Betänkandet ”Flyktingskap och könsrelaterad förföljelse - SOU 2004:31

RFSU stödjer

• att en lagändring sker så att förföljelse av kön och sexuell läggning tolkas in under Genèvekonventionens flyktingdefinition. Men påpekar att det stora problemet är hur den tidigare lagen tolkats. För att den nya lagen ska kunna tillämpas krävs därför utbildning i frågan av handläggare och beslutsfattare på Migrationsverket och Utlänningsnämnden.
• att kvinnor och homo- och bisexuella kan definieras som en särskild skyddsbehövande samhällsgrupp utifrån Genèvekonventionen.
• att könsrelaterad och könsspecifik förföljelse täcker in de engelska orden gender-related och gender-specific persecution.

RFSU kritiserar

• att så som lagen är skriven riskerar transpersoner som transvestiter att falla utanför tolkningen av Genèvekonventionens flyktingstatus. En tydligare definition krävs för att de ska få asyl i Sverige. Som det nu är skrivet riskerar de att falla utanför begreppet förföljelse av kön.
• att ordet ras får definiera människor som förföljs på grund av nationellt, etniskt eller kulturellt ursprung. RFSU föreslår termen ”etnisk grupp” eller ”etnicitet”.
• att termen ”tvångsmässigt utförda aborter” nämns utan vidare förklaring, termen är obegriplig.
• EU: s krav att begränsa möjligheterna att få asyl utifrån humanitära skäl.

Författningsförslag

3 kap 2 §: Ordet ras ger fel signaler

RFSU vänder sig mot att använda ordet ras för att definiera en av de fem grupper som vid välgrundad fruktan för förföljelse ska ges flyktingstatus enligt Genèvekonventionen. Det står visserligen (s 35) att ras ska tolkas i vidast bemärkelse, och innefattar alla slags etniska grupper som kan förföljas på grund av härstamning, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung. I det engelska språket används fortfarande ordet ”race”, men betydelsen är inte exakt densamma som i svenskans ” ras”. Ordet ras går tillbaka på gamla och sedan länge vetenskapligt förkastade rasteorier och bör därför inte användas i svenska texter. RFSU föreslår termen ”etniskt grupp” eller ”etnicitet”.

3 kap 3 §: Inget skydd åt transpersoner

Transpersoner nämns ej i lagtexten. Även i förarbetet/utredningen är det inte tillräckligt tydlig vad som är en transperson. Transpersoner bedöms ingå under begreppet kön. På sidan 80 står att transsexualism är någon som identifierar sig såsom tillhörande det motsatta könet, eller någon som planerar, vill eller ska genomgå könsbyte. Därav kopplingen till könstillhörighet. Men transpersoner kan, förutom transsexuella, vara de som vill uttrycka en annan könsidentitet än sin biologiska, exempelvis de som vill klä sig i kvinno-/manskläder. Det kan också vara så kallade intersexuella personer, som föds med en oidentifierad könstillhörighet, eller så kallade transgenderister, som definierar sig som det ”andra könet” men inte klär sig så. Det kan också vara personer som inte vill definiera sig utifrån något kön. Detta är en mycket utsatt grupp i världen. Det är inte ovanligt att transpersoner trakasseras, förföljs, misshandlas, utsätts för sexuellt våld och hatbrott, även av poliser och myndighetspersoner. Transpersoner kan inte räkna med att få skydd för sin läggning i ett starkt konservativt, religiöst eller patriarkalt samhälle. RFSU tycker att det är mycket olyckligt att utredaren helt missat att beskriva gruppen transpersoner.

Enligt praxis kan transsexuella få uppehållstillstånd idag, därför är det av yttersta vikt att transpersoner uttryckligen nämns i lagtexten. Definitionen bör förtydligas så att praxis kan tillämpas.

Den 25 maj i år tog en iransk transsexuell flykting sitt liv efter att ha fått avslag på sin asylansökan från både Migrationsverket och Utlänningsnämnden. Transpersoner bör därför tydligt definieras så att de faller in under Genèvekonventionen så att lagen kan tillämpas.

