur och finansiering och fortsätta samarbeta, både över lokalföreningsgränserna och med andra aktörer.

Text och foto: Ulrika Hammar

Se Fredrik Ahrman Ålenius i ett panelsamtal om hur funktionsrättsrörelsen och den sexualpolitiska rörelsen kan arbeta tillsammans: