"Vi kräver att man slutar använda falska påståenden"
Föräldrarnas debattartikel är ytterligare en i raden av oroväckande texter som sprider lögner och påstår saker som, tvärtom mot vad de säger sig vilja, skadar och försämrar för en redan utsatt grupp. Vi förstår föräldrarnas oro men vi kräver att man slutar stödja oron på falska påståenden som saknar vetenskaplig grund, skriver företrädare för RFSL, RFSU och Transammans i en replik på DN Debatt.
I debattartikeln hänvisas till begreppet ROGD – Rapid onset gender dysphoria. Det har ingen vetenskaplig grund och saknar förankring inom både forskning och klinisk verksamhet. Den vård som ges i dag bygger däremot på såväl forskningsstudier som beprövad erfarenhet. En könsidentitetsutredning är omfattande och inga snabba beslut tas. Genitala ingrepp görs inte på personer under 18 år. Hormonbehandling ges vanligen tidigast från 16 års ålder. Majoriteten av unga som söker sig till en utredning får heller inte en könsdysforidiagnos. Utredningen genomförs just för att ge professionellt stöd i att reda ut om en person upplever könsdysfori eller inte.
De anonyma föräldrarna vänder sig mot det affirmativa bemötandet av barnen, det vill säga att vården bekräftar barnets valda namn och pronomen. Vården gör detta av flera skäl. Dels för att få barnets förtroende, något som är avgörande för bedömningen, dels av respekt. Det är viktigt att låta barnet prova ett nytt namn och pronomen som ett led i att landa i vilken könsidentitet som är rätt. Ett annat tungt vägande skäl är barnets psykiska hälsa. Ny forskning visar att unga transpersoner vars valda namn respekteras i mycket lägre utsträckning uppvisar depression, självmordstankar och självmordsförsök. Vårdens affirmativa bemötande utesluter inte att samtidigt utforska om känslorna kan bero på något annat än könsdysfori.
Föräldrarna efterlyser samtalsterapi som förstahandsalternativ vid könsdysfori. Vi vill understryka att många unga söker samtalsterapi och att det är ett viktigt komplement till könsutredningen. Om det i stället är samtalsterapi i syfte att ”bota” könsdysfori vill vi betona att Socialstyrelsen i sitt kunskapsstöd ”God vård av barn och unga med könsdysfori” lyfter att psykoterapi för att ändra unga transpersoners könsidentitet tidigare bedrivits men utan framgång. Denna terapi betraktas i dag som oetisk.
Vi anser att barn som är i behov av vård måste få tillgång till den. Barns rätt till vård stöds av FN:s barnkonvention och svensk lagstiftning. Att som förälder ifrågasätta barns behov och identitet kommer inte att gynna vare sig barnet eller relationen mellan barn och förälder. Den vård som ges i Sverige bygger på befintlig forskning och beprövad erfarenhet, att säga något annat är felaktigt.
Vi förstår om det ökade antalet unga som funderar över sin könsidentitet kan oroa den som inte själv reflekterat i de banorna. Vi känner igen frågorna från den oro som tidigare knöts till homo- och bisexuella. Med den jämförelsen hoppas vi att det blir tydligt hur problematiskt det är att hänvisa till terapi eller säga att det ”smittar”. Vi ser det i stället som positivt att fler unga reflekterar, söker kunskap och känner sig trygga nog att vara öppna. Unga hindras dock att leva sina liv som sig själva: köerna till utredning är långa och lagstiftningen ålderdomlig. Nu adderas fördomar från vuxenvärlden till listan.
Sandra Ehne, förbundsordförande RFSL
Jêran Rostam, förbundsordförande RFSL Ungdom
Hans Linde, förbundsordförande RFSU
Edwin Fondén, ordförande Transammans - förbundet för transpersoner och närstående