31–3. 5 Könsrelaterad förföljelse

Utredaren hade att bedöma om ordet genus skulle ersätta ordet kön, då det engelska ordet är gender i detta sammanhang. Det svenska ordet kön har i författningstexter hittills tolkats till att både innefatta biologiskt och socialt kön. Så är det inte i engelskan där man skiljer på gender och sex. Regeringskansliets språkexperter, liksom svenska språknämnden bedömer att kön är det begrepp som bäst uttrycker helheten. Om nödvändigt föreslås att i juridiska sammanhang hänvisa till biologiskt samt socialt kön. RFSU instämmer och anser inte att man bör byta till genusrelaterad förföljelse, då det svenska ordet kön täcker in den engelska definitionen.

3.3 Vad är ”tvångsmässigt utförda aborter”?

I utredningen nämns ”tvångsmässigt utförda aborter” som ett exempel på en könsspecifik förföljelse som enbart drabbar kvinnor, (s 75). Inget mer beskrivs om detta. Var kommer detta begrepp ifrån? Förmodligen syftar det på länder som praktiserat restriktiv och repressiv befolkningspolitik (som Kina).

RFSU anser att begreppet är olyckligt då det står utan förklaring. Dessutom för det associationen till abortmotståndare som felaktigt har anklagat FN: s befolkningsfond UNFPA för att utsätta kvinnor för tvångssteriliseringar och tvångsaborter i Kina. Självklart är RFSU emot tvångsaborter i de fall där detta förekommer. Men utan vidare förklaring kan detta inte stå kvar. I så fall kan man lika gärna vända på begreppet, och kräva att kvinnor som flyr länder där de tvingas födas oönskade barn, ( ej beviljas abort), borde få asyl. Anledningen är då att dessa kvinnor utsatts för en könsspecifik förföljelse ( vägrats en medicinsk åtgärd som bara berör kvinnor). De tillhör därmed en viss samhällsgrupp (kvinnor som tvingas föda oönskade barn eller tvingas genomgå livshotande graviditeter) och hyser välgrundad fruktan för förföljelse.

4.1 — 4-6 Kvinnors skäl och transpersoner

Kritiken mot den hittills rådande ”könsbestämmelsen” har varit att den inte tillämpats .Flera uppmärksammade fall har inte beviljas uppehållstillstånd på denna grund. Detta kan exempelvis gälla kvinnor som utsatts för våldtäkter av gerillagrupper i avskräckande syfte, men vars politiska aktivitet inte varit av ”konventionell art”.

Kvinnor arbetar politisk på fler sätt än de traditionella, genom att gömma människor, ge mat, kläder och annat. De kan också anses oppositionella om de offentligt uttrycker sitt oberoende eller gör motstånd mot könsförtryck.

Könsmaktsperspektivet måste därför bli tydligare i utredningen och sättas i relation till kvinnors svårigheter i vissa kulturer/länder att inom landet finna en trygg plats undan förföljelse. Det kan inte räcka med att man vet att det finns organisationer som ordar skyddat boende åt kvinnan i hemland – om den dagliga situationen är sådan att hon troligtvis aldrig kan bli en respekterad samhällsmedborgare igen.

Det är också av yttersta vikt att definitionen av vad som är transpersoner blir tydlig och klar i detta kapitel ( se ovan 3 kap 2-3 §).

Offer för människohandel bör också kunna ges flyktingstatus på grundval av att de känner välgrundad fruktan för förföljelse och tillhör en viss samhällsgrupp. Så har exempelvis skett i Kanada där en thailändsk prostituerad fick flyktingstatus inom samhällsgruppen kvinnliga fd. prostituerade. Hon var i ett skuld/slavförhållande och ansågs inte kunna få skydd i Thailand, då den thailändska polisen inte erbjöd effektivt skydd mot hennes fd hallick